Idag äter vi...(diskussioner, tips och restaurangbesök)

[Vino fino]

På Napolyon, Grev Turegatan 15, mitt i den gyllene triangelns absoluta armode och avsaknad av riktig haute cuisine...

Det beställdes fyra ostron och en kyckling "Creusett" vilket visade sig vara kyckling i ugnsform Le Creuset samt en entrecote med märg.

Det första som förtjänas nämnas var den usla servicen vid ankomst med ett avmätt ointresserat varsågodattvänta-medan-jag-gör-ingenting-på-min-löjliga-Macbook. Som nummer två kan jag också nämna den usla servicen vid bordet och väntetiderna mellan beställd apertif och exekverad apertif (samtidigt med förrätten) och analfabetiska vinkunskaper. Sist men inte minst vill jag nämna den usla servicen som inte frågade utan dukade av vin och mat innan vi var klara (jag var tvungen att låsa fast hans arm och be honom tagga ned).

Maten var acceptabel för prisklassen men jag gör det bättre hemma. Helhetsupplevelsen hade kunnat vara OK om servisen hade varit professionell och med ett uns social förmåga men här fick gästerna betala för en dryg och hyperaktiv kypare som borde förpassas till ett annat yrke (sopåkare?).

Notan för mig och damen gick lös på 1600 bagare vilket inkluderade 1 flaska vin, 2 apertifer (som serverades samtidigt med förrätten), 1 förrätt, 2 huvudrätter, och 2 kaffe. Restaurang-Sverige i all sin fantastiska glans...

Betyg? 2,5 av 5 möjliga där 3 är godkänt.

 

[Skumpagne]

På Napolyon, Grev Turegatan 15, mitt i den gyllene triangelns absoluta armode och avsaknad av riktig haute cuisine...

Det beställdes fyra ostron och en kyckling "Creusett" vilket visade sig vara kyckling i ugnsform Le Creuset samt en entrecote med märg.

Det första som förtjänas nämnas var den usla servicen vid ankomst med ett avmätt ointresserat varsågodattvänta-medan-jag-gör-ingenting-på-min-löjliga-Macbook. Som nummer två kan jag också nämna den usla servicen vid bordet och väntetiderna mellan beställd apertif och exekverad apertif (samtidigt med förrätten) och analfabetiska vinkunskaper. Sist men inte minst vill jag nämna den usla servicen som inte frågade utan dukade av vin och mat innan vi var klara (jag var tvungen att låsa fast hans arm och be honom tagga ned).

Maten var acceptabel för prisklassen men jag gör det bättre hemma. Helhetsupplevelsen hade kunnat vara OK om servisen hade varit professionell och med ett uns social förmåga men här fick gästerna betala för en dryg och hyperaktiv kypare som borde förpassas till ett annat yrke (sopåkare?).

Notan för mig och damen gick lös på 1600 bagare vilket inkluderade 1 flaska vin, 2 apertifer (som serverades samtidigt med förrätten), 1 förrätt, 2 huvudrätter, och 2 kaffe. Restaurang-Sverige i all sin fantastiska glans...

Betyg? 2,5 av 5 möjliga där 3 är godkänt.

Visa bifogad bild 3250

Tråkigt när folk i service yrket inte är proffsiga. Verkligen sånt som förstör hela upplevelsen och sinkar ner ett företag.

 

[Mattias Schyberg]

På Napolyon, Grev Turegatan 15, mitt i den gyllene triangelns absoluta armode och avsaknad av riktig haute cuisine...

Det beställdes fyra ostron och en kyckling "Creusett" vilket visade sig vara kyckling i ugnsform Le Creuset samt en entrecote med märg.

Det första som förtjänas nämnas var den usla servicen vid ankomst med ett avmätt ointresserat varsågodattvänta-medan-jag-gör-ingenting-på-min-löjliga-Macbook. Som nummer två kan jag också nämna den usla servicen vid bordet och väntetiderna mellan beställd apertif och exekverad apertif (samtidigt med förrätten) och analfabetiska vinkunskaper. Sist men inte minst vill jag nämna den usla servicen som inte frågade utan dukade av vin och mat innan vi var klara (jag var tvungen att låsa fast hans arm och be honom tagga ned).

Maten var acceptabel för prisklassen men jag gör det bättre hemma. Helhetsupplevelsen hade kunnat vara OK om servisen hade varit professionell och med ett uns social förmåga men här fick gästerna betala för en dryg och hyperaktiv kypare som borde förpassas till ett annat yrke (sopåkare?).

