finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Är vinprovning ”skräpvetenskap”?
- Thread starter Waruda
- Startdatum
Klart att förväntningar spelar roll. Se provningen med FW-folk där ett bubbel färgades rosa och provarna hittade toner typiska för rosébubbel. Färgen på vinet skapade förväntningar på vilka smaker man skulle hitta. Sett liknande göras med ljus öl som färgats mörk varpå provarna hittade rostade toner. Om färgen påverkar våra sensoriska intryck är det klart att producentnamn och dylikt också kan göra det.
Har för övrigt själv varit med om att samma dryck (i hemlighet) serverats i två olika glas vid en blindprovning, där jag (och kanske hälften av övriga deltagare) satte något olika poäng på de två glasen.
Har för övrigt själv varit med om att samma dryck (i hemlighet) serverats i två olika glas vid en blindprovning, där jag (och kanske hälften av övriga deltagare) satte något olika poäng på de två glasen.
vintomas
Numera lågaktiv bloggare
Jag såg artikeln men var inte medveten om att vinprovning påståtts vara vetenskap till att börja med? Det framstår som en märklig etikettering av att blindprovning är svårt och att även rätt bra vinprovare inte är 100% repeterbara i sina bedömningar.
Det finns förmodligen en likhet med sensorisk bedömning av andra livsmedel.
Det finns förmodligen en likhet med sensorisk bedömning av andra livsmedel.
Per Stade
Lege artis
Bastardo
Medlem
Ganska bra sajt om vinbedömning. Jag kan kommentera lite senare.
wpw-wineclub.com
VINBEDÖMNING
Bastardo
Medlem
Det är lite bristfälligt beskrivet om Parkerskalan, då summan av olika bitar blir bara 50 poäng. Varifrån kommer resten av poängen?
Sen undrar jag också, hur många av oss skulle tycka att ett vin som har fått endast 82-85 p är rankad som bra? Eller ett vin som har fått bara 86-89 p mycket bra!
Personligen köper jag nästan aldrig viner som inte har fått minst 88–89 poäng. Jag menar, vad är vitsen? Det finns ganska gott om viner som har fått högre betyg och kostar inte mer.
Sen undrar jag också, hur många av oss skulle tycka att ett vin som har fått endast 82-85 p är rankad som bra? Eller ett vin som har fått bara 86-89 p mycket bra!
Personligen köper jag nästan aldrig viner som inte har fått minst 88–89 poäng. Jag menar, vad är vitsen? Det finns ganska gott om viner som har fått högre betyg och kostar inte mer.
Parkerskalan är väl från 50 till 100? Alltså bara 50 poäng att dela ut.
Bastardo
Medlem
Så klart! Tänkte inte på det …
Och sen är det en annan aspekt också: vem sjutton är intresserad av att veta hur dåligt ett vin är …? Alltså när man delar ut poängen som ligger även under 10p. Ingen normalfuntad människa borde vilja köpa viner som har fått mindre än 13 poäng i betyg, oavsett vad de kostar! Jag försöker själv matcha mina vinköp så att de får oftast 15 poäng eller omkring där, men inte kostar skjortan.Jag skulle tro att de flesta viner som Finewines medlemmar köper hamnar någonstans mellan 90 till 96 poäng.
Men sen kommer det också aspekten om hur olika bedömare har kalibrerat sin bedömning. Samma poäng betyder kanske inte lika för alla. Det är ganska svårt att jämföra sinsemellan olika bedömare. Jag har märkt att Finewines har en aning annorlunda kaibrering än t.ex. Munkis och bkwine. De är däremot ganska nära varandra, vad jag kan se.
Last edited:
Hans Artberg
Medlem
Vadhelst man vill bevisa kan man säkert hitta nåt experiment som stöder ens tes.
En tes jag är skeptisk mot är den att du även som proffs låter dig förföras av etiketter. Vad som ökar inför Fina Flaskan är mindre förväntan än krav. Om vinet inte lever upp till kraven - t ex genom att flaskan fintligen fyllts med enklare vara - blir du bara besviken.
Etikettshallucinationer är för nybörjare.
En tes jag är skeptisk mot är den att du även som proffs låter dig förföras av etiketter. Vad som ökar inför Fina Flaskan är mindre förväntan än krav. Om vinet inte lever upp till kraven - t ex genom att flaskan fintligen fyllts med enklare vara - blir du bara besviken.
Etikettshallucinationer är för nybörjare.
Bastardo
Medlem
Jag hittade en bra citat som jag ville dela här och som borde passa ganska bra:
”We all have very different sensitivities (and preferences – quite different from what we happen to be able to taste easily) so it’s very unlikely that two tasters experience exactly the same sensations when they smell a wine. This is why there are no absolutes in wine tasting. No-one can accuse you of being wrong in your opinion of a wine.”
– Jancis Robinson, British Wine Critic and Wine Writer
”We all have very different sensitivities (and preferences – quite different from what we happen to be able to taste easily) so it’s very unlikely that two tasters experience exactly the same sensations when they smell a wine. This is why there are no absolutes in wine tasting. No-one can accuse you of being wrong in your opinion of a wine.”
– Jancis Robinson, British Wine Critic and Wine Writer
Poussard
Medlem
Har inte läst artikeln men tror de allra flesta seriösa provar blint och då är labeln ju satt ur spel.
Vad gäller färgat vin så är det ju en liten kuggis. Men tror att övning ger färdighet. Om man provar vitt vin och direkt börjar försöka tänka vilka citrusfrukter det doftar/smakar, och om man med röda viner direkt tänker röda/mörka bär - ja, då gör man med största sannolikhet samma fel som när man direkt känner smultron/jordgubbe bara för att vinet är rosa.
Påstår absolut inte att jag är bättre än andra men jag försöker att känna vad vinet doftar, om det innebär att ett vitt vin doftar öl, ett rött vin doftar citrus, och om det går emot alla konventioner eller traditonella SB-noter må så vara.
Vad gäller färgat vin så är det ju en liten kuggis. Men tror att övning ger färdighet. Om man provar vitt vin och direkt börjar försöka tänka vilka citrusfrukter det doftar/smakar, och om man med röda viner direkt tänker röda/mörka bär - ja, då gör man med största sannolikhet samma fel som när man direkt känner smultron/jordgubbe bara för att vinet är rosa.
Påstår absolut inte att jag är bättre än andra men jag försöker att känna vad vinet doftar, om det innebär att ett vitt vin doftar öl, ett rött vin doftar citrus, och om det går emot alla konventioner eller traditonella SB-noter må så vara.
Det här vet jag inte om det har testats på mer erfarna provare, men om man utsätter folk i allmänhet för en blindprovning där de inte ser färgen på vinet så kommer många gissa att vinet är vitt om det serveras svalt och rött om det serveras närmare rumstemp.
Ser framför mig ett kul experiment: Servera samma person två glas av samma vita vin, men där vinet i ena glaset är färgat rött och serveras rumstempererat och vinet i det andra glaset är ofärgat och serveras svalt. Be personen beskriva hur vinerna smakar. Se hur stora skillnader det blir.
För övrigt reagerade jag på hur ett och samma vin, med ganska höga poäng (om nu det spelar roll), beskrevs av tre olika vinskribenter i ett nummer av Decanter som kom i somras. Då var det ändå två MW och även den tredje var såklart mycket van provare och skribent. Hade man bara fått läsa de tre noterna utan att veta att de beskrev samma vin hade man absolut trott att det rört sig om tre olika viner.
Ser framför mig ett kul experiment: Servera samma person två glas av samma vita vin, men där vinet i ena glaset är färgat rött och serveras rumstempererat och vinet i det andra glaset är ofärgat och serveras svalt. Be personen beskriva hur vinerna smakar. Se hur stora skillnader det blir.
För övrigt reagerade jag på hur ett och samma vin, med ganska höga poäng (om nu det spelar roll), beskrevs av tre olika vinskribenter i ett nummer av Decanter som kom i somras. Då var det ändå två MW och även den tredje var såklart mycket van provare och skribent. Hade man bara fått läsa de tre noterna utan att veta att de beskrev samma vin hade man absolut trott att det rört sig om tre olika viner.
Vi kan nog konstatera att en "vetenskap" där själva mätinstrumentet är människan inte kan bli särskilt objektiv. Men hur kul hade det varit att prova vin om det bara fanns rätt och fel?
Bastardo
Medlem
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Jag har många gånger köpt på mig viner med låga poäng från "proffsen" av några olika anledningar:
- Samlar på mig en vertikal/horisontal och tänker mig att ett svagt vin behövs för att få djup och bredd.
- Är trygg och väl bevandrad i min egen smak och skiter högaktningsfullt i vad någon förståsigpåare tycker om en vintyp som jag älskar.
- Ibland blir det helt enkelt så att priset är oemotståndligt. Bra Bdx från svaga (numer mogna) årgångar som landar hemma hos mig för en hundring eller så per flaska är ju ingenting att bråka om. Tex 2002 Canon eller 1994 d'Issan för ca 200 pixeluringar per flaska. Det är ju liksom bara att plocka på sig i förbifarten… Inget att hurwes över. Och de flesta svaga Bdxer är vansinnigt mycket bättre än vad "förståsigpåarna" förstod sig på då vinerna var unga. 2013 och 2021 är dock inga bra årgångar.
- Ibland blir det bara fel…
Last edited: