Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Låt oss dela en pava över nätet – februari 2017 – Amarone Classico, Brigaldara

Hur bra var månadens vin (pris är inte en faktor)?

  • 95-100 Klassiskt, ett stort vin

  • 90-94 Exceptionellt, ett vin med överlägsen karaktär och stil

  • 85-89 Mycket bra, ett vin med speciella kvaliteter

  • 80-84 Bra, ett välgjort vin

  • 75-79 Mediokert, ett drickbart vin med ett antal skönhetsfel

  • 50-74 Kan inte rekommenderas

  • Deltar inte men vill se omröstningen!


Resultat är endast synlig efter lagd röst.
Ett uppdrag omöjligt att tacka nej till. Önskan om en "fläskig" amarone vet jag inte om jag tillgodoser, men i alla fall en amarone.
Jag har fastnat för årgång 2012 av Brigaldaras Classico https://www.systembolaget.se/dryck/roda-viner/amarone-della-valpolicella-7357401. Under senhösten bytte den årgång från 2011 till 2012. Den verkar finnas på diverse olika SB-butiker runt om i landet. Genom alkoholskattehöjningen 1 jan gick den igenom 300-kronors vallen.
Brigaldara gör tre olika amarone. En Riserva, en vingårdsbetecknad (Casa Vecie) och så Classico. Alla tre finns tillgängliga på SB.
För drygt två år sedan skrev jag på min blogg om en provning av Brigaldaras olika amarone http://jcvintankar.blogspot.se/2014/11/amaroneprovning-pa-barrique.html.
I den lilla byn San Floriano i Maranodalen ligger Brigaldara. Tillsammans med Negrar, Fumane, San Pietro in Cariano och Sant’Ambrogio utgör Marano en av de fem berömda dalarna i Classico-omådet. Brigaldara är en av de tolv familjerna i sammanslutningen “Famiglie dell’Amarone d’Arte” som arbetar för att bevara kvaliteten i amaroneproduktionen i regionen. Redan 1260 omnämns Brigaldara i rullorna och alltsedan 1929 äger familjen Cesari egendomen. Men det var inte förrän 1979 som Brigaldara började producera vin under eget namn. Runt San Floriano växer gårdens druvor på cirka 200 meters höjd. I den vingård som kallas Case Vecie, och som producerar det exklusiva Amaronevinet med samma namn, sträcker sig odlingen upp till 450 meter.
Källa Importörens hemsida
Ännu mer info hittar den intresserade på Brigaldaras egna hemsida http://www.brigaldara.it/

Classicon är deras basamarone. Den är gjord på 50% Corvinone, 20% Corvina, 20% Rondinella och 10% diverse tillåtna druvor. Druvorna har fått torka i ca 4 månader. Vinet har fått ett år på barriquer och två år på 25 hl ekfat.
 

Mattias Schyberg

Administratör
Ett uppdrag omöjligt att tacka nej till. Önskan om en "fläskig" amarone vet jag inte om jag tillgodoser, men i alla fall en amarone.
Jag har fastnat för årgång 2012 av Brigaldaras Classico https://www.systembolaget.se/dryck/roda-viner/amarone-della-valpolicella-7357401. Under senhösten bytte den årgång från 2011 till 2012. Den verkar finnas på diverse olika SB-butiker runt om i landet. Genom alkoholskattehöjningen 1 jan gick den igenom 300-kronors vallen.
Brigaldara gör tre olika amarone. En Riserva, en vingårdsbetecknad (Casa Vecie) och så Classico. Alla tre finns tillgängliga på SB.
För drygt två år sedan skrev jag på min blogg om en provning av Brigaldaras olika amarone http://jcvintankar.blogspot.se/2014/11/amaroneprovning-pa-barrique.html.
I den lilla byn San Floriano i Maranodalen ligger Brigaldara. Tillsammans med Negrar, Fumane, San Pietro in Cariano och Sant’Ambrogio utgör Marano en av de fem berömda dalarna i Classico-omådet. Brigaldara är en av de tolv familjerna i sammanslutningen “Famiglie dell’Amarone d’Arte” som arbetar för att bevara kvaliteten i amaroneproduktionen i regionen. Redan 1260 omnämns Brigaldara i rullorna och alltsedan 1929 äger familjen Cesari egendomen. Men det var inte förrän 1979 som Brigaldara började producera vin under eget namn. Runt San Floriano växer gårdens druvor på cirka 200 meters höjd. I den vingård som kallas Case Vecie, och som producerar det exklusiva Amaronevinet med samma namn, sträcker sig odlingen upp till 450 meter.
Källa Importörens hemsida
Ännu mer info hittar den intresserade på Brigaldaras egna hemsida http://www.brigaldara.it/