Notan för mig och damen gick lös på 1600 bagare vilket inkluderade 1 flaska vin, 2 apertifer (som serverades samtidigt med förrätten), 1 förrätt, 2 huvudrätter, och 2 kaffe. Restaurang-Sverige i all sin fantastiska glans...

Betyg? 2,5 av 5 möjliga där 3 är godkänt.

Visa bifogad bild 3250

Perfekt! Du tog kommandot. Denna tråd blir perfekt för att rapportera matfokuserade upplevelser och restaurangbesök, som inte behöver en egen tråd.

Gjorde rubriken lite tydligare, hoppas det var okej?

 

[Daniel B]

Låter som en restaurang ovärd att besöka med tanke på hur många andra schyssta alternativ som finns!
SvD verkar vara eniga med dig, även om deras recension är från 2012.
Länk - Svenska Dagbladet

Där stället haltar är servicen.

Vid ett av våra besök har vi bordet begränsad tid. Vi förklarar för personalen att vi känner oss lite stressade. Ingen fara, får vi veta, vi ska hinna med en trerätters ändå. Trots överenskommelsen glöms vi bort. Först dröjer det en evig tid innan vi får beställa. Nästa gång faller dessertbeställningen mellan stolarna. Droppen blir när att vi får grannbordets nota.
...
Lägg därtill att vi vid vårt lugnare besök också upplever att den kunniga personalen står och småpratar sinsemellan och missar små väsentligheter som sockret vi ber om till kaffet och att säga tack och hej när gäster passerar förbi dem på sin väg ut från lokalen.

 

[KockJohan]

På Napolyon, Grev Turegatan 15, mitt i den gyllene triangelns absoluta armode och avsaknad av riktig haute cuisine...

Det beställdes fyra ostron och en kyckling "Creusett" vilket visade sig vara kyckling i ugnsform Le Creuset samt en entrecote med märg.

Det första som förtjänas nämnas var den usla servicen vid ankomst med ett avmätt ointresserat varsågodattvänta-medan-jag-gör-ingenting-på-min-löjliga-Macbook. Som nummer två kan jag också nämna den usla servicen vid bordet och väntetiderna mellan beställd apertif och exekverad apertif (samtidigt med förrätten) och analfabetiska vinkunskaper. Sist men inte minst vill jag nämna den usla servicen som inte frågade utan dukade av vin och mat innan vi var klara (jag var tvungen att låsa fast hans arm och be honom tagga ned).

Maten var acceptabel för prisklassen men jag gör det bättre hemma. Helhetsupplevelsen hade kunnat vara OK om servisen hade varit professionell och med ett uns social förmåga men här fick gästerna betala för en dryg och hyperaktiv kypare som borde förpassas till ett annat yrke (sopåkare?).

Notan för mig och damen gick lös på 1600 bagare vilket inkluderade 1 flaska vin, 2 apertifer (som serverades samtidigt med förrätten), 1 förrätt, 2 huvudrätter, och 2 kaffe. Restaurang-Sverige i all sin fantastiska glans...

Betyg? 2,5 av 5 möjliga där 3 är godkänt.

Visa bifogad bild 3250

Dyrt !

 

[Vino fino]

På Stadshuskällaren, den tyvärr något bortglömda klassikern, även om den nu uppmärksammats i White Guide. Det är mest turister som hittar dit men jag vill uppmana alla huvudstadsbor och hitresta att kliva ned i valven och prova den utmärkta och prisvärda maten i en fantastisk miljö.

Vi var ett stort sällskap och servicen var ofelbar, vilket var viktigt för mig eftersom jag representerade. Det kändes som om vi hade två servitriser som var dedikerade till vårt bord.

Kvällens meny bestod av en krabbsoppa och nöt+jordärtskocka. Krabbsoppan var stabil, ett par matskedar pinfärsk kött med en lagom koncentrerad fond utan några snålfasoner på grädden. Huvudrätten lade in en extra växel: ett stycke lågtempat (eller möjligen sous-vide?) högrev i perfekt skick, både smak- och mörhetsmässigt. Till detta tre sorters jordärtskocka (ungsbakad, puréad, och friterad) samt en koncentrerad, potent lakritssås. Eller mera riktigt en jus på lakrits och oxbuljong (tror jag) utan redning. Inget tjafs med potatis eller andra tillbehör, inte överarbetat utan självsäkert återhållet. Långt över prisnivå och kategorin "mellanklassrestaurang".

Till dessa dracks en Riesling från Breuer samt en vällagrad Cote-de-Nuits från d'Ardhuy. Det fanns ett dryckespaket men jag valde vinerna själv.

