BYOB med
@Grapeskull,
@gbgpatrik,
@perpro och
@chambertin från forumet. Utöver dessa så var vi några tappra själar till, som hur illa det än låter, inte tillhör den aktiva delen av FW. Sanslöst trevlig afton med hög och jämn kvalitet på de viner vi drack. Faktiskt första gången jag kan minnas där inget vin egentligen förtjänar att hamna utanför prispallen. Ett par viner var dock av det mer extrema hållet, men trots det riktigt roliga. För ovanlighetens skull så har jag inga bilder att bjucka på, försökte mig på att använda "panorama-funktionen" i min smartphone, vilket gav riktigt dåliga och oskarpa bilder, tyvärr. Poängsättning och liknande bör som vanligt tas med en extra nypa salt, då många viner, trevligt sällskap och lite ofokusering mellan varven är allt annat än bra förutsättningar för var att vara rättvis i sin bedömning. Samtliga viner provades blint utan eget medtagna flaskor.
Förvin
2001 Rocca di Castagnoli Merlot Le Pratola (89p)
Mycket charmig och välbalanserad Merlot. Andas både Bordeaux och allmänt Italien. Fina stalltoner, mörka körsbär, choklad och ceder i en medelfyllig kropp. Medel på det mesta i munnen. Riktigt bra för sitt pris. Finns dessutom att köpa på SB för 200 pix. Väl värt att köpa.
NV Jacques Selosse Champagne Brut Initiale (Deg 2012)
Är fortfarande för okunnig rörande denna dryck, men detta var riktigt trevligt. Mjuk och rik syra, mogna gula äpplen, lite mandel, hundkex och CB-kofta med lång och härlig eftersmak. Kul!
Huvudprovningen
2011 Ata Rangi Pinot Noir (92p)
Har druckit tidigare årgångar och visst tusan är detta en PN som vill vara med och leka med de stora grabbarna. Upplevde denna årgång snäppet bättre än 2010:an. Relativt mörk frukt med björnbär, rabarber, kåda och aningen mocca. Ung och rejält fruktig men inte utan finess och viss komplexitet. Riktigt bra intensitet och syra. Bra längd med aningen bitterhet i eftersmaken.
Ett vin som skulle behöva ett gäng år i källaren för att odla lite hår på bröstet. I min värld så finns allt som krävs för att detta skall bli en höjdare med tiden. Relativt billigt och tillgängligt hos SB dessutom.
1998 Domaine Armand Rousseau Père et Fils Ruchottes-Chambertin Clos des Ruchottes (91p)
Fantastisk näsa! Här bjuds det upp till fest med stall, kaffe, sandelträ, lagerblad och krut ihop med elegant röd frukt som drar åt feta körsbär och blombukett i allehanda färger. I munnen så ändras bilden radikalt (i förhållande till aromen). Frukten känns aningen tunn samt så är det lite väl mjukt och snällt. Bra intensitet, och krispig syra, men inte optimalt balanserat.
Gott och komplext vin, men jag är ingen bourgognefantast. Det saknar helt enkelt lite umph...
2009 Yalumba The Signature (90p)
Vinet öppnar upp fullt direkt och skickar massor av frukt rakt upp i näsan. Här hittas Hallon, björnbär, svarta vinbär och en handfull eukalyptusblad. Utöver detta så hittar jag viol, blyerts, bergamott och rosépeppar. Fylligt och fruktstinnt i munnen. Nyavärlden, och då framförallt Australien, så det skriker om det. Bra intensitet och syra samt relativt mjuka tanniner.
Gott, men inte det mest spännande vinet i sammanhanget. Kan dock tänka mig att dricka det igen.
2007 Domaine Michel Lafarge Volnay 1er Cru Clos du Château des Ducs (90p)
Slankt och "snipigt" med mängder av örter och kryddor som drar åt peppar, malört och bergamott. Frukten drar åt rabarber, blodapelsin och lite hallon. Medelintensiv, lite tjärv och besk. Fin syra med stenig och lång eftersmak.
Detta var inte fel på något sätt, men hamnade lite i skuggan av de andra pinoterna i heatet. Kändes aningen ung och snipig. Behöver säkerligen odla åtminstone mustasch.
2005 Château Lascombes, Margaux (93p)
Fylligt och välbalanserat med rik fatkaraktär. Inslag av rostade kaffebönor, stall, bränd jord, ceder och tegel. Frukten är mörk med plommon och svarta vinbär. Mycket fin intensitet och syra. Eftersmaken är lång med lite rök och tjära.
