finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner
- Thread starter Anders Landström
- Startdatum
-
- Etiketter
- provningsnoteringar vin vinprovning
gece
Man vänjer sig.
Ja, med Rioja-glasögonen på sig är det svårt att säga om 2009 års druvor överhuvudtaget skördats än eller om de sitter kvar på busken.
Mattias Schyberg
Administratör
Kul att du bjuder på dina missar, även när det satt jädrigt långt inne att hitta rätt. Jag garvade gott MED DIG här i soffan och känner så väl igen frustrationen.Ikväll blev det att käka humble pie
Hur ska man tro att man nånsin kan bli någorlunda snitsig på blindprovning när det går så här
Frugan serverade rött vin blint till kvällens hemmamiddag. Mörkt blåröd, ungt är min bedömning. Trevlig, stor och varm doft med björnbär, peppar, plommon, mandel och eneträ. En del örtkryddor också, timjan och lagerblad. I munnen torrt och stramt med finkorniga kraftfulla tanniner. Medelhög syra och lite eldigt. Mycket mörk frukt i smaken. Tänker i första hand Syrah eller Shiraz, i andra hand Cabernet Sauvignon från Australien eller Sydafrika. Tycker mig hitta lite rök och gummi också så misstanken om SA förstärks.
OK, here we go: Syrah? Nej. Cabernet Sauvignon? Nej. Nebbiolo, Pinot Noir och Merlot är det inte? Rätt. Cabernet Franc borde vara lite stramare och grönare, så det är det inte? Rätt. Gamay är det inte? Rätt. (Ni ser hur jag går över till uteslutningsmetoden) Återstår bara Grenache, Sangiovese och Tempranillo (frugan hade ändå medgett att det var en vanlig druva). Grenache kan det inte vara, för stramt? Rätt. Då måste det vara Sangiovese för det finns ingen dill eller vanilj i doften. Fel!
2009 Marques de Murrieta Rioja Reserva.
Ja, nu känner jag kanske lite dill och vanilj
Däremot gillade jag vinet bra för att vara en Rioja, jag har lite svårt för Lat42-stilen om ni förstår vad jag menar. Och ungt var det inte heller.... 87p
Ung Rioja kan vara ruggigt svår att plocka innan dillinslaget har blivit tydligt. Tempranillo är dessutom en druva som är som en kameleont.
ChristianB
DipWSET
Intressant nog läste jag just en bit om reduktiva toner i "Science of Wine" av Jamie Goode.
Reduktiva toner kommer sig av lättflyktiga svavelföreningar (som Goode kallar SLOs, "sulfurlike odors") som på ett eller annat vis kan leda till det vi i dagligt tal kallar för "reduktiva". Nu är kemin bakom det här rätt krångligt så om jag får det om bakfoten någonstans så hojta till...
En del av svavlet i vin kommer naturligt från jäsningen, vilket generellt beror på att druvmust har för lite organiska svavelföreningar, särskilt aminosyrorna methionin och cystein. Deras frånvaro triggar igång en process som på engelska kallas SRS (sulfate reduction sequence) vilken använder sig av inorganiska svavelföreningar för att bilda dessa aminosyror!
Den här SRS-processen bildar den negativa jonen HS (väte och svavel) vilken förs till jästcellen och sedan bryts ned till sulfit av två olika enzymer. Den negativa jonen HS avskiljs sedan med hjälp av 0-acetylhomoserine eller 0-acetylserine för att bilda methionin eller cystein.
MEN! Om det finns för lite kväve i musten så kommer det här inte att ske, vilket leder till produktionen av H2S, svavelväte eller "hydrogen sulfide" på engelska. Det är detta som kan förena sig med andra ämnen i musten för att på så sätt ge upphov till det vi kallas "reduktiva toner".
För att lägga ytterligare sordin på stämningen kan för mycket svaveldioxid (SO2) också leda till ökad produktion av svavelväten när det finns för lite kväve i musten. Flera här på forumet känner säker till vikten av att balansera mängden kväve som vinstockarna får, delvis för att det också kan leda till ett kraftigt bladverk, men bristen kan tydligen också leda till uppkomsten av svavelväten och reduktiva toner.
Intressant nog framförs det i boken en tanke om att dessa reduktiva toner är en del av det vi kallar "terroir"! Vid låga nivåer så kan reduktiva toner ge komplexitet till ett vin, medan de på högre nivåer ger upphov till ej önskvärda smak- och doftupplevelser. Ett klassiskt exempel är väl skälet till att röra om i jästfällningen när ett vin lagras "sur lie" eller "on lees".
'Jag vet inte om ni blev mycket klokare, men jag tycker det är oerhört fascinerande! Boken rekommenderar jag varmt, även om jag antagligen måste läsa den en gång till för att verkligen greppa allt!
chambertin
Medlem
Då har jag krafsat mer mina anteckningar från måndagens Chardonnay-provning.
