Efter en hel del strul med tider, ombokningar, avbokningar, avhopp, påhopp och saknade flaskor så fick vi äntligen till en middag i vinets tecken. Temat för kvällen var prestigechampagne från årgången 96. Tanken var en flaska och rätt per man. Till desserterna var det Rieussec på jero som gällde. Maten stod en av Sveriges bästa kockar Martin Moses från SK Mat & Vänner för och bestod av 12 rätter av yppersta klass.
Först lite apertif i form av en Roederer 08 blint som bröt temat men var en bra början till snittarna med Kalix löjrom. Självklart ungfruktig och frisk men dricks bra nu med. 08 är väldigt trevligt i sin ungdom i de allra flesta fall. Gissade rätt här liksom jag även gjorde på bonusapertifen Hugot VV 09. Ringar man in stilen, har druckit många flaskor tidigare och vet vem flaskägaren är underlättar det naturligtvis gissningarna men ändå en bra början. Apertif två var en Duval Leroy Femme 96 som var förvånansvärt ung! Lite knäckig men väldigt lätt och elegant stil. Hade gissat betydligt yngre blint. Passade utmärkt som apertif och ett av de roligaste vinerna att prova eftersom det var så avvikande från mina förväntningar. Tack till @magnum som föreslog att vinet passade bäst som apertif och även hade en del andra förslag som föll väl ut.
Första rätten. Tartar på havskräfta, rökt tomat, mandel & ingefära.
Dom Ruinart. Förväntade mig krut men fick i första hand parfym och fin fruktighet på näsan. I bakgrunden möjligtvis ett uns krut. Fin smak av citrus och bra längd men alldeles för ung. Hur gick det här till!? Hade nog aldrig gissat 96 blint här heller.
Hälleflundra med grillad grädde, fänkål, rålakrits & pistage.
Enchanteleur. Här kom kvällens första mogna vin. Mogen doft av äpplen, karamell och lite söta fikon. Perfekt balans med integrerad syra längst bak i munnen i avslutet precis som jag vill ha det. Ett vin som är på sin peak nu. Nästan perfekt och ett av kvällens bästa viner.
Extra tack till @vintomas som stod för den här flaskan. Ledsen och säga att den var magiskt bra så hoppas du har många till och att jag får vara med när de öppnas.
Svensk bläckfisk, broccoli & XO-sås (vilket tydligen inte är konjakssås...)
Bollinger RD. Blommig och fatad doft med lite kanel eller ingefära i bakgrunden. Ytterligare ett fantastiskt vin men med mer framträdande syra än Henrioten. Vilket som var bäst rådde det delade meningar om men alla gillade båda vinerna. Henrioten var dock en bättre matmatchning till den här rätten.
Eldad havskräfta, grönsparris, granskott, äggula & ängsyra.
St Vincent magnum. Avvikande men underbar doft av bageri. Paj, smördeg och grädde. En av kvällens bästa dofter även om det var i en helt annan stil än övriga åldringar. Älskar de här söta aromerna, var väl bara honung som saknades. Smaken var typisk ung BdB med mycket citrus. Helt otroligt hur ungt det här vinet smakade. Har bara druckit 96an på vanlig flaska och den var mogen redan för 5-10 år sedan. Det här vinet fick alldeles för lite kärlek i provningen. Skyhög potential och jag dricker gärna den här på magnum om 10 år igen!
Rotselleritagliatelle. ostron, hjärtmusslor, salicorn & torkad tång.
Dompa. Inte som förväntat. Sötare dofter av jordgubb och honung med lite svamp i bakgrunden. I munnen tillkommer ett avslut med lite vanlij. I vanliga fall skulle det här upplevas som ett bra vin men munken hade ingen chans den här kvällen.
Vitsparris, beurre blanc, löjrom, gräslök & brödsmulor.
Bruno Paillard BdB. Prestige eller inte, vinet var sist deggat av alla viner (2013) och det märktes. Ung BdB med citrus var allt jag skrev... Om tio år tillsammans med St Vincent på magnum kanske det kan ge övriga en match. Här smögs det även in ett bonusvitt vin. En billig men adekvat riesling från Tyskland. Gissade PG eller GV från Österike här så helt fel ute.
Kalvbräss, hasselnöt, riven ost, svartvitlök & sherrysky
Bollinger GA. Kvällens andra vin med perfekt mognad. Honung, äpplen och matig skumpa med skön syra i bakgrunden. Lik RD i stilen eller inte var snackisen. Tycker nog det finns likheter men det betyder inte att vinerna smakar lika för det. Andra gången jag provat RD och GA 96 samtidigt och har föredragit GA båda gångerna. Inte säkert det blir tredje gången gillt, för RD har framtiden för sig att bli ett riktigt monstervin!
Kyckling, jordärtskocka, champinjon & dragon
Jacquesson & Jacquesson Rosé. Mustiga äpplen i den första och lite mandel i rosén. Det var allt jag antecknade. Bland de bästa Jacquesson jag druckit men ändå klart sist i kväll. Både för mig och de flesta andra. En flaska kvar att bli av med...
Korv av hängmörad entrecôte.
Krug 88 & Krug 96. Ytterligare en flaska som bröt temat men det var ingen som klagade mig veterligen. 88an var mogen nektar med härlig nötighet. Fullkomligt gudomligt och ytterligare en perfekt mogen flaska. Lång smak och finish med avslut som mjuk sammet. 96an var mer som en jänkare. Kraftpaket med krut, choklad och med syran mer direkt framträdande. Enkelt sammanfattat så fördrog de som gillade Enchanteleur eller GA bäst, 88an och de som gillade RD bäst föredrog 96an. Åtminstone borde det vara så.
Efter allt det här var det dags för desserterna och en Riussec på jero som naturligtvis var från 96. Saffran i mängder som totalt knockar en. Efter det lite honung. I munnen bränt socker med liten bitter eftersmak som jag inte tror jag noterat i ett dessertvin innan. Långt ifrån den bästa Rieussecen jag druckit men visst går det ner utan problem. En Stockholmare trodde inte flaskan skulle ta slut men vi är i Götlaborg trots allt.
Mörk choklad, hallon & fryst grädde.
Färskostglass, kolasås & lakritsmaräng. Helt magisk matkombo med Rieussecen!
Lagrad hushållsost, spritade gula russin, selleri & rågbröd.
Någonstans mitt under desserterna medan jag var ute i köket så serverades det tre bonusviner i kaosartad anda. Själv hade jag fullt upp med det logistiska och tänka på anteckningarna från de tidigare vinerna. När jag kom tillbaks stod det tre glas i oklar ordning. Ett var jag säker på var GC 166e, övriga var mer oklara men unga i stilen. Inte blev det lättare att få ordning när det visade sig att min bordsgranne @feskhandlarn hade fått två glas av samma vin. Förvirringen var total och innan jag knappt hann smaka så avtäcktes vinerna. Krug GC (163e), Roederer Brut Nature 2009 och Anna Maria 2005. Krug var överlägset bäst men de andra fick ingen ärlig bedömning av mig.
Efter att vi åt upp var det dags för planerad bonusrunda men nu var det bara en kandidat kvar... Selosse VO (deg 17). Skriker Selosse vid första sniffen med all ek, blommighet och skumbanan i bakgrunden. Var så säker man kan vara förutom att alla andra förutom @v00alex var säkra på att det INTE var Selosse. Hur var det nu flaskvariation eller jagvariation när man gissar fel. Gissade Initial. Tack till @Thirsty för den bonusen och ett vin som slår många av de omogna 96orna enligt min smak.
Nu började folk gå hem men jag hann hämta lite rödtjut för att bryta av all syra i form av en Conseillante 2007. Väldigt grön i stilen med lite brett och blåbär i bakgrunden. Har aldrig upplevt Conseillante så här tidigare. Förbaskat gott men kan förstå att många var inne på CF. Alex gissade det mesta rätt här och spikade med lite ledtrådar. Riktigt bra rödtjut och några minuter efter att alla tömt glasen var vi bara 4 kvar...
Nu bara tre kvar och lite städning krävde lite mer dricka. Billecart Salmon NF 2002. Typ bra får omdömet bli. En ytterligare bonusflaska i kategorin meningslöst öppnande inpå småtimmarna. Kan lika gärna dricka NV eller vatten men man lär sig väl aldrig. Kul och värt var det just då i alla fall.
Min ranking av matvinerna:
De tre första hade alla den gemensamma nämnaren av att ha en perfekt mognad och en integrerad syra som känns långt bak i gommen. Krug 96 och RD är mer syradrivna men har ändå utvecklade mognadstoner.
Kan även tillägga att det inte är någon fara för tillståndet på prestige 96orna. Endast Enchantalör och GA var fullt mogna och på sin topp enligt mig. Alla andra kommer hålla många år till vad det verkar. Tidigare har jag och andra varit lite skeptiska till åtminstone vanliga 96or, se här.
