StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Då jag nyss fick hem ett vin från Moldavien av denna druva... Ja, då tar nyfikenheten överhanden och jag bara måste läsa på mig. Här är mina slutsatser. Hoppas du ser någonting som pumpar saliv i dig!
Här är flaskan jag köpte, mitt soon to become, första möte med denna druva:
Här är min torftiga essä på denna druva:
Feteasca Neagra
Om vi tittar på Feteasca Neagra, eller "Svarta jungfrun" som den också kallas, ser vi en druva med rötterna djupt i Rumäniens vintradition. En pre-phylloxera druva. Den börjar nu återigen ta plats på vinmarknaden, speciellt i sitt hemland.
Denna druvsort odlas idag främst i Rumäniens södra delar men har på senare tid fått ett lovande fotfäste i de traditionellt vitvinsdominerade norra regionerna, och ssk i Transylvanien. Den ökade närvaron här kan delvis tillskrivas global uppvärmning och vinmakares vilja att experimentera med nya druvsorter och tekniker.
När man provar ett vin gjort på Feteasca Neagra säger litteraturen att vi kan förvänta oss en hög alkoholhalt. Detta beror på druvans naturliga tendens att ackumulera höga nivåer av socker innan den når phenolisk mognad. Det innebär således en utmaning för producenterna att balansera vinet, då druvan har en måttlig nivå av syra och tunnt skal (= låga nivåer av tanniner).
Arommässigt tenderar Feteasca Neagra att erbjuda en bukett av röda och svarta frukter, där svarta plommon står ut särskilt. Det är en druva som uppskattas för dess rundade kropp och mjuka, sammetliknande tanniner. Men, det pågår också en het debatt kring lagring på nya ekfat. Vissa anser att fatlagring används för ofta och för mycket. De påpekar att den överdriva ekkaraktären dränker de mer subtila nyanserna av druvans naturliga aromer.
(Jag har ingen åsikt ännu.)
Det är inte heller ovanligt att se Feteasca Neagra i blandningar med druvsorter som Merlot och Cabernet Sauvignon för att ge vinerna en mer robust struktur.
Det verkar finnas en hel del utrymme för experimenterande med Feteasca Neagra. Det är en druva med potential för en mängd olika vinmakningsstilar, från de som betonar fruktens fräschör till de som går för en mer komplex och ekig profil.
(Låter lite PN i mina öron.)
En annan spännande aspekt är att de mest spännande vinerna idag anses komma från de kyligare områdena i Transylvanien. Här kan druvan tydligen uttrycka sig med fräschare aromer, lägre alkoholhalt och högre syra, vilket resulterar i mer balanserade, fruktigare och livligare viner. Det är i detta dynamiska landskap som Feteasca Neagra kanske har möjlighet att verkligen glänsa och visa vad den går för.
Min slutsats är att Feteasca Neagra kan vara en druva att hålla ögonen på. Dess växande rykte som en druva med mycket potential låter spännande. För oss lite mer nyfikna vinälskare är det definitivt värt att söka upp och prova några viner gjorda på Feteasca Neagra.
Jag pustar ut av lättnad över att min flaska är ung och enligt etiketten håller måttliga 13,5% alc samt är markerad som "Sec".
Onekligen en spännande bekantskap i vardande!
Här är flaskan jag köpte, mitt soon to become, första möte med denna druva:
2019 Purcari Fetească Neagră Academia
Här är min torftiga essä på denna druva:
Feteasca Neagra
Om vi tittar på Feteasca Neagra, eller "Svarta jungfrun" som den också kallas, ser vi en druva med rötterna djupt i Rumäniens vintradition. En pre-phylloxera druva. Den börjar nu återigen ta plats på vinmarknaden, speciellt i sitt hemland.
Denna druvsort odlas idag främst i Rumäniens södra delar men har på senare tid fått ett lovande fotfäste i de traditionellt vitvinsdominerade norra regionerna, och ssk i Transylvanien. Den ökade närvaron här kan delvis tillskrivas global uppvärmning och vinmakares vilja att experimentera med nya druvsorter och tekniker.
När man provar ett vin gjort på Feteasca Neagra säger litteraturen att vi kan förvänta oss en hög alkoholhalt. Detta beror på druvans naturliga tendens att ackumulera höga nivåer av socker innan den når phenolisk mognad. Det innebär således en utmaning för producenterna att balansera vinet, då druvan har en måttlig nivå av syra och tunnt skal (= låga nivåer av tanniner).
Arommässigt tenderar Feteasca Neagra att erbjuda en bukett av röda och svarta frukter, där svarta plommon står ut särskilt. Det är en druva som uppskattas för dess rundade kropp och mjuka, sammetliknande tanniner. Men, det pågår också en het debatt kring lagring på nya ekfat. Vissa anser att fatlagring används för ofta och för mycket. De påpekar att den överdriva ekkaraktären dränker de mer subtila nyanserna av druvans naturliga aromer.
(Jag har ingen åsikt ännu.)
Det är inte heller ovanligt att se Feteasca Neagra i blandningar med druvsorter som Merlot och Cabernet Sauvignon för att ge vinerna en mer robust struktur.
Det verkar finnas en hel del utrymme för experimenterande med Feteasca Neagra. Det är en druva med potential för en mängd olika vinmakningsstilar, från de som betonar fruktens fräschör till de som går för en mer komplex och ekig profil.
(Låter lite PN i mina öron.)
En annan spännande aspekt är att de mest spännande vinerna idag anses komma från de kyligare områdena i Transylvanien. Här kan druvan tydligen uttrycka sig med fräschare aromer, lägre alkoholhalt och högre syra, vilket resulterar i mer balanserade, fruktigare och livligare viner. Det är i detta dynamiska landskap som Feteasca Neagra kanske har möjlighet att verkligen glänsa och visa vad den går för.
Min slutsats är att Feteasca Neagra kan vara en druva att hålla ögonen på. Dess växande rykte som en druva med mycket potential låter spännande. För oss lite mer nyfikna vinälskare är det definitivt värt att söka upp och prova några viner gjorda på Feteasca Neagra.
Jag pustar ut av lättnad över att min flaska är ung och enligt etiketten håller måttliga 13,5% alc samt är markerad som "Sec".
Onekligen en spännande bekantskap i vardande!
Last edited: