I de två senaste numren av LG har vi kunnat se en del skriverier om biodynamisk odling. För att uttrycka det milt har artiklarna varit allt annat än kritiska i sin granskning. Rent skrattretande usel är Britt Karlssons (BK) artikel.
För det första refererar BK till Rudolf Steiner, biodynamikens fader, som ”vetenskapsman”. Visst, i så fall kan vi även referera till L. Ron Hubbard, scientologins fader, som vetenskapman, det ligger på samma nivå. Vidare kallas Maria Thun för ”forskare” vilket också det ska ge sken av vetenskaplighet bakom biodynamiken. Thun är Hennes ”forskningsområde” är astrologi. Anser du som läsare att horoskopet som publiceras i Aftonbladet – nyheter för förståndshandikappade – är att betrakta som vetenskap?
Låt oss en gång för alla slå fast att Rudolf Steiner är filosof och Maria Thun är en bonnkäring. Ingen av dem är vare sig forskare eller vetenskapsmän.
En bra defintion på vetenskap kan man snabbt hitta på Wikipedia ” Vetenskap är ett begrepp som kan sägas innebära organiserad, verifierbar kunskap”. Ingenting av det Thun och Steiner har gjort kan sägas vara vare sig organisert eller (i synnerhet) verifierbart. Om man orkar kan man läsa en genomgång av biodynamiken här (http://web.archive.org/web/200611271859 ... namik.html) men för den late kan ju till exempel citatet ” Brännässlapreparatet gör marken 'förnuftig'.” lätt få vederbörande att inse att det finns inte en chans i världen att observera hur marken blir ’förnuftig’. Hade Steiner varit veteskapsman hade han aldrig formulerat tesen så. Vidare får ”Tre preparat i samverkan, rölleka, kamomill och brännässla möjliggör en hemlig alkemi i komposthögar, så att kalium och kalcium omvandlas till kväve.” mig att undra hur det kommer sig att Steiner påstår sig ha funnit ut hur kärnreaktioner kan ske på kemisk väg och sedan helt undgått att få Nobelpriset.
Tittar vi dessutom på riktig vetenskap har man funnit att ” Kompostering, en metod som förespråkas för att bryta ned organiskt avfall till humusämnen (Howard, 1940) och för behandling av stallgödsel i den biodynamiska odlingen (Steiner, 1924), visade sig leda till större förluster av kväve i form av ammoniak jämfört med andra behandlingsmetoder som tillämpas i det konventionella jordbruket (Kirchmann, 1985).”
Men låt oss för skojs skull ändå påstå att Steiner skulle vara vetenskapsman. Steiner hade förutom spexet med biodynamik även en del intressanta rasteorier (http://www.vof.se/folkvett/20043rudolf-steiners-raslara). Så jag antar att BK framgent hänvisar till Adolf Hitler som vetenskapsman med det ytterst solida vetenskapliga arbetet ”Mein Kampf” bakom sig.
Forskning sker alltså strukturerat. Grundläggande för all forskning är att det ska gå att repetera slutsatsen. Låt oss titta på vad BK nämner i sin artikel. Philippe Goudron har märkt att syran faller långsammare. Jean-Pierre Frick tycker att druvorna blivit mer resistenta mot sjukdomar. Thierry Germain tycker klasarna blivit luftigare. Läser vi vidare vad Mellden respektive Jamais skriver i numret efter i sina intervjuer med Josmeyer respektive Humbrecht förs ytterligare olika observerade skillnader in. Vad som är slående är att ingen rapporteras ha observerat samma förändringar/förbättringar vilket som sagt borde varit grundläggande om det rört sig om vetenskapligt bevisade teser.
Vidare hänvisar BK till bondpraktikan och att biodynamiken utgör en ”förädlad” form av den. Ska vi anta att ”förädlingen” primärt är att man inte längre ska ställa ut gröt till gårdstomten vid jul? BK påstår att alla jordbrukare ”vet” att månen påverkar grödorna. Jag har haft ett flertal lantbrukare i min släkt och ingen av dessa har någonsin yttrat sig om att månen skulle ha ens en marginell inverkan. Vädret var däremot ett ständigt återkommande tema.
Genomgången av hur de kosmiska krafterna påstås påverka vinet ids jag inte ens bemöta.
Slutsatsen blir att hela artikeln bygger på inget annat än påståenden som saknar all form av underbyggnad. Ska man skriva en artikel som utger sig för att ha en vetenskaplig grund får man förbanne mig göra betydligt mer grundliga efterforskningar och undersökningar än ”Jag har nu träffat så pass många nöjda biodynamiska producenter att jag är övertygad om att det ligger något i deras sätt att arbeta.”. När BK sedan tio sidor senare i sin krönika har rubriken ”Information, halvsanningar och vita lögner från Systembolaget (och andra)” undrar jag om BK driver med mig och de övriga läsarna?!?
Ett argument för biodynamikens förträfflighet som alltid åberopas är den jämförelse som Domaine Leflaive gjorde av två åkerlappar där den ena kördes ekologisk och den andra biodynamiskt och sedan undersökte man jorden. I den biodynamiskt odlade jorden påstods mikrobiologin på en halv meters djup vara mer omfattande. Värt att notera är att studien så vitt jag kunnat se inte har genomförst vetenskapligt. Man har inte använt ett stort antal åkerlappar och man har inte slumpat fram vilken odlingsform som ska användas på vilken åkerlapp. Det är heller inte frågan om en långtidsstudie. Allt för att det ska kallas en vetenskaplig studie saknas. Vad jag vill minnas är att det nu pågår just ett sådant projekt sedan en tid i Champagne men med tanke på att det aldrig refereras till den studien får man väl dra slutsatsen att den inte levererar de resultat man vill ha vad gäller stödet för biodynamiken...
En annan sak värd att notera är att ”Leflaive-studien” utfördes i Bourgogne, ökänt för sina skiftande mikro- och mesoklimat vilket mycket väl skulle kunna vara orsaken till att jorden ”tillfrisknade” snabbare i åkerlappen som drev biodynamiskt. Det kan också varit så att den ekologiska åkerlappen var i sämre skick vid startpunkten. Utfallet av ”studien” på Leflaive kan helt enkelt i dagsläget inte tillskrivas något annat än slumpen.
Nu kommer säkert någon att hävda att biodynamiskt odling ju uppenbart ger bättre druvor i slutändan. Jag kan bara peka på vad som allt som oftast skrivs i artiklarna om biodynamiken, att biodynamiken resulterar i mycket mer arbete på fältet. Just det, man arbetar mer på fältet. En intressant studie hade då varit att jämföra vad biodynamisk respktive ekologisk odling ger för skillnad om man lägger samma mängd arbete på fältet.
Det här var bara några axplock av alla invändningar jag har mot denna sanslöst okritiska inställning som uppvisas kring den här frågan. Jag föreslår att LG släpper fram Ulf Sjödin MW som är oerhört kritisk till allt vad biodynamik heter. Han har dessutom en naturvetenskaplig bakgrund vilket verkar vara mer än man kan säga om ett antal av skribenterna på LG och även många andra vinpublikationer.
Och till alla som trots allt ändå helt och fullt anser att biodynamsikt odlat är överlägset kan jag endast säga att nästa gång du vaknar upp med blymössa efter en helkväll med ospottbara viner så kan du ta huvudvärkstabletten och späda ner den verksamma substansen till homeopatiska mängder och sedan rapportera huruvida den mirakulösa och oförklarliga kraftöverföringen till vattnet verkligen fungerade. Annars kan du kanske helt förlita dig på att de kosmiska krafterna botar baksmällan snabbt och effektivt.
För det första refererar BK till Rudolf Steiner, biodynamikens fader, som ”vetenskapsman”. Visst, i så fall kan vi även referera till L. Ron Hubbard, scientologins fader, som vetenskapman, det ligger på samma nivå. Vidare kallas Maria Thun för ”forskare” vilket också det ska ge sken av vetenskaplighet bakom biodynamiken. Thun är Hennes ”forskningsområde” är astrologi. Anser du som läsare att horoskopet som publiceras i Aftonbladet – nyheter för förståndshandikappade – är att betrakta som vetenskap?
Låt oss en gång för alla slå fast att Rudolf Steiner är filosof och Maria Thun är en bonnkäring. Ingen av dem är vare sig forskare eller vetenskapsmän.
En bra defintion på vetenskap kan man snabbt hitta på Wikipedia ” Vetenskap är ett begrepp som kan sägas innebära organiserad, verifierbar kunskap”. Ingenting av det Thun och Steiner har gjort kan sägas vara vare sig organisert eller (i synnerhet) verifierbart. Om man orkar kan man läsa en genomgång av biodynamiken här (http://web.archive.org/web/200611271859 ... namik.html) men för den late kan ju till exempel citatet ” Brännässlapreparatet gör marken 'förnuftig'.” lätt få vederbörande att inse att det finns inte en chans i världen att observera hur marken blir ’förnuftig’. Hade Steiner varit veteskapsman hade han aldrig formulerat tesen så. Vidare får ”Tre preparat i samverkan, rölleka, kamomill och brännässla möjliggör en hemlig alkemi i komposthögar, så att kalium och kalcium omvandlas till kväve.” mig att undra hur det kommer sig att Steiner påstår sig ha funnit ut hur kärnreaktioner kan ske på kemisk väg och sedan helt undgått att få Nobelpriset.
Tittar vi dessutom på riktig vetenskap har man funnit att ” Kompostering, en metod som förespråkas för att bryta ned organiskt avfall till humusämnen (Howard, 1940) och för behandling av stallgödsel i den biodynamiska odlingen (Steiner, 1924), visade sig leda till större förluster av kväve i form av ammoniak jämfört med andra behandlingsmetoder som tillämpas i det konventionella jordbruket (Kirchmann, 1985).”
Men låt oss för skojs skull ändå påstå att Steiner skulle vara vetenskapsman. Steiner hade förutom spexet med biodynamik även en del intressanta rasteorier (http://www.vof.se/folkvett/20043rudolf-steiners-raslara). Så jag antar att BK framgent hänvisar till Adolf Hitler som vetenskapsman med det ytterst solida vetenskapliga arbetet ”Mein Kampf” bakom sig.
Forskning sker alltså strukturerat. Grundläggande för all forskning är att det ska gå att repetera slutsatsen. Låt oss titta på vad BK nämner i sin artikel. Philippe Goudron har märkt att syran faller långsammare. Jean-Pierre Frick tycker att druvorna blivit mer resistenta mot sjukdomar. Thierry Germain tycker klasarna blivit luftigare. Läser vi vidare vad Mellden respektive Jamais skriver i numret efter i sina intervjuer med Josmeyer respektive Humbrecht förs ytterligare olika observerade skillnader in. Vad som är slående är att ingen rapporteras ha observerat samma förändringar/förbättringar vilket som sagt borde varit grundläggande om det rört sig om vetenskapligt bevisade teser.
Vidare hänvisar BK till bondpraktikan och att biodynamiken utgör en ”förädlad” form av den. Ska vi anta att ”förädlingen” primärt är att man inte längre ska ställa ut gröt till gårdstomten vid jul? BK påstår att alla jordbrukare ”vet” att månen påverkar grödorna. Jag har haft ett flertal lantbrukare i min släkt och ingen av dessa har någonsin yttrat sig om att månen skulle ha ens en marginell inverkan. Vädret var däremot ett ständigt återkommande tema.
Genomgången av hur de kosmiska krafterna påstås påverka vinet ids jag inte ens bemöta.
Slutsatsen blir att hela artikeln bygger på inget annat än påståenden som saknar all form av underbyggnad. Ska man skriva en artikel som utger sig för att ha en vetenskaplig grund får man förbanne mig göra betydligt mer grundliga efterforskningar och undersökningar än ”Jag har nu träffat så pass många nöjda biodynamiska producenter att jag är övertygad om att det ligger något i deras sätt att arbeta.”. När BK sedan tio sidor senare i sin krönika har rubriken ”Information, halvsanningar och vita lögner från Systembolaget (och andra)” undrar jag om BK driver med mig och de övriga läsarna?!?
Ett argument för biodynamikens förträfflighet som alltid åberopas är den jämförelse som Domaine Leflaive gjorde av två åkerlappar där den ena kördes ekologisk och den andra biodynamiskt och sedan undersökte man jorden. I den biodynamiskt odlade jorden påstods mikrobiologin på en halv meters djup vara mer omfattande. Värt att notera är att studien så vitt jag kunnat se inte har genomförst vetenskapligt. Man har inte använt ett stort antal åkerlappar och man har inte slumpat fram vilken odlingsform som ska användas på vilken åkerlapp. Det är heller inte frågan om en långtidsstudie. Allt för att det ska kallas en vetenskaplig studie saknas. Vad jag vill minnas är att det nu pågår just ett sådant projekt sedan en tid i Champagne men med tanke på att det aldrig refereras till den studien får man väl dra slutsatsen att den inte levererar de resultat man vill ha vad gäller stödet för biodynamiken...
En annan sak värd att notera är att ”Leflaive-studien” utfördes i Bourgogne, ökänt för sina skiftande mikro- och mesoklimat vilket mycket väl skulle kunna vara orsaken till att jorden ”tillfrisknade” snabbare i åkerlappen som drev biodynamiskt. Det kan också varit så att den ekologiska åkerlappen var i sämre skick vid startpunkten. Utfallet av ”studien” på Leflaive kan helt enkelt i dagsläget inte tillskrivas något annat än slumpen.
Nu kommer säkert någon att hävda att biodynamiskt odling ju uppenbart ger bättre druvor i slutändan. Jag kan bara peka på vad som allt som oftast skrivs i artiklarna om biodynamiken, att biodynamiken resulterar i mycket mer arbete på fältet. Just det, man arbetar mer på fältet. En intressant studie hade då varit att jämföra vad biodynamisk respktive ekologisk odling ger för skillnad om man lägger samma mängd arbete på fältet.
Det här var bara några axplock av alla invändningar jag har mot denna sanslöst okritiska inställning som uppvisas kring den här frågan. Jag föreslår att LG släpper fram Ulf Sjödin MW som är oerhört kritisk till allt vad biodynamik heter. Han har dessutom en naturvetenskaplig bakgrund vilket verkar vara mer än man kan säga om ett antal av skribenterna på LG och även många andra vinpublikationer.
Och till alla som trots allt ändå helt och fullt anser att biodynamsikt odlat är överlägset kan jag endast säga att nästa gång du vaknar upp med blymössa efter en helkväll med ospottbara viner så kan du ta huvudvärkstabletten och späda ner den verksamma substansen till homeopatiska mängder och sedan rapportera huruvida den mirakulösa och oförklarliga kraftöverföringen till vattnet verkligen fungerade. Annars kan du kanske helt förlita dig på att de kosmiska krafterna botar baksmällan snabbt och effektivt.