Först lite apertif i form av en Roederer 08 blint som bröt temat men var en bra början till snittarna med Kalix löjrom. Självklart ungfruktig och frisk men dricks bra nu med. 08 är väldigt trevligt i sin ungdom i de allra flesta fall. Gissade rätt här liksom jag även gjorde på bonusapertifen Hugot VV 09. Ringar man in stilen, har druckit många flaskor tidigare och vet vem flaskägaren är underlättar det naturligtvis gissningarna men ändå en bra början. Apertif två var en Duval Leroy Femme 96 som var förvånansvärt ung! Lite knäckig men väldigt lätt och elegant stil. Hade gissat betydligt yngre blint. Passade utmärkt som apertif och ett av de roligaste vinerna att prova eftersom det var så avvikande från mina förväntningar. Tack till @magnum som föreslog att vinet passade bäst som apertif och även hade en del andra förslag som föll väl ut.
Första rätten. Tartar på havskräfta, rökt tomat, mandel & ingefära.
Dom Ruinart. Förväntade mig krut men fick i första hand parfym och fin fruktighet på näsan. I bakgrunden möjligtvis ett uns krut. Fin smak av citrus och bra längd men alldeles för ung. Hur gick det här till!? Hade nog aldrig gissat 96 blint här heller.
Hälleflundra med grillad grädde, fänkål, rålakrits & pistage.
Enchanteleur. Här kom kvällens första mogna vin. Mogen doft av äpplen, karamell och lite söta fikon. Perfekt balans med integrerad syra längst bak i munnen i avslutet precis som jag vill ha det. Ett vin som är på sin peak nu. Nästan perfekt och ett av kvällens bästa viner.
Extra tack till @vintomas som stod för den här flaskan. Ledsen och säga att den var magiskt bra så hoppas du har många till och att jag får vara med när de öppnas.
Svensk bläckfisk, broccoli & XO-sås (vilket tydligen inte är konjakssås...)
Bollinger RD. Blommig och fatad doft med lite kanel eller ingefära i bakgrunden. Ytterligare ett fantastiskt vin men med mer framträdande syra än Henrioten. Vilket som var bäst rådde det delade meningar om men alla gillade båda vinerna. Henrioten var dock en bättre matmatchning till den här rätten.
Eldad havskräfta, grönsparris, granskott, äggula & ängsyra.
St Vincent magnum. Avvikande men underbar doft av bageri. Paj, smördeg och grädde. En av kvällens bästa dofter även om det var i en helt annan stil än övriga åldringar. Älskar de här söta aromerna, var väl bara honung som saknades. Smaken var typisk ung BdB med mycket citrus. Helt otroligt hur ungt det här vinet smakade. Har bara druckit 96an på vanlig flaska och den var mogen redan för 5-10 år sedan. Det här vinet fick alldeles för lite kärlek i provningen. Skyhög potential och jag dricker gärna den här på magnum om 10 år igen!
Rotselleritagliatelle. ostron, hjärtmusslor, salicorn & torkad tång.
Dompa. Inte som förväntat. Sötare dofter av jordgubb och honung med lite svamp i bakgrunden. I munnen tillkommer ett avslut med lite vanlij. I vanliga fall skulle det här upplevas som ett bra vin men munken hade ingen chans den här kvällen.
Vitsparris, beurre blanc, löjrom, gräslök & brödsmulor.
Bruno Paillard BdB. Prestige eller inte, vinet var sist deggat av alla viner (2013) och det märktes. Ung BdB med citrus var allt jag skrev... Om tio år tillsammans med St Vincent på magnum kanske det kan ge övriga en match. Här smögs det även in ett bonusvitt vin. En billig men adekvat riesling från Tyskland. Gissade PG eller GV från Österike här så helt fel ute.
Kalvbräss, hasselnöt, riven ost, svartvitlök & sherrysky
Bollinger GA. Kvällens andra vin med perfekt mognad. Honung, äpplen och matig skumpa med skön syra i bakgrunden. Lik RD i stilen eller inte var snackisen. Tycker nog det finns likheter men det betyder inte att vinerna smakar lika för det. Andra gången jag provat RD och GA 96 samtidigt och har föredragit GA båda gångerna. Inte säkert det blir tredje gången gillt, för RD har framtiden för sig att bli ett riktigt monstervin!
Kyckling, jordärtskocka, champinjon & dragon
Jacquesson & Jacquesson Rosé. Mustiga äpplen i den första och lite mandel i rosén. Det var allt jag antecknade. Bland de bästa Jacquesson jag druckit men ändå klart sist i kväll. Både för mig och de flesta andra. En flaska kvar att bli av med...
Korv av hängmörad entrecôte.
Krug 88 & Krug 96. Ytterligare en flaska som bröt temat men det var ingen som klagade mig veterligen. 88an var mogen nektar med härlig nötighet. Fullkomligt gudomligt och ytterligare en perfekt mogen flaska. Lång smak och finish med avslut som mjuk sammet. 96an var mer som en jänkare. Kraftpaket med krut, choklad och med syran mer direkt framträdande. Enkelt sammanfattat så fördrog de som gillade Enchanteleur eller GA bäst, 88an och de som gillade RD bäst föredrog 96an. Åtminstone borde det vara så.
Efter allt det här var det dags för desserterna och en Riussec på jero som naturligtvis var från 96. Saffran i mängder som totalt knockar en. Efter det lite honung. I munnen bränt socker med liten bitter eftersmak som jag inte tror jag noterat i ett dessertvin innan. Långt ifrån den bästa Rieussecen jag druckit men visst går det ner utan problem. En Stockholmare trodde inte flaskan skulle ta slut men vi är i Götlaborg trots allt.
Mörk choklad, hallon & fryst grädde.
Färskostglass, kolasås & lakritsmaräng. Helt magisk matkombo med Rieussecen!
Lagrad hushållsost, spritade gula russin, selleri & rågbröd.
Någonstans mitt under desserterna medan jag var ute i köket så serverades det tre bonusviner i kaosartad anda. Själv hade jag fullt upp med det logistiska och tänka på anteckningarna från de tidigare vinerna. När jag kom tillbaks stod det tre glas i oklar ordning. Ett var jag säker på var GC 166e, övriga var mer oklara men unga i stilen. Inte blev det lättare att få ordning när det visade sig att min bordsgranne @feskhandlarn hade fått två glas av samma vin. Förvirringen var total och innan jag knappt hann smaka så avtäcktes vinerna. Krug GC (163e), Roederer Brut Nature 2009 och Anna Maria 2005. Krug var överlägset bäst men de andra fick ingen ärlig bedömning av mig.
Efter att vi åt upp var det dags för planerad bonusrunda men nu var det bara en kandidat kvar... Selosse VO (deg 17). Skriker Selosse vid första sniffen med all ek, blommighet och skumbanan i bakgrunden. Var så säker man kan vara förutom att alla andra förutom @v00alex var säkra på att det INTE var Selosse. Hur var det nu flaskvariation eller jagvariation när man gissar fel. Gissade Initial. Tack till @Thirsty för den bonusen och ett vin som slår många av de omogna 96orna enligt min smak.
Nu började folk gå hem men jag hann hämta lite rödtjut för att bryta av all syra i form av en Conseillante 2007. Väldigt grön i stilen med lite brett och blåbär i bakgrunden. Har aldrig upplevt Conseillante så här tidigare. Förbaskat gott men kan förstå att många var inne på CF. Alex gissade det mesta rätt här och spikade med lite ledtrådar. Riktigt bra rödtjut och några minuter efter att alla tömt glasen var vi bara 4 kvar...
Nu bara tre kvar och lite städning krävde lite mer dricka. Billecart Salmon NF 2002. Typ bra får omdömet bli. En ytterligare bonusflaska i kategorin meningslöst öppnande inpå småtimmarna. Kan lika gärna dricka NV eller vatten men man lär sig väl aldrig. Kul och värt var det just då i alla fall.
Min ranking av matvinerna:
De tre första hade alla den gemensamma nämnaren av att ha en perfekt mognad och en integrerad syra som känns långt bak i gommen. Krug 96 och RD är mer syradrivna men har ändå utvecklade mognadstoner.
- GA
- Krug 88
- Enchantalör
- Krug
- RD
- Femme
- Dom Ruinart
- St Vincent magnum
- Dom Perignon
- Paillard BdB
- Jacquesson Rosé
- Jacquesson
- Krug 88 - 12 p (1)
- RD - 10 p (2)
- GA - 9 p (3)
- Krug - 9 p (2)
- Enchantalör - 8 p
Kan även tillägga att det inte är någon fara för tillståndet på prestige 96orna. Endast Enchantalör och GA var fullt mogna och på sin topp enligt mig. Alla andra kommer hålla många år till vad det verkar. Tidigare har jag och andra varit lite skeptiska till åtminstone vanliga 96or, se här.
Last edited: