Poängsättning/scores

[Mattias Schyberg]

Finns en ganska tydlig skillnad mellan entusiaster som använder poängskalan för att för sin egen skull rangordna sina vinupplevelser och vinjournalister/kritiker som rangordnar och recenserar viner som sitt yrke. För den första gruppen betyder 100P att vinet är så bra som man möjligt kan tänka sig, för den andra betyder 100P att vinrecensionen kan säljas till importör/producent som reklamunderlag. Givetvis beror en kritikers rykte (och möjlighet att ta betalt för sina åsikter) på dess integritet, en svår balans för dom.

Huvudet på spiken tror jag. Mycket pengar involverat vilket innebär att 100p bör delas ut blint om man skall kunna känna sig säker på att omdömet är opåverkat av diverse pengaintressen. Det påverkar ju affären så otroligt mycket!

 

[Mattias Schyberg]

Helt sant, men en prislapp på 80 000kr hade definitivt dragit ner poängen en aning!

Inte enligt mig. Priset påverkar inte min poäng det minsta, däremot så hade 93p för ett vin för 80 000 kr varit ett dåligt omdöme i förhållande till pris. Fortfarande ett 93p-vin som alla andra. Ett jäkligt bra vin, men räcker det?

 

[Magnus L]

Inte enligt mig. Priset påverkar inte min poäng det minsta, däremot så hade 93p för ett vin för 80 000 kr varit ett dåligt omdöme i förhållande till pris. Fortfarande ett 93p-vin som alla andra. Ett jäkligt bra vin, men räcker det?

Förutsatt att man vet om priset, vilket man troligen gör om man har lagt 80 000kr på ett vin, så har har jag oerhört svårt att tro att man kan hålla sig objektiv och inte påverkas av förväntningarna som en sådan prislapp i all rimlighet bör orsaka. Med skyhöga förväntningar är det svårt att inte bli besviken, och med besvikelsens bittra smak i munnen vore det väldigt, väldigt konstigt om vinet inte skulle smaka lite sämre vilket i sin tur leder till lägre poäng.


Provar man helt blint utan vetskap om priset är det ju givetvis en helt annan sak.

 

[Mattias Schyberg]

Förutsatt att man vet om priset, vilket man troligen gör om man har lagt 80 000kr på ett vin, så har har jag oerhört svårt att tro att man kan hålla sig objektiv och inte påverkas av förväntningarna som en sådan prislapp i all rimlighet bör orsaka. Med skyhöga förväntningar är det svårt att inte bli besviken, och med besvikelsens bittra smak i munnen vore det väldigt, väldigt konstigt om vinet inte skulle smaka lite sämre vilket i sin tur leder till lägre poäng.


Provar man helt blint utan vetskap om priset är det ju givetvis en helt annan sak.

Jo, du har nog rätt, men det är nog ännu vanligare att man resonerar tvärtom, dvs ger vinet en magisk poäng just för att den höga prislappen får de höga förväntningarna att infrias. Kanske är det antingen eller beroende på person? Många har nog dessutom lite mer rimliga förväntningar och inser att ett magiskt vin med lite tur kan hittas bland de flesta kvalitetsviner oberoende av pris (inom rimliga gränser) och kan på så vis hålla förväntningarna i schack. Chansen att stöta på magi ökar visserligen för varje pengamässigt steg man tar mest troligt.

 

[MartinE]

Väntar fortfarande på att få använda de sista tre stegen på skalan. Har svårt att föreställa mig vad som krävs visserligen.

$$$$$$

Och tid! Kanske den viktigaste faktorn trots allt. Viner med potential att leverera 100 p kostar sannolikt $$$$$$, men behöver också tid för att hinna uppnå sin potential. Såvida man inte har tur (alternativt ännu mer $$$$$$) och hittar dem färdigutvecklade!

Ja, säkerligen, men än mer troligt är att det inte kommer att spela någon roll hur mycket man pyntar, förutom det faktum att om man har lagt 80 000 spänn på en flaska vin så känns det ju jäkligt snöpligt att enbart dela ut typ 93p.

Vänta nu! Jag trodde vi var överens om att betyget sattes oberoende av prislappen!

 

[Mattias Schyberg]

Vänta nu! Jag trodde vi var överens om att betyget sattes oberoende av prislappen!

Ja, det är mitt utgångsläge och precis vad jag anser i stycket du citerar, men förväntningar som inte infrias kan säkert påverka många i sin poängsättning undermedvetet. Själv är jag felfri! 93p är precis lika gott oavsett pris, men jag betalar hellre 200 spänn för upplevelsen än 100 000 spänn!

Och tid! Kanske den viktigaste faktorn trots allt. Viner med potential att leverera 100 p kostar sannolikt $$$$$$, men behöver också tid för att hinna uppnå sin potential. Såvida man inte har tur (alternativt ännu mer $$$$$$) och hittar dem färdigutvecklade!

Viner som kostar fantasisummor brukar vanligtvis vara väldigt erkända årgångar, inte sällan med god ålder, vilket är en bidragande faktor till att priset blir $$$$$$$$$$. De som är väldigt duktiga på vin verkar dock kunna sätta 100p på spekulation. Jag tillhör inte den skaran tyvärr.

 

[Wintermute]

Man kan kanske tänka sig att man är lite extra noga med dagsform, miljö, tillbehör, sällskap osv när man skall dricka de obscent dyra vinerna. Det kanske kan bidra till att de får högre poäng...

 

[Mattias Schyberg]

Man kan kanske tänka sig att man är lite extra noga med dagsform, miljö, tillbehör, sällskap osv när man skall dricka de obscent dyra vinerna. Det kanske kan bidra till att de får högre poäng...

En väldigt bra poäng som jag tror har stor betydelse. Att dricka ett vin i steril miljö blint kommer nog väldigt sällan få någon att utbrista "Halleluja" och skriva 100p i sina anteckningar.

 

[MartinE]

Ja, det är mitt utgångsläge och precis vad jag anser i stycket du citerar, men förväntningar som inte infrias kan säkert påverka många i sin poängsättning undermedvetet. Själv är jag felfri! 93p är precis lika gott oavsett pris, men jag betalar hellre 200 spänn för upplevelsen än 100 000 spänn!

Vi är överens - jag ville bara retas lite!

Viner som kostar fantasisummor brukar vanligtvis vara väldigt erkända årgångar, inte sällan med god ålder, vilket är en bidragande faktor att priset blir $$$$$$$$$$.

Man kan ju tolka "$$$$$$" på olika sätt... Min poäng var att när vinerna ifråga initialt kommer ut på marknaden är de långt ifrån färdigutvecklade. Och det är möjligen en totalt överflödig kommentar på detta forum, men jag slängde ur mig den ändå!

De som är väldigt duktiga på vin verkar dock kunna sätta 100p på spekulation. Jag tillhör inte den skaran tyvärr.

Jag har ibland svårt att avgöra om jag ska imponeras eller förfasas över de som tvärsäkert kan leverera en "potentiell poäng" parallellt med "betyg idag". Visst kan man känna att ett ungt vin har potential eller t o m en stor potential i förhållande till dagens form, inte minst när man dricker oblint och känner till hur en särskild producents viner eller en särskild årgång kan tänkas bete sig framöver. Men att säga att det där 93-poängsvinet har en potential att nå just 99 poäng någon gång i framtiden blir bara fånigt. Alternativt fullständigt briljant...

 

[grappa]

Ytterligare en parameter är väl om man skall jämföra inom en kategori eller ännu smalare. I min värld är Zind-Humbretch Gewurztraminer Heimbourg perfekt som Gewurztraminer och kan inte göras bättre (åtminstone vissa årgångar som tex 2010, har ju inte provat alla). Dvs 100 p utan tvekan men bara i sin klass. I jämförelse med La Turque som jag gav 95 p (kommer inte ihåg årgången)? Går inte att säga.
En annan öppen fråga är ju kvalitet kontra tycke och smak. I ett helt annat sammanhang (men bedömning) blev jag uppmanad att sätta högsta poäng eftersom jag inte kunde redogöra för någon svaghet. Givetvis tyckte jag inte att full poäng var rättvisande men det finns en liten poäng i detta.

 

[Mattias Schyberg]

Ytterligare en parameter är väl om man skall jämföra inom en kategori eller ännu smalare. I min värld är Zind-Humbretch Gewurztraminer Heimbourg perfekt som Gewurztraminer och kan inte göras bättre (åtminstone vissa årgångar som tex 2010, har ju inte provat alla). Dvs 100 p utan tvekan men bara i sin klass. I jämförelse med La Turque som jag gav 95 p (kommer inte ihåg årgången)? Går inte att säga.
En annan öppen fråga är ju kvalitet kontra tycke och smak. I ett helt annat sammanhang (men bedömning) blev jag uppmanad att sätta högsta poäng eftersom jag inte kunde redogöra för någon svaghet. Givetvis tyckte jag inte att full poäng var rättvisande men det finns en liten poäng i detta.

Är med på dina tankar. Till viss del bör man nog bedöma olika vinstilar med olika referensramar. Skillnaden mellan en sauternes och en bordeaux är ju löjligt stor, men man bör inte gå för långt i indelningen så att även bolagets bästa bib borde få 100p i sin kategori. Vitt, rött, starkt, bubbel och sött bedömer jag nog till viss del med olika referensramar, men alltid med BLIK som kärna. Druva och region bedömer jag enligt samma.

 

[Magikern]

Vinets ålder är ju onekligen en viktig faktor när man letar superviner. Det finns enstaka röda superviner som efter 6-7 år kan få tanninälskare (däribland Mattias S skulle jag gissa) att hoppa jämfota på grund av sin tanninstruktur och sockerälskare kan bli frälsta på unga botrytis men i regel behöver superviner minst 20 år innan de blir bra.

Kork och lagringsförhållande är ju ett lurigt kapitel onekligen.

Ytterligare en parameter är väl om man skall jämföra inom en kategori eller ännu smalare. I min värld är Zind-Humbretch Gewurztraminer Heimbourg perfekt som Gewurztraminer och kan inte göras bättre (åtminstone vissa årgångar som tex 2010, har ju inte provat alla). Dvs 100 p utan tvekan men bara i sin klass. I jämförelse med La Turque som jag gav 95 p (kommer inte ihåg årgången)? Går inte att säga.
En annan öppen fråga är ju kvalitet kontra tycke och smak. I ett helt annat sammanhang (men bedömning) blev jag uppmanad att sätta högsta poäng eftersom jag inte kunde redogöra för någon svaghet. Givetvis tyckte jag inte att full poäng var rättvisande men det finns en liten poäng i detta.

Kan hålla med i viss mån. Det är alltid lite förvirrande första gången man blint stöter på ett vin som med hästlängder överträffar någonting man provat i en viss stil man vanligen tycker är halvtrist. Låt säga att man redan hunnit med att prova 30 tal ekade chardonnay runt 300 kronors sträcket utan att sätta högre än 90 poäng på något av dem, då reagerar man ju onekligen när man möter ett riktigt fylligt, balanserat, komplext vin med utmärkt längd som tveklöst tillhör stilen man vanligen inte gillar.

 

[StefanAkiko]

**pfffft**
Dammar av en gammal tråd där slutsatsen drar sig åt hållet att Blindprovning är the shit (för då påverkar varken prislapp eller etikett) och att ålder avslöjar kvalitet på ett bra sätt samtidigt som personlig smak är av väsentlighet.

100p botrytiserat sött vin kontra 100p swulligt rött tas som exempel för att olika vinstilar följer olika skalor.

mm.

Läsvärd tråd!

Följande dök just upp i mitt CT-flöde och jag finner de båda TN:arna anmärkningsvärt spännande. Så, innan du Googlar dem, giss-funder-tänk lite över dina egna reflektioner!

Innan du Googlar eller klickar på Spoilern nedan finns en vits i att ge någon minut åt att fundera lite:

• Från vilken ålder börjar du iaktta ullage?
• Vilken typ av viner från var pratar snubbeprovarna om?
• Vad verkar vara förväntansindex på dessa puteller?
• Vad är 93p i min egen värld?

1. 2010 Pegau Réservée
2. 2009 Dom de Chevalier