Classicon är deras basamarone. Den är gjord på 50% Corvinone, 20% Corvina, 20% Rondinella och 10% diverse tillåtna druvor. Druvorna har fått torka i ca 4 månader. Vinet har fått ett år på barriquer och två år på 25 hl ekfat.
Omröstning är tillagd och självklart så kommer jag delta!
 

thunberg

Flaskfantast
Administratör
När vi nu alla handlöst faller ner i amaroneträsket har jag en fråga till @JC:s Vintankar. Jag har ett par 2007 Brigaldara Casa Vecie, är de i en bra fas nu eller ska man vänta? Är lite sugen på att ta en och testa samtidigt med månadens vin.
 
Trådskapare
J

JC:s Vintankar

Bloggare
När vi nu alla handlöst faller ner i amaroneträsket har jag en fråga till @JC:s Vintankar. Jag har ett par 2007 Brigaldara Casa Vecie, är de i en bra fas nu eller ska man vänta? Är lite sugen på att ta en och testa samtidigt med månadens vin.
@thunberg Årgång 2007 för Amarone tycker jag mognar tidigt. Casa Vecie 2007 borde vara på topp nu. Risken är väl att månadens vin får en alltför tuff match
 

Mattias Schyberg

Administratör
Först ut ännu en gång. Nu lät jag er dessutom få fem dagar försprång, men det räckte tydligen inte. Poppade igår och drack det under hela kvällen med start till lördagens lunch bestående av fyra väl selekterade ostar. Funkade inte optimalt till de två vänstra (blev för bittert, speciellt vitmöglet) men fantastiskt bra till både napoleon och den comteliknande alposten som fick vinet att sjunga från sin bästa sida.

image.jpeg


2012 Brigaldara Amarone della Valpolicella
En förhållandevis stram amarone utan uppenbar sötma. Mer alkoholbittert, vilket är mitt största minus med vinet. Det är även påtagligt ungt och okomplext i dagsläget. Mörka körsbär, plommon, romrussin, söta rostade fat och en angenäm blommig ton dominerar. Hög syra med hyfsat tanninbett med tanke på vinstilen. Avslutet är eldigt, med ovannämda bitterhet i fokus. Bra intensitet. Ett kvalitetsvin. Det är seriösa grejer, men jag går inte igång. Jag tycker inte att frukten bär alkoholen på rätt sätt. Det blir lite för obalanserat. Mer frukt och sötma hade gjort susen här (alternativt mindre alkohol). Det är ju ändå amarone vi pratar om trots allt. Svårt att betygsätta. Här och nu så blir det (88p+), men om alkoholen kan integreras och det får lite mer mognadskomplexitet, så kan det nog lägga på sig några pinnar med tiden.
 

Tomas Lindblom

fd Deppodi
Moderator
Doft av fikon och dadlar (även bensin om du frågar min sambo). Tycker att vinet är OK. Inte jättespännande. Förväntar mig mycket mer för 300kr. Känns som att det saknas lite tanniner och syra samtidigt som vinet ändå känns balanserat och välarbetat. Det stod 16% på baksidan men det är inget jag upplever som alkoholtungt när det dricks. Finishen är ganska lång och visst finns det en viss restsötma i eftersmaken, men jag hade ändå önskat en tydligare frukt.

Nä, jag blir inte riktigt klok på det här. Behöver nog dricka mer Amarone för att bredda min vyer innan jag kommenterar mer om just det här. Vad tycker ni andra som dricker Amarone mer regelbundet? Är det här ett skolboksexemplar? 84p.
 

Tomas Lindblom

fd Deppodi
Moderator
Först ut ännu en gång. Nu lät jag er dessutom få fem dagar försprång, men det räckte tydligen inte.

Jag hade faktiskt tänkt att öppna det här i fredags, men så kom min mamma på besök och hade med sig lite annat. Ska försöka att slå dig på fingrarna i mars månad ;)

Satt faktiskt och väntade på att du skulle vara först ut, jag såg ju ändå din status och att du provade det med lite ostar.
Förstår nu i efterhand att du bara gav oss en sportmössa att kommentera före dig, vänligt tänkt :D
 

gece

Man vänjer sig.
Generöst fruktigt vin, främst mogen mörk frukt med inslag av blåbär men där finns också lite syrlig torkad röd frukt. Bra struktur med hyfsat kraftiga men ändå fina tanniner, syran kunde få vara lite högre för min del men det stör inte. 16% alkohol går inte obemärkt förbi men restsötman lindar in det hela rätt bra. Munkänsla stor som en Dreamliner. Sammanfattningsvis ett ganska tungt och massivt vin, men lyckas behålla en bra balans och blir inte stabbigt. Inte riktigt min melodi, men rätt gott och visst fasen är det bra. 90p
 
Trådskapare
J

JC:s Vintankar

Bloggare
Redan en vecka in i februari har tre medlemmar hunnit med sina omdömen. Nu dags för den som valde månadens pava.
Jag provar vinet under två dagar. De enda tillbehören är några hårdostar: Parmesan (så klart) och Vesterhavsost.
Två regler i mitt amaronedrickande:
- Amarone ska alltid vara årtalet på flaskan + 5 år
- Minst två timmars luftning
En stor och typisk amaronedoft möter oss. Här finns mörk frukt, en hel del torkad frukt, lite örter och aningens vanilj. En kvardröjande ton av alkohol noteras dag ett, medan dag två är den kraftigt reducerad.
I munnen återkommer den mörka frukten. Nu i form av söta, mörka körsbär(moreller), blåbär, björnbär och plommon. Inslaget av torkad frukt är påtagligt: fikon, dadlar, lite russin och katrinplommon. Ett visst inslag av örter och en försiktig ton av vitpeppar tycker jag mig känna.
Det finns en bra syra som gör att vinet känns hyfsat friskt och aldrig är i närheten av att bli kladdigt. Små, nätta tanniner ger vinet en bra ryggrad. Eftersmaken är lång med mera söta körsbär, lite romrussin, mörk choklad, och aningens espressokaffe. I avslutet finns en restsötma som är aningens för hög i min smak.
En liten störande ton av alkohol finns det, framförallt den första dagen. Jag är ganska övertygad att den kommer att ha reducerats kraftigt inom något år.
Vi dricker vinet under två dagar. Det händer inte så mycket. Den alkoholhetta som noteras dag ett blir något mer tillbakadragen dag två.
Jag tycker att årgång 2012 är en lite svagare årgång, inte samma tryck i smakerna, än 2011.
Betyg 4
 

petterkalle

I rescued some wine. It was trapped in a bottle.
Spännade premiär speciellt då jag drack en 15 år äldre upplaga av detta vin för mindre än ett år sedan. Jag gillade den trots att den var en bit över kanten och lätt oxiderad. Så nu till denna 2012:a....
Besviken sa Bill!
Öppnade flaskan och lät den stå öppen ca en timme innan jag föll för trycket och hällde upp en skvätt. Doft: Sprit! Tog en munfull: Totalt platt! 0 frukt men en överdådig smak av alkohol som om någon spetsat min flaska med en sexa renat? Alkoholbesk eftersmak. Odrickbar just då! Dekanterade och väntade ytterligare ca två timmar. Doft: Lätt doft av torkad frukt men fortfarande utpräglad doft av alkohol. Smak: Lite frukt, katrinplommon,antydan till lite fat, lite bitiga tanniner tittar fram men fortfarande spritig och lite besk eftersmak. Sparar huvuddelen av flaskan till dag 2.
Dag 2. Doft: Lite fylligare doft av frukt, fra torkad, och alkoholdoften har dämpats betydligt men finns kvar. Smak: Betydligt fuktigare och fra sötare smak av torkade fikon, russin och katrinplommon, aningen syra men tanninerna har i stort sett försvunnit. Fortfarande en massa störande alkohol men betydlig mindre än igår. Ganska kort eftersmak av lite söt frukt, ingen bitterhet.
Hade verkligen hoppats på mer. 1997:an var på väg nedåt men jag undrar när denna 2012:a börjar sin vandring uppåt? Potential finns säkert men jag har ingen lust att vänta för jag tror det dröjer!
Besviken var ordet sa Bull!
 

petterkalle

I rescued some wine. It was trapped in a bottle.
Nu när jag läser de andra smaknoterna börjar jag undra om vi druckit samma vin? Eller hade jag fått en defekt flaska? Men vad vet jag? Är ju bara en newbie på området;)
 

Emanuel

Instagram; Swedish Champagne Dude
Har gått och lurat hela veckan på vad man ska svänga ihop för fredagskäk som sitter som en handske för en Amarone men har inte riktigt lyckats bestämma mig...
Plötsligt kom dock svaret till mig likt likt en brinnande buske och alla himlens änglar sjöng min matkombo sitt lov! -Självklart skulle det bli äkta svennebanantaco all in, med färdigköpt påskrydda och hela alltet!
Vad kan vara bättre till svenska folkets favoritfinvin än att äta Sveriges nationalrätt tänker jag?
Som bonus får jag därtill en väldigt nöjd (om än lite brydd) fru och dotter som normalt aldrig skulle tillåtas äta färdigtaco när jag är hemma. (Jag ska ju alltid krångla till det med nån jäkla lågtempad enhörning i tacon istället eller något annat trams som inte alls är lika smarrigt som påskryddad dansk tjugoniokronorsfärs med inslag av salmonella)

Nog med rant;
okej, får en rejäl sniff av svarta vinbär i doften, inte alls oangenämt... Så till första slurken... Hmm, det här var lite annorlunda mot vad man vanligtvis dricker... Stramt, med lite sötma fast ändå ganska slankt på något vis... ingen större frukt att skryta med dock en lätt russinton som dock inte är allt för störig sedan en liten alkoholhetta... Mindre än vad jag hade förväntat dock med 16 procent alkohol. Farligt för småbarnsföräldrar som nattar barnen snett efter ett halv glas, typ. lite trist kort avslut som jag inte blir klok på?
Analys:
Inte min kopp te men vinet verkar vara av god kvalitet, kanske knutet med behov att ligga några år?
Godare till tacos än utan tacos men ändå inget som jag skulle köpa igen. på tok för mycket alkohol för min smak, känns som att ha shottat en fernet efter ett glas.
86P men förmodad potential, dock inget som får mig att vilja återupptäcka Amarone.
 

Mats

Gone todash....
Fredagkvällens uppställning:

bild.JPG


Tre italienare som inte var valda för att på något vis kunna vara referensviner åt varandra utan bara för jag just då kände för att öppna just de vinerna. Montepulcianon 2006 Zanna var ett jaha-vin som gick obemärkt förbi. Terra di Lavoro 2010 är ett helt annat vin, fortfarande alldeles för ungt men har struktur och kraft att om +5 år komma upp i de ca 94 p det har på CT. Finns på Bolis (#71961, 476 kr).

Jag brukar vara mycket känslig för alkoholgenomslag och restsötma i rödviner så med en Amarone på 16 % var oddsen inte så stora att jag skulle gilla det här vinet. Första kvällen var jag på väg att toksåga det, smakade ju nästan bara alkohol med mycket lite andra smaker till den förväntade sötman. Hjälpte inte med 8 timmar i karaff. Huvvaligen så hemskt! Hade bara hällt upp halva flaskan och resten fick stå till dagen efter under kork i svalt skafferi. När korken drogs igen på lördagkvällen var det en helt annan dryck men blint skulle jag ha sagt att det var ett portvin. De sexton procenten kändes fortfarande mer som tjugo men det hade kommit en inte helt oangenäm smak med kaffe, kakao, plommon, torkade frukter, kryddor mm. Är glad att jag inte har några fler flaskor i källaren och skulle jag bara sätta poäng efter min egen smak skulle de inte bli så många, men om man ska bedöma det objektivt för dess kvaliteter och inom sin vinstil blir det nog i gruppen ”bra och välgjort” men når inte upp till ”mycket bra med speciella kvaliteter”.
 
Toppen