I can't remember the question, but champagne is the answer.

[Christer J]

Tänkte lägga ut lite mysiga figurer och annat som jag lärt mig på min kurs om champagne på Wine scholar Guild. Alla figurer har jag gjort om så de kan kallas mina. Jag börjar med att visa på hur druvkomposition ser ut för 16 hus och deras Brut non-vintage. Detta kan variera något från år till år men är ändå en indikation på "husstilen".

Det finns ca 320 hus som producerar champagne. För de flesta står NV för ca 80-90% av produktionen. Druvkomposition, druvornas ursprung, andelen och ålder på reservviner, vinmakeri såsom malo, ekanvändning och tid på jästen-allt sammantaget ger en smakprofil som vinmakaren försöker upprätthålla lika från år till år. Detta bygger på att konsumenten är smakorienterad och till stora delar märkeslojal.
Druvkompositionen spelar en betydande roll avseende struktur och smak. Det finns hus som är Pinot Noir-dominanta (Drappier) and Chardonnay-dominanta (Laurent-Perrier) och de som delar lika mellan de 3 principiella druvorna (Pol Roger och Pommery).
Druvornas ursprung spelar också en betydande roll, Chardonnay från Montgueux med läge längre söderut och med sydsluttande vingårdar kan ge tropiska frukter i doft och smak jämfört med Chardonnay från det mer mineraldrivna sydliga delen av Côte des Blancs.
Pinot Noir från norrsluttningar i Montagne de Reims med sin lena struktur och frisk syra skiljer sig mot Pinot Noir från det mer söderut liggande Côte des Bar där det är varmare och druvorna mer mogna.

Data som denna figur baseras på kommer från Essi Avellans egen forskning.

Nästa inlägg kommer att handla om reduktivt kontra oxidativt vinmakeri.

 

[Borjes_bubblor]

Väldigt trevlig läsning, fortsätt gärna med detta! +100

 

[Christer J]

De flesta husen använder inte ek i produktionen av NV, men de som gör det är bland andra Jacquesson, Bollinger, Drappier, Roederer och Veuve Clicquot. Hos dessa används ek omdömesgillt och ger textur och komplexitet. Användning av ek går inte hand i hand med oxidativ vinmakning. Storleken på ekfaten, ålder på faten och tiden vinet lagras däri avgör mer om man ska kalla det oxidativt eller reduktivt.
Om vinet lagras på jästen i ekfat kommer detta att skydda vinet från oxidation genom att jästen konsumerar syre. Vidare så tenderar mindre fat att ge en mer oxidativ miljö än större fat.
Se här en figur som ska indikera oxidativ eller reduktiv vinmakning. Den vertikala axeln representerar upplevelsen av oxidation "on the palate" (0 är minst oxidativ och 5 mest)

Champagner då att prova:
Reduktiv ung stil, Ruinart och Taittinger.
Utan malolaktisk fermentation, Lanson, Gosset.
Hög andel reservvin med ålder, Charles Heidsieck.
Och ekinfluerad oxidativ stil, Bollinger och Jacquesson 700 nv.

Nästa inlägg kommer att handla om andel och ålder på reservviner i NV.

 

[vintomas]

Se här en figur som ska indikera oxidativ eller reduktiv vinmakning. Den vertikala axeln representerar upplevelsen av oxidation "on the palate" (0 är minst oxidativ och 5 mest)

Hmmm... intressant diagram, men det får mig att klia mig lite i huvudet. Det rör sig alltså om en subjektiv bedömning av den färdiga produktens stil snarare än information från producenten om hur vinifieringen faktiskt går till, eller provning av basviner? De klassiska ståltanksproducenterna är spridda från 0-4 och det finns minst en producent med inslag av eksfatsvinifiering (Roederer) på 2 i diagrammet. På en relativ skala skulle jag nog också placera Moët som minst utvecklad av alla storhus-NV. Delar av stilskillnaden i fråga om "brödighet"/utvecklade toner vid release lär oftare bero på en kombination av andelen reservviner och deras ålder, pH (druvsammansättning och användning av malolaktisk jäsning), hur länge skumporna får ligga på jästfällningen och om de lagrar dem extra tid på korken före release. Och om du placerar Jacquesson på 5 undrar jag var Selosse hamnar på skalan. 12-15?

Om det enbart är vinfieringen som räknas in, och inte den senare lagringen, hänger jag inte med på hur avsaknad av malolaktisk jäsning (Lanson, Gosset - men notera att "Excellence" är producerad med malo) i sig skulle ge mer oxidation? Lägre pH, som är resultatet av blockerad malo, ger ju snarast skydd mot oxidation och ger en långsammare utveckling.

 

[Christer J]

Reservviner kan användas som ett verktyg för att jämna ut skillnader mellan år och också kompensera i de fall årets skörd varit låg pga frost eller annat. Många hus använder reservviner som bara är 1 eller 2 år gamla och då mest för jämnhet mellan åren. Moet & Chandon, Gosset och Taittinger (bland andra) har en ungdomlig husstil och använder unga reservviner.
Andra hus såsom Roederer, Veuve Clicquot och Charles Heidsieck lagrar och använder äldre reservviner och vill med detta uppnå ett mer karaktärsfullt vin. För dessa hus så bibringar de gamla reservvinerna komplexitet och gör deras viner mer tillgängliga som unga.
Också andelen reservvin har betydelse, några av husen använder en liten del av det äldsta reservvinet för att få mer karaktär till vinet och några använder en större del av reservviner som är 3-6 år för att uppnå samma mål. Charles Heidsieck använder en stor del i sammanhanget gammalt reservvin för att uppnå sin "husstil".
Generella saker som nämns med reservviner är:

• Jämnar ut skillnader mellan år avseende stil, kvalitet och skörd
• Gör vinet mer tillgängligt som ungt
• Ger mognad, komplexitet och karaktär

Se här ett diagram med reservvinernas ålderspann, Veuve Clicquot längst till höger har således äldst reservvin för deras NV.

 

[Christer J]

Det rör sig alltså om en subjektiv bedömning av den färdiga produktens stil snarare än information från producenten om hur vinifieringen faktiskt går till, eller provning av basviner?

Frågan ställdes till vinmakarna var de ansåg att deras NV befann sig på en sådan här numerisk skala. De flesta sade att deras NV inte var oxidativ. Så dessa värden som anges i diagrammet är subjektiva omdömen från Essi Avellans forskning.

 

[jrick]

Frågan ställdes till vinmakarna var de ansåg att deras NV befann sig på en sådan här numerisk skala. De flesta sade att deras NV inte var oxidativ. Så dessa värden som anges i diagrammet är subjektiva omdömen från Essi Avellans forskning.

Låter som ännu sämre underlag än att en person skulle ha provat och rankat. Det är alltså lika många gommar som viner och dessutom får man väl anta att inte var och en regelbundet dricker alla andra producenters NV för att kalibrera den relativa stilen i den egna NV?