Matpaketet kostade 300 kr p/p och vinerna kostade 450 och 695 (för helflaskor), om jag minns rätt. Svårslagen valuta för pengarna.
Betyg: 4 av 5.
(Prisvärde 5)

(tog inte fram kameran under kvällen så jag bifogar en officiell bild)

 

[Vino fino]

På Metropol Palais, klassicism i renoverade biolokaler (ex Metropol-Palais) med franskt brasserie, eller ska vi kalla det försök till franskt brasserie.

Lokalen är förledande stor men mycket yta går åt till baren och konferensdelen. Maten serveras (tyvärr) i den stökigare delen vid entrén och det blir mycket närgånget spring bakom ryggarna, både från personal och gäster. Servicen var godkänd, inte mer. Det kändes inte inarbetat och ibland besvarades frågorna med Goddag yxskaft.

Menyn innehåller ett antal traditionella franska husmansrätter till mellanklasspris. Sällskapet tog in en Coq au Vin och en torskrygg i cider med blåmusslor. Inga förrätter.
Min tupp från Bresse var smakrik och med riktiga fibrer, inga saltlösningar eller andra obehagligheter, men sidfläsket var för grovt och buljongen inte tillräckligt balanserad. Av någon anledning hade någon överambitiös klåfingrig kock ersatt den kokta potatisen med blomkålsgratäng som serverades separat och tuppens soupière hade klätts med mördeg... kanske inte vad jag hade räknat med. Men jag är å andra sidan extremt sträng med traditioner. Hursomhelst höll inte kombinationen och det lyfte aldrig till nivån riktig fransk husman.
Torsken var god men lite mesig. Grundreceptet som är ganska finstämt kräver råvaror av högsta klass, nyfiskade, och det räckte inte riktigt till.

Pris för två, med en flaska vin och en (mycket god) parisisk mörk öl som jag glömt namnet på: 1100 kr.

Betyg: knappa 3

 

[Livermore]

Kul du håller liv i tråden. För mig har det varit allt för få restaurangbesök. Alltför mycket vininköp. Bishops arms i Umeå har varit höjdpunkten den här månaden. Att kalla det höjdpunkt är väl snällt dock.
Hur som helst roligt att läsa och få tips på ställen man bör besöka och inte.

 

[Tomas Lindblom]

Kul du håller liv i tråden. För mig har det varit allt för få restaurangbesök. Alltför mycket vininköp. Bishops arms i Umeå har varit höjdpunkten den här månaden. Att kalla det höjdpunkt är väl snällt dock.
Hur som helst roligt att läsa och få tips på ställen man bör besöka och inte.

Kan bara hålla med, trevlig tråd att följa. (Y)

 

[Vino fino]

På Bergamott, Kungsholmen.

Relativt nyöppnad fransman med föredömligt kort meny och föredömligt fokuserad vinlista (10 röda, 10 vita). I teorin gillar alla maximal valfrihet... men i praktiken finns det inget som slår diktatorisk val-ofrihet, exekverat av en självsäkert kompetent krögare. Kunden kan sluta bläddra i listan och fokusera på upplevelsen. Tycker jag i alla fall.

Den röda listan innehöll 9 fransmän och 1 italienare (helt rätt proportioner enligt mig ) varav 2 Loire (härligt!) och 2 Bdx. En av de sistnämnda måste räknas som fynd och kanske borde flyttas till en annan tråd, nämligen Latour à Pomerol 1998 för 1250 riksdaler. Tyvärr var det inte läge för några utsvävningar inför morgondagens jobb men jag var duktigt sugen.

Vi åt två huvudrätter: choucroute garnie samt en grillad fläskkarré med sötpotatis och Roquefort (en rätt som jag inte minns det franska namnet på). Bägge var utsökta. Min surkål var mild och fin, perfekt avstämd med nejlika, och fick ackompanjera första klassens sidfläsk, fläskkorv och en bit lägg. Underbart smakrika bitar charkuterier. Riktig fransk husman. Inget tjafs, inga tafatta försök till nyskapande eller fusionstrams.

Stort plus också till personalen. Riktiga servitörer är som domare i hockey: när man inte märker dem men allting bara flyter på, då vet man att de håller toppklass.

Utmärkt mellanklass till budgetpris. 2 huvudrätter, 2 glas vin, 2 kaffe: 675 kr.

Betyg: 4
Prisvärde 5

 

[StefanAkiko]

Vi åt shabu-shabu igår. Och om man tittar riktigt noga, så kan man ana sig till att WAGYU kan ha en gnutta insprängt fett som gör köttet mört. Riktigt mört tom.

 

[Vino fino]

Denna skärtorsdag besöker vi Café Facile. Mottot är "god mat utan krångel" vilket skulle visa sig vara både sant och falskt.

En delad cote du boeuf (bordelaise är det, trots att inte menyn säger det) är enastående ursprungslik, kocken måste ha varit i Bordeaux och ätit originalet, för allting är återhållet självsäkert exekverat, ryggbiffen (halva t-benet ink. ben) är smakrik och fet, märgen rostad, reduktionen väldigt reducerad. Högsta betyg i den här prisklassen.

Likaså är hallonsufflen lagom syrlig, persikoglassen hemgjord och balanserad, allting sitter perfekt, till och med bryggkaffet är oklanderligt.

Tyvärr förstörs upplevelsen av sällsynt usla interna processer där kyparen har degraderats till hantlangare som bara får hämta och lämna och beställningar och betalning måste ske vid öltappen (?). Typiskt svenskt: missriktat, förvirrat, osmidigt. Jag har i hela mitt vuxna liv tyckt att Michelin är skandalöst generösa med stjärnor i detta icke-förlovade land av amatörer. Jag vet inte var ägarna har studerat restaurangidkande, om de har studerat det, men själva idén med en restaurang till skillnad från en bar är att gästen sitter ned och kan fokusera på mat och sällskap. Kunden går dit för att njuta, inte bli stressad. Matbespisning har vi på billiga lunchrestauranger och i skolor.

Maten är briljant men systemet med icke-servis på kundens bekostnad är ett pajaseri. Mat får betyg 5 i sin prisklass, servis 2.

Café Facil, Luntmakargatan 99: 3,5 p.

 

[Mattias Schyberg]

Besök på The Flying Elk i Stockholm igår kväll. Ett enkelt men ambitiöst ställe med fin vinlista och typisk engelsk barkänsla men utan fokus på hamburgare.

Trevlig personal och välgjord mat. Åt lite ostron och deras råbiff såklart och avslutade därefter med lite Créme Brulée. Frugan åt klassisk schnitzel av kalv och lite annat smått och gott som jag inte minns. Råbiffen var riktigt trevlig med härlig ost och tunt skivade champinjoner. Ostronen var enbart ett, vilket förklarade det låga priset, men blev således endast en liten munsbit.

Till dessa rätter dracks en krispig kompetent Riesling och en härlig CF från Loire. Återkommer i annan tråd med detaljer...

För att summera: The Flying Elk är en trevlig och lättsam restaurang med bra vinlista och vällagad mat. Det man kan ifrågasätta är om det är "rätt" typ av mat och priser med tanke på den enkla pubmiljön med hög ljudvolym och stimmig atmosfär. Jag klagar dock inte, men kände nog att det blev en väl saltad nota i förhållande till upplevelsen.

3/5 FW

Värt att besöka (om man gillar konceptet) men glöm inte att be om "den riktiga" vinlistan eller satsa på öl vilket verkar vara deras fokusområde.

 

[KockJohan]

Besök på The Flying Elk i Stockholm igår kväll. Ett enkelt men ambitiöst ställe med fin vinlista och typisk engelsk barkänsla men utan fokus på hamburgare.

Trevlig personal och välgjord mat. Åt lite ostron och deras råbiff såklart och avslutade därefter med lite Créme Brulée. Frugan åt klassisk schnitzel av kalv och lite annat smått och gott som jag inte minns. Råbiffen var riktigt trevlig med härlig ost och tunt skivade champinjoner. Ostronen var enbart ett, vilket förklarade det låga priset, men blev således endast en liten munsbit.

Visa bifogad bild 3732
Visa bifogad bild 3733
Visa bifogad bild 3734

Till dessa rätter dracks en krispig kompetent Riesling och en härlig CF från Loire. Återkommer i annan tråd med detaljer...

För att summera: The Flying Elk är en trevlig och lättsam restaurang med bra vinlista och vällagad mat. Det man kan ifrågasätta är om det är "rätt" typ av mat och priser med tanke på den enkla pubmiljön med hög ljudvolym och stimmig atmosfär. Jag klagar dock inte, men kände nog att det blev en väl saltad nota i förhållande till upplevelsen.

3/5 FW

Värt att besöka (om man gillar konceptet) men glöm inte att be om "den riktiga" vinlistan eller satsa på öl vilket verkar vara deras fokusområde.

Note: i förhållande till mer 'vanliga restauranger' så är Flying Elk inte så dyrt, bara vänja dig med Sthlmspriserna

 

[Mattias Schyberg]

Note: i förhållande till mer 'vanliga restauranger' så är Flying Elk inte så dyrt, bara vänja dig med Sthlmspriserna

Sant, men det kostar allt en del i Göteborg också tyvärr.

