Mattias Schyberg
Administratör
Mycket kloka ord, men mycket av det du säger har en konservativ, nästan socialistisk framtoning, där kollektivet framhålls istället för individen (utan att påstå att du är socialist ). Jag tycker producenten är viktigast, därefter druva, klimat och jordmån.Är inte helt överens med dig om hur du använder termen varumärke. För mig är det namnet på en produkt som ngn skyddar för att slippa att bli kopierad. AOP/DO/DOC m.fl innehåller den delen förstås men är ju så mycket mer. Avsikten från odlarna inom området är förstås att slippa snyltare (både internt inom området och utifrån) när dom efter mycket investeringar byggt upp ryktet för sina produkter på marknaden men även att sätta en lägsta godtagbar standard på det som tillverkas med DOCG-namnet. Lite ungefär som en teknisk produkt som tillverkas i enlighet med ngn Internationell Standard och certfieras av ett institut som är ackrediterat att göra just detta. Utan detta så kan man ju som köpare inte över huvud taget lita på ngn vara där ute må de vara vin, korv, grönsaksvågen på ICA, takbjälkar eller krockkuddar.
Tror att vi båda ogillar kopior och snyltare som exempelvis det som @vininfo.nu visade tidigare. Vi har dock olika syn på vad som är orsaken till det eller hur man skall slippa det. Jag hävdar att det är ofrånkomligt med regleringar av bl.a de skäl jag listat ovan. Allt snyltande visar (i alla fall för mig) att för mycket frihet inom dessa områden inte skapar alls lika mycket innovativt och nytt (en hel del förvisso) som det utnyttjas för att kopiera och snylta på andras hårda arbete. Frestelsen att göra kopior i stället för att skapa nytt blir för stor när möjligheten finns. Att skylla detta på gammal innovation (vilket Champagne ju är ett utmärkt exempel på) och dess senare skydd av den innovationen via sin AOC verkar som ett väldigt konstigt sätt att angripa problemet tycker jag.
Prosecco är en druva och får fortfarande kallas det inom det som nu är Prosecco DOCG. Utanför denna DOCG-zon får den benämnas Glera. Det blev tvunget att göra detta eftersom Prosecco DOCG blev den enda DOCG:n som också var synonymt med en druvsort och att sätta ut druvsortens namn på vinet kunde man ju inte förbjuda så lösningen blev denna. Lite knäppt kanske men Prosecco hade ju ändå blivit i stort sett synonymt med det mousserande vinet så lösningen verkar vara mest praktiskt orienterad.
Proseeco är ju en framgångssaga för dom som jobbat upp namnet internationellt. Skall dom då inte få ngn avkastning på sitt arbete med produkten utan snällt bara sitta och se på medans andra kopierar det dom gjort ? I och med att det är en hel region som gör Prosecco så finns det ju inget annat sätt att skydda sig än genom DOC/DOCG.
Skulle tro att Randall Grahm (gissar här dock) har gjort det han kan för att skydda sina varumärken han också.
EU har sedan 1992 ngt dom kallar "protected designation of origin" (PDO), "protected geographical indication" (PGI), och traditional specialities guaranteed (TSG) som är till för att skydda både producenter och konsumenter från kopior och namnförfalskningar.
Mer finns att läsa här: http://en.wikipedia.org/wiki/Geogra...raditional_specialities_in_the_European_Union
Cava är en DO (inte ett varumärke) men precis som du säger så är den ju inte regionsbunden utan fokuserad på tillverkningsmetoden. Från mitt sätt att se så är detta bara positivt för konsumenter som inte behöver nörda ner sig i vilken producent som gjort vad för att få en vara med viss smak och med en viss grundkvaltet. Utan DO eller AOP så skulle det inte finnas ngn "Cava", "Champagne" eller "Prosecco" utan bara en djungel av mousserande viner med riktiga individuella varumärkesskydd som konsumenterna måste lära sig att hålla isär. Inget problem kanske för en vinnörd men definitivt för en genomsnittlig konsument som plockar vinet från snabbköpshyllan (inte i Sverige dock).
Jag tror att utan möjlighet att skydda sin investering i framtiden (med varumärket för den enskilde producenten och AOP för en region) så skulle nog den utveckling och innovation vi alla vill se aldrig äga rum över huvud taget.
Bonny Doon gör skämtsamma och mediokra kopior på de franska originalen. Det är mer av kuriosaviner som är lite kul, men inte mer än så. Dock är de bra bevis på att det går att göra skamlösa kopior oavsett de AOP-skydd som finns. Det skulle såklart bli konstigt om han fick skriva att "A Proper Claret" är en Bordeaux, men varför skulle han vilja, han har ju ett eget ursprung att förmedla?
Jag tror inte heller att den amerikanska medelsvensson har särskilt svårt att hitta den vinstil som eftersöks i matbutiken, även om vinera endast skulle ha amerikanskt ursprung. De flesta signalerar tydligt vad det är för vin på etiketten.
Jag tror faktiskt att de kan ha svårare med europeiska viner om jag skall vara ärlig. Många tror ju att Chablis är en druva och hur säkerställer man att man hittar rätt i råttboet Bourgogne rent allmänt utan att vara rejält påläst?
Vi får helt enkelt vara överens om att vara oense. Jag inser absolut att det finns många fördelar med reglering, men det finns fördelar med slappare reglering också. Ingen vinproducent i världen kan hävda att deras vin kommer från Napa Valley utan att göra det. Detta skydd är tillräckligt i min värld. Det borgar dessutom för kvalitet, då det är en plats med bra förutsättningar för vinodling. Det skyddar dock inte från dåligt vin, men det gör inte AOP-reglerna heller bevisligen med tanke på hur mycket skräp man kan hitta där också. Det garanterar dock en viss vinstil vilket kan underlätta på många vis.
Återigen, fördelar och nackdelar. Så lite reglering som möjligt är min melodi. Exakt vilken nivå som är lagom är jag lite osäker på dock.