Mycket trevlig Bordeuax i fyllig och mustig stil. Kändes maskulin och rustik, men inte utan viss elegans. Inget för ekallergiker, men som tur är så tillhör inte jag den kategorin. Kvällens vinnarvin enligt gruppens samlade omdöme. Topp tre för mig, men min topp var oerhört jämn.
2004 Paolo Scavino Barolo Bricco Ambrogio (92p)
Massor av cigarrtobak, röda vinbär, nypon, fat, ceder och tranbär. Hittade även lite animaliska drag med lite tjära och kött. Mycket intensivt i munnen med råbarkade tanniner och aningen eldighet. Lång eftersmak med blyerts, mentol och svalka.
Mycket gott, ett vin helt i min stil. Kraft, komplexitet och ett uns elegans utan att tappa umph.
2007 Cims de Porrera "Classic" Priorat Carinyena (92p)
Mörkfruktigt med svarta vinbär och mörka plommon. Utöver detta så hittar jag rökiga fat, ceder, ngt dill, blyerts, ngt stall och aningen äppleskal och kåda. Mycket skogskänsla. I munnen så bjuds det på mängder av tannin och hårda syror med en lång intensiv eftersmak.
Mitt vin. Blev allt annat än besviken, men det är nog lite väl högt prissatt. Lite anonyma karaktärsdrag, vilket kanske inte är så konstigt då man sällan dricker vin baserat på 90 % Carignan.
2008 d'Arenberg Shiraz The Dead Arm (91p)
Fylligt och mörkfruktigt med inslag av björnbär, peppar, mörk choklad, plommon, mörka stenar, piptobak och saltlakrits. Rejäla syror med ganska snäll tanninstruktur. Aningen eldigt med bra intensitet och fin komplexitet.
Frugans vin, dvs mitt andra för kvällen. Lite av en besvikelse, hade ganska stora förväntningar. Men visst tusan dricker jag det gärna igen om jag får chansen, men det är inget jag kommer att leta upp för att köpa på mig ett dussin, typ.
Bonusvin...
Här börjar mitt fokus tappas ganska rejält. Noteringar blir således utan betyg.
2005 Antonelli San Marco Sagrantino di Montefalco Chiusa di Pannone
Massor av örter, skog, grenar och massiv vinbärsfrukt med lite omogna plommon. Analyserade inte direkt. I munnen så är det tjärvt och monstruöst tanninrikt, på gränsen till att sår uppstår i munnen. Som en hästspark! Men vet ni vad, jag njuter ändå och ger det tummen upp. Riktigt kul att dricka ett vin som är allt annat än publikt, snarare så känns det som en riktigt grinig gubbe som vill straffa mig - hårt! Tur att jag gillar att lida.
2009 Mas de Boislauzon Châteauneuf-du-Pape Cuvée du Quet
Om ni fortfarande inte har fattat vad som menas med begreppet fruktbomb och "parkerviner", då kan ni kan sluta upp att fundera och istället investera i detta kraftpaket. Herre jösses vad det är kraft i det här! Massor av lakrits, björnbär, piptobak, vanilj och katrinplommon. I munnen så är det MEGAFYLLIGT och intensivt så mina tankar flyger till Douro och ungt portvin. Visst, sötman saknas, men detta har så mycket eldighet och kraft att man nästan kan tanka bilen med ångorna.
Detta gillas såklart också, men vad skall man kalla denna stil? Det borde dock fungera bra till en ostbricka med ganska rejält starka ostar. Det enda vin jag kan minnas som har varit i liknande stil är australiensaren Molly Dooker.
1995 Chanoine Champagne
Avslutningsvin, varför då inte lite Champagne? Jag drack, men minns egentligen inget av substans. Orättvist mot vinet såklart. Det passerade mig obemärkt förbi, tyvärr.
Ett jättetack till er som deltog och bjöd på fantastiskt roliga viner.
Hade varit kul att få lite kommentarer från er andra också i den mån ni orkar och hinner. Det verkar i alla fall som att vi var tämligen överens om att det var mycket bra viner och att det var svårt att välja sina favoriter. Många totalt olika stilar dessutom, vilket gör det lite extra svårt.
Lite seg i kolan idag, men det har man väl förtjänat antar jag.