 

[gece]

Värt att besöka (om man gillar konceptet) men glöm inte att be om "den riktiga" vinlistan eller satsa på öl vilket verkar vara deras fokusområde.

Och var beredd på att dra lasset själv, när jag var där för några månader sen var personalen lika kunniga i ölutbudet som en genomsnittlig uttråkad gymnasist är i vinlistan på en genomsnittlig sunkkrog. Blev djupt oimponerad av det mesta på Älgen, tyvärr. Eftersom det bara är ett besök det handlar får jag väl ge dem tvivlets fördel men jag har inte bråttom tillbaks.

 

[Vino fino]

Lustigt det där med Älgen, när de öppnade för ett par år sedan var de hetast i stan, en dryg månads väntetid för att få bord. Jag gick och blev mycket imponerad. En förfranskad variant av dillkött var i Michelinklass. Det kändes verkligen som man fick smaka Frantzén/Lindebergs mat till halva priset.
Återbesöket för ett halvår sedan var inte alls lika bra. Menyn hade ändrats och det var ofokuserat. Jag undrar om Björn Frantzén detaljstyrde i början och sedan släppte tyglarna.

 

[Tomas Lindblom]

Igår blev det ett besök på restaurang AG i Stockholm. Äntligen! Som jag hade längtat.

Det märktes ganska snabbt att det var fredag, bra ljudnivå redan i trappuppgången. Häftig entré när man väl kom in i restaurangens första rum. Man möts av en stor vinkyl där de har både vin och hängmörat kött. En stor bardel till vänster och en restaurangdel till höger.

Medans vi tittade på menyerna i lugn och ro so beställde vi varsitt glas att avnjuta på egen hand. För min del blev det

NV Williams & Humbert "Dos Cortados" Palo Cortado VOS, Jerez, Spanien.

, och det föll mig absolut inte i smaken. Kanske skulle man haft någon förrätt till. För mig så upplevdes det som en dålig whisky utspädd med vatten, och en väldigt rökig eftersmak som jag inte tyckte om. Nåväl, en erfarenhet rikare blev jag i alla fall! Tjejen tog ett säkert kort, Beringers AG Selection, Napa valley Cabernet Sauvignon. Jag följde hennes fotspår när huvudrätten kom in.

Hon tog en biff på nöt från en Svensk ko, och jag tog en Entrecoté från Polen. Till köttet så serverades det tomat, romansallad med parmesan, bakad potatis och bea. En helt fantastiskt kväll. Jättegod mat! Kommer definitivt att gå tillbaka.

2 huvudrätter
1 glas sherry
3 glas rött vin
1425:-

 

[Mattias Schyberg]

Igår blev det ett besök på restaurang AG i Stockholm. Äntligen! Som jag hade längtat.

Det märktes ganska snabbt att det var fredag, bra ljudnivå redan i trappuppgången. Häftig entré när man väl kom in i restaurangens första rum. Man möts av en stor vinkyl där de har både vin och hängmörat kött. En stor bardel till vänster och en restaurangdel till höger.

Medans vi tittade på menyerna i lugn och ro so beställde vi varsitt glas att avnjuta på egen hand. För min del blev det , och det föll mig absolut inte i smaken. Kanske skulle man haft någon förrätt till. För mig så upplevdes det som en dålig whisky utspädd med vatten, och en väldigt rökig eftersmak som jag inte tyckte om. Nåväl, en erfarenhet rikare blev jag i alla fall! Tjejen tog ett säkert kort, Beringers AG Selection, Napa valley Cabernet Sauvignon. Jag följde hennes fotspår när huvudrätten kom in.

Hon tog en biff på nöt från en Svensk ko, och jag tog en Entrecoté från Polen. Till köttet så serverades det tomat, romansallad med parmesan, bakad potatis och bea. En helt fantastiskt kväll. Jättegod mat! Kommer definitivt att gå tillbaka.

2 huvudrätter
1 glas sherry
3 glas rött vin
1425:-

Visa bifogad bild 3840

Synd att Palo Cortadon misslyckades att imponera på dig, men kul att du provade!

 

[Tomas Lindblom]

Synd att Palo Cortadon misslyckades att imponera på dig, men kul att du provade!

Hur står sig den här Sherryn mot den generella Sherryn skulle ni säga? Jag har läst lite om det och förstått att det finns olika segment, och att det här var en torr. Jämfört med 8239 på Systembolaget? (Slumpmässigt utvald torr sherry).