Första vinet ut var SBs trotjänare 2014 Mulderbosch Chardonnay http://www.systembolaget.se/6006 som hade en vacker gröngul färg och en stor ung fruktig doft med drag åt gråpäron/äpple och med lite högre temperatur också lite tropiska frukter, kanske kunde man skönja lite fat och ek men inte speciellt tydligt. Smaken var ungdomlig med lite eldighet och krispiga syror, balanserad i munnen men aningen kort avslut men allt var rent och korrekt gjort och utan skavanker. Enligt Mulderbosch hemsida så skall 20% av vinet lagrats 9 månader på ny ek och resten på tank. Malolaktisk jäsning blockerades.
Andra vinet var klassisk Chardonnay från Chablis i form av 2012 Chablis 1:er Crû ”Mont-de-Milieu”, Domaine Pinson http://www.systembolaget.se/99097. Vacker ljusgul färg och initialt en puff av fat men som senare försvann helt. Utöver detta hittade jag till en början en rejäl dos krossad kalksten/grus och en lite dammig ton. Efter hand så kom mer frukt i form av persika och melon. På det hela taget gjorde doften en härlig resa under kvällen och var den stora behållningen med vinet. Med det sagt så förstår ni kanske att jag inte var lika förtjust i smaken och det berodde mest på en lätt skal/kärnbitter ton och ganska kartig syra. Längden och avslutet var absolut bra men frukten finns inte riktigt där för att balansera de i mitt tycke alltför kartiga syrorona. Tyvärr är det här ett intryck jag fått av ganska många Chablis 1:er Crû vilket gör att jag börjat undvika vintypen allt mer.
Tredje vin ut var desto trevligare (tyckte jag och många på provningen) och visade att fransoserna kan leverera Chardonnay med bra QPR. Vinet var 2012 Saint-Véran Réserve, Joseph Deshaires http://www.systembolaget.se/5602. Doften var bra tilltagen och gav en bred palett av krusbär, päron, fläderblom och citrus. Med högre temperatur tillkom mandel- och aprikoskärnor. I smaken var det balanserat och den fina frukten från doften fanns här också och får stöttning av bra ungdomlig syra. Inte så lång eftersmak här heller men det var ett bra bygge i en prisklass som är lätt att rekommendera. Detta vin ihop med Mulderbosch toppade vad gällde QPR.
I och med det fjärde glaset så började lite tyngre och med fatade varianter av Chardonnay att dyka upp. Först var det 2013 Bannockburn Chardonnay, Felton Road http://www.systembolaget.se/95050 som bjöd på underbart stor smörig och fatig doft. Bakom detta en grapeig frukt, smör, rostat järn, gräddkola och lite svavel. Med mer luft och högre temperatur så försvann svavlet och grapefrukten tar över och kompetteras med en härlig ton av rostade nötter. I munnen så känns faten också lite klädsamt och man kan ana lite fattanniner bakom en bra kropp och en ganska ungdomlig syra. Eftersmaken kliver upp ett snäpp jfrt med dom tre föregående och en varm känsla av mogen frukt är det sista intrycket som lämnar efter flera minuter. WOTN för 4 provare.
Näst sist ut kom det Australieniska bidraget son var 2013 Heytesbury Chardonnay, Vasse Felix http://www.systembolaget.se/90301. Doften är först mycket intensiv med tydlig ek, ananas, smör och vanilj samt ngt som drar åt gummi och lite tändsticksplån. Det sistnämnda försvinner efter 40-45 minuter och doften blir intensivt dominerad av limezest. Smaken är mycket intensiv och med en knivskarp syra och grymt bra längd e eftersmaken. Detta vinet är bara i början av sin utveckling just nu och kommer säkerligen att utvecklas mycket positivt med 2-3 på rygg. WOTN för mig (och 3 andra) även om det bara var med en hårsmån före Felton Road.
Sist kom sydafrikanen 2012 Bateleur Chardonnay, de Wetshof http://www.systembolaget.se/99061. Doften var ganska annorlunda mot de andra i och med att vi inte hittade några citrus/päron/ananas eller andra typiska Chardonnay-markörer. I stället dominerade en skön honungston ihop med mild ek och vanilj och lite kryddighet. Precis som Chablis-vinet så hade även denna en touche av skal/kärn-bitterhet som störde en del i smaken. Dock var den tät, eldig och full av intenisv syrlighet. Eftersmaken hängde i väldigt länge även här men det finns en uns av orenhet (svårt att definiera vad) i svansen som gör att den inte riktigt når upp till sina kusiner från Australien och Nya Zealand. Har druckit Bateleur från några äldre årgångar och minns några flaskor som liknande detta som unga men med lite ålder så hade dom ett ganska annorlunda och mycket trevligare uttryck.
Första vinet ut var SBs trotjänare 2014 Mulderbosch Chardonnay http://www.systembolaget.se/6006 som hade en vacker gröngul färg och en stor ung fruktig doft med drag åt gråpäron/äpple och med lite högre temperatur också lite tropiska frukter, kanske kunde man skönja lite fat och ek men inte speciellt tydligt. Smaken var ungdomlig med lite eldighet och krispiga syror, balanserad i munnen men aningen kort avslut men allt var rent och korrekt gjort och utan skavanker. Enligt Mulderbosch hemsida så skall 20% av vinet lagrats 9 månader på ny ek och resten på tank. Malolaktisk jäsning blockerades.
Andra vinet var klassisk Chardonnay från Chablis i form av 2012 Chablis 1:er Crû ”Mont-de-Milieu”, Domaine Pinson http://www.systembolaget.se/99097. Vacker ljusgul färg och initialt en puff av fat men som senare försvann helt. Utöver detta hittade jag till en början en rejäl dos krossad kalksten/grus och en lite dammig ton. Efter hand så kom mer frukt i form av persika och melon. På det hela taget gjorde doften en härlig resa under kvällen och var den stora behållningen med vinet. Med det sagt så förstår ni kanske att jag inte var lika förtjust i smaken och det berodde mest på en lätt skal/kärnbitter ton och ganska kartig syra. Längden och avslutet var absolut bra men frukten finns inte riktigt där för att balansera de i mitt tycke alltför kartiga syrorona. Tyvärr är det här ett intryck jag fått av ganska många Chablis 1:er Crû vilket gör att jag börjat undvika vintypen allt mer.
Tredje vin ut var desto trevligare (tyckte jag och många på provningen) och visade att fransoserna kan leverera Chardonnay med bra QPR. Vinet var 2012 Saint-Véran Réserve, Joseph Deshaires http://www.systembolaget.se/5602. Doften var bra tilltagen och gav en bred palett av krusbär, päron, fläderblom och citrus. Med högre temperatur tillkom mandel- och aprikoskärnor. I smaken var det balanserat och den fina frukten från doften fanns här också och får stöttning av bra ungdomlig syra. Inte så lång eftersmak här heller men det var ett bra bygge i en prisklass som är lätt att rekommendera. Detta vin ihop med Mulderbosch toppade vad gällde QPR.
I och med det fjärde glaset så började lite tyngre och med fatade varianter av Chardonnay att dyka upp. Först var det 2013 Bannockburn Chardonnay, Felton Road http://www.systembolaget.se/95050 som bjöd på underbart stor smörig och fatig doft. Bakom detta en grapeig frukt, smör, rostat järn, gräddkola och lite svavel. Med mer luft och högre temperatur så försvann svavlet och grapefrukten tar över och kompetteras med en härlig ton av rostade nötter. I munnen så känns faten också lite klädsamt och man kan ana lite fattanniner bakom en bra kropp och en ganska ungdomlig syra. Eftersmaken kliver upp ett snäpp jfrt med dom tre föregående och en varm känsla av mogen frukt är det sista intrycket som lämnar efter flera minuter. WOTN för 4 provare.
Näst sist ut kom det Australieniska bidraget son var 2013 Heytesbury Chardonnay, Vasse Felix http://www.systembolaget.se/90301. Doften är först mycket intensiv med tydlig ek, ananas, smör och vanilj samt ngt som drar åt gummi och lite tändsticksplån. Det sistnämnda försvinner efter 40-45 minuter och doften blir intensivt dominerad av limezest. Smaken är mycket intensiv och med en knivskarp syra och grymt bra längd e eftersmaken. Detta vinet är bara i början av sin utveckling just nu och kommer säkerligen att utvecklas mycket positivt med 2-3 på rygg. WOTN för mig (och 3 andra) även om det bara var med en hårsmån före Felton Road.
Sist kom sydafrikanen 2012 Bateleur Chardonnay, de Wetshof http://www.systembolaget.se/99061. Doften var ganska annorlunda mot de andra i och med att vi inte hittade några citrus/päron/ananas eller andra typiska Chardonnay-markörer. I stället dominerade en skön honungston ihop med mild ek och vanilj och lite kryddighet. Precis som Chablis-vinet så hade även denna en touche av skal/kärn-bitterhet som störde en del i smaken. Dock var den tät, eldig och full av intenisv syrlighet. Eftersmaken hängde i väldigt länge även här men det finns en uns av orenhet (svårt att definiera vad) i svansen som gör att den inte riktigt når upp till sina kusiner från Australien och Nya Zealand. Har druckit Bateleur från några äldre årgångar och minns några flaskor som liknande detta som unga men med lite ålder så hade dom ett ganska annorlunda och mycket trevligare uttryck.
Livermore
Medlem
Var i Stockholm i helgen och svängde förbi Eriks Vinbar. Provade en Bordeaux och Bourgogne vardera. Sen toppades allting av med lite champagne.
2007 Domaine Jean Grivot Clos Vougeot
Har druckit bättre från Nya Zeeland, men inte fy skam direkt. Typiska pinot-toner och vinet känns balanserat och med en lång eftersmak. Inget vin som tar för sig direkt utan var lite mer återhållsamt. 92 poäng.
2005 Château Lascombes
Mer tyngd i det här och ett fylligt vin med rejäla tanniner. Dock välbalanserat och oerhört gott! 94 poäng.
