Har samma intryck som
@Håkan, de få gånger jag provat Louis Latour någorlunda brett i ungt skick (senast var
hösten 2012 på en Decanter-mässa) har de vita framstått som bättre än de röda. Å andra sidan har jag då och då också provat röda med mognad som varit riktigt trevliga, även om de ibland varit på den lätta sidan för appellationen. De såldes förr på Bryssels flygplats, när jag regelbundet passerade förbi där, och då fanns det även enstaka flaskor av äldre årgång som jag någon gång köpte. Den senaste riktigt positiva överraskningen var en Gevrey-Chambertin 2005 (byvin) för kanske ett år sedan, som var helt fenomenal för att vara negociant-byvin, men där pratade säkert årgången.
För några år sedan fanns en väldigt billig Corton 2002 på Bolis som en del tyckte var helt OK för priset på "village-nivå" (bl.a.
jag vid första anblick,
framstod senare som aningen sämre) men en del dömde ut helt. Efter omprov tror jag båda sidor i alla fall enades om att det var rätt stor flaskvariation på den. Den ersattes sedan av en Corton 2006 som jag aldrig provade. Tydligen är det 2011:an i BS som nu gäller; har ej provat den. Måste erkänna att jag inte är särskilt förtjust i de röda 2011orna från Bourgogne, även om det uppenbarligen finns vissa som gillar dem trots hög förekomst av gröna toner, mer hårdhet än charm eller elegans o.s.v. (Jag tar mycket hellre 2012or.) Jag skulle bara rekommendera köp av en 2011:a om du vet att gillar årgången, eller vill prova vad du tycker om årgången.
För övrigt har Louis Latour ett helt koppel av olika Corton, och den som såldes billigt var den enklaste av dem. Topp-Cortonerna bör vara Corton-Grancey (som jag faktiskt blivit imponerad av) och Corton Clos du Roi. Den 2011:a som säljs nu verkar vara ett steg upp från deras bas-Corton, vilket nog gör priset 400 kr mer intressant, även för årgången.
Jag håller med
@Silenos om att deras rykte inte alls är lika bra som Joseph Drouhin, Louis Jadot, Bouchard Père & Fils eller Faiveley. Å andra sidan har jag inte provat något vin nyare än Corton 2002-an som direkt har varit konstigt eller dåligt, så jag är rätt övertygad om att de idag är bättre än ryktet. Annars hade de nog inte tagits in av Tryffelsvinet, som sällan säljer dåliga saker. Min sammanfattande bedömning är att det är ett hus där man kan köpa vinerna (särskilt på den vita sidan) om årgången är det rätta och priset verkar rimlig, men som absolut inte är värt att "jaga" oavsett årgång och pris.
Via SB så är det krav på 6fl på inroparna och de kanske är lika bra att hoppa över?
Hade aldrig hört begreppet "inroparna" i denna betydelse, men det tycks syfta på instegsvinerna?
2014 är en bra årgång, och rentav en toppårgång på den vita sidan. Å andra sidan så säger inte alltid de enklaste Bourgogne Blanc/Rouge så mycket om husen. Ser att jag
en gång provade 2010orna på samma provning och då tyckte klart bättre om den vita.
Kortare ord än instegsviner och kanske lite missvisande, men du tolkade ju rätt 