1995 Charles Heidsieck Champagne Blanc des Millénaires
Trodde det skulle vara svårt att toppa Lascombesen men det var inga problem för det här vinet. Otroligt smörig med fina mineraltoner samt en fin lång eftersmak. Ger det samma poäng som jag gav Krug 88 i januari. 96 poäng.
Sen hemmavid har jag också druckit 2011 Atalon Cabernet Sauvignon. Ett vin som jag tycker har potential men alldeles för ekat. Hade hoppas på mer, men sett till priset och vad Napa Cab kan kosta så kanske jag inte kunna förvänta mig mer. 89 poäng.
2007 Domaine Jean Grivot Clos Vougeot
Har druckit bättre från Nya Zeeland, men inte fy skam direkt. Typiska pinot-toner och vinet känns balanserat och med en lång eftersmak. Inget vin som tar för sig direkt utan var lite mer återhållsamt. 92 poäng.
2005 Château Lascombes
Mer tyngd i det här och ett fylligt vin med rejäla tanniner. Dock välbalanserat och oerhört gott! 94 poäng.
1995 Charles Heidsieck Champagne Blanc des Millénaires
Trodde det skulle vara svårt att toppa Lascombesen men det var inga problem för det här vinet. Otroligt smörig med fina mineraltoner samt en fin lång eftersmak. Ger det samma poäng som jag gav Krug 88 i januari. 96 poäng.
Sen hemmavid har jag också druckit 2011 Atalon Cabernet Sauvignon. Ett vin som jag tycker har potential men alldeles för ekat. Hade hoppas på mer, men sett till priset och vad Napa Cab kan kosta så kanske jag inte kunna förvänta mig mer. 89 poäng.
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Gårdagskvällen, dag TRE av sanslöst firande av ett födelsedagsbarn. Temat vi valt, var billiga högpresterande italienska rödviner utan avsevärd ålder:
Two grumpy old men become little less grumpy in Tokyo
Antichi Sapori, Hiroo (Tokyo)
INTRODUCTION
Quite tough to carry five quality managed btls all the way from Yokohama to Hiroo. But, it was definitely worth it
Especially since two of the wines showed very weak upon opening and definitely needed the long decanting.
FLIGHT 1 - BRING IT ON!
We enjoyed 9 plates, main, cheese and desert.
After that, half a btl of Limocello.
And GREAT wines, quite a fine evening.
Two grumpy old men become little less grumpy in Tokyo
Antichi Sapori, Hiroo (Tokyo)
INTRODUCTION
Quite tough to carry five quality managed btls all the way from Yokohama to Hiroo. But, it was definitely worth it
Especially since two of the wines showed very weak upon opening and definitely needed the long decanting.
FLIGHT 1 - BRING IT ON!
We enjoyed 9 plates, main, cheese and desert.
After that, half a btl of Limocello.
And GREAT wines, quite a fine evening.
- 1993 Winzer Krems Riesling Spätlese Hauerinnung Krems-Stein, 91 Points
Austria, Niederösterreich, Kremstal
A superb wine with just a touch of sweetness to marry the cheese plate and some of the fish dishes.
Light yellow colour.
Nose: Aromas of Riesling fruit, some kerosene and that mellow sense of maturity.
Palate: Incredibly mellowed and has come together perfectly. At its career height! Very fine acids, perfectly balancing the fruit and slight sweetness. The impression of this wine is like a very light caress. Fabulous!
- 2006 Tenuta Col d'Orcia Brunello di Montalcino, 91 Points
Italy, Tuscany, Montalcino, Brunello di Montalcino
Started out thin, aggressive and not quite pleasurable. Bloomed after lengthy decanting.
After lengthy decanting at home, enjoyed at restaurant:
Light red.
Nose: Aromas of kirsch, leather and dried leaves. M-size. Rather attractive.
Palate: This will only be better with some more years of rest. M body, very elegant and quite enjoyable. Tannins provide a good spine. M+++ acids, just below my level of acceptance. Will deliver much more pleasure for keepers.
Did well with all courses.
- 2006 Mastroberardino Taurasi Radici, 92 Points
Italy, Campania, Taurasi DOCG
Long decant = fabulous showing, finally at its early plateau.
Light red with some mature signage.
Nose: very stylish, cherries and many fine things.
Palate: Rock'n'roll! This is a very elegant and stylish medium-bodied wine in its early prime time. All things in place, integrated and in perfect harmony. M++ tannins, M+ acids, long with aromas that would make this wine incredibly difficult in a blind tasting. My guess would probably have been a semi-mature Madiran...
Five btls to go with this brilliant juice. Next one circa 2020. Keepers will be rewarded.
- 2007 Nugnes Falerno del Massico Riserva Caleno, 93 Points
Italy, Campania, Falerno del Massico
Now showing off itself as a BIG BOY.
Incredibly rich, plump and concentrated. Now walking towards a huge CdP or Barossa in style and dark cherries galore. Rich, dark, tar, asphalt and superbly yummy, balanced integrated. Long with a slight sweetness.
Early plateau. One btl to go, at around 2020.
- NV Barbadillo Jerez-Xérès-Sherry Cuco Oloroso Seco, 93 Points
- Spain, Andalucía, Jerez-Xérès-Sherry
This is just a blast, and so affordable it feels almost queasy.
Same aromas as before, just want to add that with smoked cheese and prosciutto, this ROCKED!
CLOSING - We left, feeling happy and ready for Wednesday's chores. Especially the Limoncello achieved miracles.
Mattias Schyberg
Administratör
Övning i ödmjukhet på Eriks vinbar tidigare ikväll. Äntligen så fick jag chansen att träffa @Larseman IRL dessutom (klart värd att dela ett glas med om ni andra från stockholm blir sugna). Från Göteborg så var även @vininfo.nu med och käkade den bittersöta pajen. Ingen fokus på kvalitet och poäng då det blev en snabbisprovning med goda samtal.
Vi tog in tre viner blint. Bad om att få lite svårare varianter, då det såklart var viktigt att imponera på varann så här vid första mötet.
Nåväl, det gick väl sådär...
Glas 1: Örtig frukt som drar åt blåbär- och lingonris. En god dos av brett (läder och stall) och lite lavendel, malkulor och kräk. Slankt i munnen med rejäla syror och unga lite ettriga druvtanniner.
Inte särskilt gott enligt mig och svårt att gissa på blint. För egen del så spelade jag ut naturvinskortet och därefter diskuterade vi huruvida det skulle kunna vara en oekad Cabernet Franc från Loire. Etna kom upp också, men i stort så kände vi oss helt vilse allihop.
Facit: 2013 Domaine de la Biscarelle Côtes du Rhône Villages
Enligt sommeliern på plats så var det i alla fall någon form av "naturvin", vilket var glädjande nog i brist på annan framgång. En salig blandning druvor dessutom...
Glas 2: Fin och typisk barolonäsa med körsbär, hallon, blommighet och tjära. Ganska frikostig frukt och en del fat med ceder. Medelfylligt med rejäl strävhet och hög syra.
Lätt som en plätt såklart, detta är ju en solklar Nebbiolo och såklart från Piemonte, alla var dessutom överens. Vill minnas att Mr Barolo himself (@Larseman) var nära att lova att äta upp sin hatt om det var fel. Vi andra bara nickade och höll med.
Facit: 2005 Pieve Santa Restituta (Gaja) Brunello di Montalcino
Ja ja, vi landade i Italien i alla fall. Jag bedyrade att det åtminstone inte borde vara Sangiovese, för den har jag ju bra koll på nuförtiden. Riktigt jäkla bra vin dessutom. Kvällens solklara vinnare och vi var nog överens. (90+)
Glas 3: Smörkola, kaffe och vanilj vid första sniffen. Björnbär, svarta vinbär och mynta vid andra. Eldig med viss restsötma. Balanserat och välgjort med fyllig kostym och bra struktur.
Här hamnade vi ganska tryggt i USA och druvan borde vara Merlot eller CS eller möjligtvis en kombination. Jag vill minnas att Zinfandel nämndes också som alternativ, vilket inte heller kändes fel. Själv så öppnade jag även dörren till Malbec från Argentina, men stängde den snabbt igen.
Facit: 2011 Ferrer Bobet Vinyes Velles
Förödmjukelsen blev här total. Till vårt försvar så är den dominerade druvan Carignan, vilket inte gör vinet lättare att plocka precis, dessutom kändes det ganska internationellt generiskt på något vis, dessutom cabbigt...
Oj vad trevligt vi fick det för en liten stund! Svintrevlig vinbar dessutom och klart överkomligt att betala 180 pix för en flight med tre roliga (men svåra) viner. Fantastiskt trevligt att träffa @Larseman dessutom, som dock tenderar att vara alldeles för ödmjuk med tanke på sina kunskaper. Hellre det än tvärtom visserligen.
Längtar redan tillbaka till Eriks vinbar och nästa gång borde vi träffas några fler och ha mer tid på oss!
Vi tog in tre viner blint. Bad om att få lite svårare varianter, då det såklart var viktigt att imponera på varann så här vid första mötet.
Nåväl, det gick väl sådär...
Glas 1: Örtig frukt som drar åt blåbär- och lingonris. En god dos av brett (läder och stall) och lite lavendel, malkulor och kräk. Slankt i munnen med rejäla syror och unga lite ettriga druvtanniner.
Inte särskilt gott enligt mig och svårt att gissa på blint. För egen del så spelade jag ut naturvinskortet och därefter diskuterade vi huruvida det skulle kunna vara en oekad Cabernet Franc från Loire. Etna kom upp också, men i stort så kände vi oss helt vilse allihop.
Facit: 2013 Domaine de la Biscarelle Côtes du Rhône Villages
Enligt sommeliern på plats så var det i alla fall någon form av "naturvin", vilket var glädjande nog i brist på annan framgång. En salig blandning druvor dessutom...
Glas 2: Fin och typisk barolonäsa med körsbär, hallon, blommighet och tjära. Ganska frikostig frukt och en del fat med ceder. Medelfylligt med rejäl strävhet och hög syra.
Lätt som en plätt såklart, detta är ju en solklar Nebbiolo och såklart från Piemonte, alla var dessutom överens. Vill minnas att Mr Barolo himself (@Larseman) var nära att lova att äta upp sin hatt om det var fel. Vi andra bara nickade och höll med.
Facit: 2005 Pieve Santa Restituta (Gaja) Brunello di Montalcino
Ja ja, vi landade i Italien i alla fall. Jag bedyrade att det åtminstone inte borde vara Sangiovese, för den har jag ju bra koll på nuförtiden. Riktigt jäkla bra vin dessutom. Kvällens solklara vinnare och vi var nog överens. (90+)
Glas 3: Smörkola, kaffe och vanilj vid första sniffen. Björnbär, svarta vinbär och mynta vid andra. Eldig med viss restsötma. Balanserat och välgjort med fyllig kostym och bra struktur.
Här hamnade vi ganska tryggt i USA och druvan borde vara Merlot eller CS eller möjligtvis en kombination. Jag vill minnas att Zinfandel nämndes också som alternativ, vilket inte heller kändes fel. Själv så öppnade jag även dörren till Malbec från Argentina, men stängde den snabbt igen.
Facit: 2011 Ferrer Bobet Vinyes Velles
Förödmjukelsen blev här total. Till vårt försvar så är den dominerade druvan Carignan, vilket inte gör vinet lättare att plocka precis, dessutom kändes det ganska internationellt generiskt på något vis, dessutom cabbigt...
Oj vad trevligt vi fick det för en liten stund! Svintrevlig vinbar dessutom och klart överkomligt att betala 180 pix för en flight med tre roliga (men svåra) viner. Fantastiskt trevligt att träffa @Larseman dessutom, som dock tenderar att vara alldeles för ödmjuk med tanke på sina kunskaper. Hellre det än tvärtom visserligen.
Längtar redan tillbaka till Eriks vinbar och nästa gång borde vi träffas några fler och ha mer tid på oss!
Elvis
Medlem
Korkade upp en Krug 1988 spontant igår kväll med min fru. Vår femårige son råkade ut för en olycka i skolan i måndags vilket nästan kostade honom halva vänster ringfinger men två timmars arbete av en handkirurg gör att han kommer att bli helt återställd. Efter den här pärsen kände jag att jag ville korka upp något riktigt bra och det bästa jag hade hemma var en Krug 1988.
Till det åt vi löjrom, creme fraiche, smörstekt formbröd (hade glömt lök...), gravad lax (hade glömt att köpa hovmästarsås...), knäckebröd och prästost. Vi hade nämligen varit på Olsons, en svensk matbutik här i Los Angeles och köpt lite smått och gott (framför allt var vi där för att köpa svenskt tröstgodis till sonen). Kändes lite som helgerån att dricka Krug 88 till ett sådant ihopplock och min fru protesterade milt "men ska vi verkligen dricka den ikväll?" men jag stod på mig. Champagnen var helt fantastisk och väldigt ung i stilen fortfarande. Bland det bästa jag druckit. Sparade halva flaskan till efter läggningen av barnen och avnjöt den i tv-fåtöljen framför sista avsnittet av "Better Call Saul".
Till det åt vi löjrom, creme fraiche, smörstekt formbröd (hade glömt lök...), gravad lax (hade glömt att köpa hovmästarsås...), knäckebröd och prästost. Vi hade nämligen varit på Olsons, en svensk matbutik här i Los Angeles och köpt lite smått och gott (framför allt var vi där för att köpa svenskt tröstgodis till sonen). Kändes lite som helgerån att dricka Krug 88 till ett sådant ihopplock och min fru protesterade milt "men ska vi verkligen dricka den ikväll?" men jag stod på mig. Champagnen var helt fantastisk och väldigt ung i stilen fortfarande. Bland det bästa jag druckit. Sparade halva flaskan till efter läggningen av barnen och avnjöt den i tv-fåtöljen framför sista avsnittet av "Better Call Saul".
Mattias Schyberg
Administratör
Helt rätt att satsa på ett fint vin en helt vanlig veckodag utan en extravagant inramning. På så sätt så får vinet full uppmärksamhet och chansen att förgylla en medioker dag, även om det i detta fall blev en lyckodag med tanke på att sonen klarade sig från att få ett amputerat finger.
De överlägset bästa kvällarna jag har upplevt har uppstått spontant!
Livermore
Medlem
Håller helt med! Spontanitet är vägen till oförglömliga kvällar och lycka i vardagen.Helt rätt att satsa på ett fint vin en helt vanlig veckodag utan en extravagant inramning. På så sätt så får vinet full uppmärksamhet och chansen att förgylla en medioker dag, även om det i detta fall blev en lyckodag med tanke på att sonen klarade sig från att få ett amputerat finger.
De överlägset bästa kvällarna jag har upplevt har uppstått spontant!
Patrik Sellin
fd Innertällmo Bryggeri
Var med Xavier Peñas på Gran Clos i Bellmunt och hade en intressant provning där temat var skillnaden mellan franska ekfat från olika tillverkare. Fatprover från:
2014 Grenache (för Finca el Puig)
2014 Carignan (för Finca el Puig)
2013 Gran Clos
2012 Cartus
samtliga i fat både från Boutes och Cadus. Till och med i de yngsta vinerna, som har legat på fat i ~3 månader var det en påtaglig skillnad mellan faten, särskilt för Grenachen. I samtliga fall gav Cadus ett fräschare vin, medan Boutes gav en tätare frukt. Cartusen på Cadus var ett underbart vin - tyvärr dröjer det nästan sju år innan den är ute på marknaden - och då är faten blandade.
2014 Grenache (för Finca el Puig)
2014 Carignan (för Finca el Puig)
2013 Gran Clos
2012 Cartus
samtliga i fat både från Boutes och Cadus. Till och med i de yngsta vinerna, som har legat på fat i ~3 månader var det en påtaglig skillnad mellan faten, särskilt för Grenachen. I samtliga fall gav Cadus ett fräschare vin, medan Boutes gav en tätare frukt. Cartusen på Cadus var ett underbart vin - tyvärr dröjer det nästan sju år innan den är ute på marknaden - och då är faten blandade.
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Inspirerad av all äten humble pie som tuggats här på sistonde och en dag som ändå havererats av (ännu) ett gediget korkskadat vin, vår sista butelj av 1995 Pichon Lalande. Bad helt sonika hustrun välja en av flaskorna från golvet i vinkällaren och servera mig ett glas blint. Ett 80-tal flaskor där. Jag menar: hur svårt kan DET bli? What could possibly go wrong?
Vill ju gärna visa upp hur duktig jag är!
Italien?
Nej.
USA?
Nej. (Fniss)
Södra Feankrike?
Nej. (Fniss.) Spanien!
Spanien? Meh?
...jumilla? Grenache? Priorat? Rioja?
Nej! *megafniss* Ribera del Duero.
Really?
2011 Hermanos Pérez Pascuas Ribera del Duero Crianza Viña Pedrosa, 91p
This is a very fine specimen of RdD.
Typical Tempranillo?
Well, hell yeah! There is no typicity with them and they are almost always delicious.
Young, well held together and a distinct character of stuvade makaroner och muskot (nutmeg). Even the slightly grainy texture of the pasta is in there. Lovely, lovely!
Went well with nibbles and a movie at home.
Have one more in the inventory and really looking forward to it. YUMMY!
Wife: 92p (and snickering to my feeble attempts).
Var står pajjen? Finns det något kvar för mig att gnaga i mig?
Vill ju gärna visa upp hur duktig jag är!
Italien?
Nej.
USA?
Nej. (Fniss)
Södra Feankrike?
Nej. (Fniss.) Spanien!
Spanien? Meh?
...jumilla? Grenache? Priorat? Rioja?
Nej! *megafniss* Ribera del Duero.
Really?
2011 Hermanos Pérez Pascuas Ribera del Duero Crianza Viña Pedrosa, 91p
This is a very fine specimen of RdD.
Typical Tempranillo?
Well, hell yeah! There is no typicity with them and they are almost always delicious.
Young, well held together and a distinct character of stuvade makaroner och muskot (nutmeg). Even the slightly grainy texture of the pasta is in there. Lovely, lovely!
Went well with nibbles and a movie at home.
Have one more in the inventory and really looking forward to it. YUMMY!
Wife: 92p (and snickering to my feeble attempts).
Var står pajjen? Finns det något kvar för mig att gnaga i mig?
Last edited:
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
NV Grandial Blanc de Blancs, 82p
CHARDONNAY, frankrike
Cost next to nothing. Japanese measures: 7 btls of this for one btl of standard Champagne. Gee...
A rather flowery bouquet that is in your face but not offensive.
Palate is watery, but the bubbles are intense and there is a decent undergrowling with all aspects of this.
Guessing that a few years on its back would return a slightly better wine, but also not so interesting as this will never be rich and interesting.
I must admit that the straightforward appley and citrus aromas are quite delicious.
IMHO not quite good enough for a reception.
CHARDONNAY, frankrike
Cost next to nothing. Japanese measures: 7 btls of this for one btl of standard Champagne. Gee...
A rather flowery bouquet that is in your face but not offensive.
Palate is watery, but the bubbles are intense and there is a decent undergrowling with all aspects of this.
Guessing that a few years on its back would return a slightly better wine, but also not so interesting as this will never be rich and interesting.
I must admit that the straightforward appley and citrus aromas are quite delicious.
IMHO not quite good enough for a reception.
Last edited:
161 sek på SB? I så fall prisv...!
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Yuppeligen!
Om det finns kvar då jag återkommer, så inhandlas en låda. Eller två.
Men, för dem som föredrar Bgn och Bjs, så är det knappast ett go-to-wine.
(Det bubblar heller inte)
Mattias Schyberg
Administratör
Lite experiment hemmavid ikväll. Två flygplansviner i kategorin plonk. Båda med skruvkapsyl och närmare 10 år på nacken (05 och 07). Inhandlade på någon charter strax innan mitt vinintresse tog fart och som därefter blivit liggande i rumstemperatur i dagsljus. Inte särskilt bra förutsättningar med andra ord. Även flaskstorleken är till vinets nackdel, ni vet, en sådan där flaska som knappt räcker till ett glas. En fransos och en chilienare...
2005 Flygplansplonk från Frankrike (okänd druva, bordsvin)
Jo, här känns det klart tamt och övergånget, men troligtvis har det såklart aldrig varit ens okej. Jordgubbssaft med stänk av svettiga strumpor, tobak, russin och tomatsås. Inga tanniner, eller möjligen sammetslena sådana (beroende på vem man frågar). Surt och trist i munnen. Slankt med späd kropp och vattnig eftersmak.
Ingen direkt hit, men jag bedömer det i alla fall som korrekt. Troligtvis är det roligare nu än för tio år sedan, då det åtminstone kändes intressant att prova. 72p
2007 Flygplansplonk från Chile (CS, Merlot)
Detta var något helt annat än fransosen. Klart moget och välbevarat med lite struktur. Lite gröna drag åt sparris tittar fram och så även mogna plommon med lite umeboshi-känsla samt toner av rökt te, torkad frukt och blyerts. Det smakar ju förtusan vin och det är klart drickbart. Men visst, det märks tydligt att det är enkelt när man får in det i munnen. Ingen direkt intensitet och snälla tanniner, men syran håller upp den späda kroppen riktigt bra. Kul vin! 82p
Vad skall man säga om detta resultat? Att vin inte är så känsligt som man kan tro möjligen? Även enkla vin utvecklas med lite ålder och i dessa båda fall så verkar inte den lilla flaskan, skruvkorken, åldern eller felförvaring lyckats förstöra vinerna totalt, men det är dock enbart chilienaren som jag bedömer som "drickbart".
Nästa gång så blir det att öppna en flaska Henkel Trocken med liknande ålder. Spännande värre!
2005 Flygplansplonk från Frankrike (okänd druva, bordsvin)
Jo, här känns det klart tamt och övergånget, men troligtvis har det såklart aldrig varit ens okej. Jordgubbssaft med stänk av svettiga strumpor, tobak, russin och tomatsås. Inga tanniner, eller möjligen sammetslena sådana (beroende på vem man frågar). Surt och trist i munnen. Slankt med späd kropp och vattnig eftersmak.
Ingen direkt hit, men jag bedömer det i alla fall som korrekt. Troligtvis är det roligare nu än för tio år sedan, då det åtminstone kändes intressant att prova.
72p2007 Flygplansplonk från Chile (CS, Merlot)
Detta var något helt annat än fransosen. Klart moget och välbevarat med lite struktur. Lite gröna drag åt sparris tittar fram och så även mogna plommon med lite umeboshi-känsla samt toner av rökt te, torkad frukt och blyerts. Det smakar ju förtusan vin och det är klart drickbart.
Men visst, det märks tydligt att det är enkelt när man får in det i munnen. Ingen direkt intensitet och snälla tanniner, men syran håller upp den späda kroppen riktigt bra. Kul vin! 82pVad skall man säga om detta resultat? Att vin inte är så känsligt som man kan tro möjligen? Även enkla vin utvecklas med lite ålder och i dessa båda fall så verkar inte den lilla flaskan, skruvkorken, åldern eller felförvaring lyckats förstöra vinerna totalt, men det är dock enbart chilienaren som jag bedömer som "drickbart".
Nästa gång så blir det att öppna en flaska Henkel Trocken med liknande ålder. Spännande värre!
Daniel A
Administratör
Jag hade inte ens hunnit skriva klart min fråga i kork vs. skruvkapsyl-tråden innan ett glas mumsigt oxiderat fanns vid min sida. Finewines.se-effekten...
I glaset: 2004 R. Lopez de Heredia - Viña Gravonia, Rioja blanco (http://www.systembolaget.se/72853)
Legat fyra år på fat. Näsan säger mest äppelcider, vissa sherry-toner, kanske lite honung. Smaken säger mer äpple, mindre sherry. Fatlagringen ger sig tillkänna i eftersmaken. Inte överdrivet komplext (jämför här mest med gran reservorna som jag druckit tidigare), men härligt kraftigt, lagom oxiderat och syrligt. 90p.
Det här var sista flaskan. Blir alltså tjock påfyllning av Lopez de Heredias på släppet nästa fredag!
I glaset: 2004 R. Lopez de Heredia - Viña Gravonia, Rioja blanco (http://www.systembolaget.se/72853)
Legat fyra år på fat. Näsan säger mest äppelcider, vissa sherry-toner, kanske lite honung. Smaken säger mer äpple, mindre sherry. Fatlagringen ger sig tillkänna i eftersmaken. Inte överdrivet komplext (jämför här mest med gran reservorna som jag druckit tidigare), men härligt kraftigt, lagom oxiderat och syrligt. 90p.
Det här var sista flaskan. Blir alltså tjock påfyllning av Lopez de Heredias på släppet nästa fredag!