Appellation Crozes-Ermitage Controlée

[Mattias Schyberg]

Någon ordning måste det väl vara? Vad säger ni kunskapstalibaner, hur kommer det sig att de skriver "Ermitage" ibland medan det vanligtvis heter "Hermitage"?

Jag antar att båda sätten är rätt givetvis, men en appellationsbeteckning borde ju rimligtvis formuleras på enbart ett sätt kan jag tycka, men fransmän är ju fransmän å andra sidan.

 

[Pontus]

Någon ordning måste det väl vara? Vad säger ni kunskapstalibaner, hur kommer det sig att de skriver "Ermitage" ibland medan det vanligtvis heter "Hermitage"?

Visa bifogad bild 11267

Jag antar att båda sätten är rätt givetvis, men en appellationsbeteckning borde ju rimligtvis formuleras på enbart ett sätt kan jag tycka, men fransmän är ju fransmän å andra sidan.

Chapoutier kallar vingårdsbetecknade viner för Ermitage och övriga för Hermitage. Dom kunde dock inte förklara varför när jag frågade . Tror bara det är två olika stavningar?

 

[thunberg]

Det kan heta bägge varianterna vad jag förstår. Har sett det förut för just Hermitage/Ermitage/l'hermitage men iofs aldrig tidigare för Crozes-Hermitage.

 

[MartinE]

Det kan stavas på båda sätten även om varianten med H sannolikt är betydligt mer förekommande idag! Jag är inte superbevandrad i gammalfranska, men jag utgår från att stavningen utan H hänger samman med att bokstaven ju är stum i det franska språket, d v s den uttalas inte!

Kikar man på Wikipedia-sidan för AOC Crozes-Hermitage tar de med båda stavningarna: https://fr.wikipedia.org/wiki/Crozes-hermitage_(AOC)

 

[Mattias Schyberg]

Tack för att ni reder ut det för mig!

Vinet ifråga är för övrigt riktigt trevligt även om jag vet att inte @Omar Khayyam håller med mig här. Svalt, stramt och nästan som en sträv och intensiv pinot noir i munnen. Tjurigt på ett bra sätt. Peppar och rått kött, men ganska rödfruktig inramning med tranbär och omogna björnbär. Komplex bakgrund med eneträ, rökigt te, pinjenöt, kakao och avgaser. Gissade på mencia blint, men var först inne på norra Rhône. (90p)

 

[Swedish]

Frågan är väl mer varför "h"et kom till... Namnet på kullen sägs ha getts efter att Gaspard de Sterimberg (där har ni Jaboulet) återvände från kriget mot Catharerna och levde som eremit (ermite på franska) uppe på kullen under kapellet (La Chapelle).
Båda stavningar får användas men få använder Ermitage även om det är det historiskt mest korrekta... Chapoutier är mest för känd för att använda den stavningen. Sen att Chapoutier äger Ferraton är nog en del av svaret...

 

[Swedish]

Frågan är väl mer om "H"et kom till för exportmarknader?

 

[Wintermute]

https://books.google.com/ngrams/gra...&share=&direct_url=t1;,Crozes - Hermitage;,c0
Stavningen utan H verkar vara mycket ovanligare.

 

[Mattias Schyberg]

Jag summerar det hela med att det är hög tid att fransmännen en gång för alla väljer hur de vill ha det! Åtminstone när det gäller AOP-beteckningen!

 

[ChristianB]

Jag summerar det hela med att det är hög tid att fransmännen en gång för alla väljer hur de vill ha det! Åtminstone när det gäller AOP-beteckningen!

Det är ju lika valbart att säga AOC som AOP (och samma valfrihet i resten av EU), så de kommer nog fortsätta vara så där härligt besvärliga.

 

[vintomas]

Det framgår t.o.m. av titeln på de officiella appellationsreglerna att båda stavningarna är tillåtna för Crozes:

Décret n° 2011-1506 du 10 novembre 2011 relatif à l'appellation d'origine contrôlée « Crozes-Hermitage » ou « Crozes-Ermitage »

...och att det för (H)ermitage dessutom är tillåtet både med och utan bestämd form:

Décret n° 2011-1806 du 6 décembre 2011 relatif à l'appellation d'origine contrôlée « Hermitage » ou « Ermitage » ou « l'Hermitage » ou « l'Ermitage »

Det är för övrigt inte bara i Rhônedalen som grodorna inte är överens sinsemellan om stavningen. Under appellationsnivån finns det framför allt i Bourgogne massor av vingårdslägen (=climat i Bourgogne, lieux-dits i resten av Frankrike) där det verkar finns mycket lite enighet: ska det vara bestämd artikel eller inte (t.ex. Beaune 1er cru Grèves eller Beaune 1er cru Les Grèves), ska namnet skrivas singular eller plural? Lavaut-Saint-Jacques eller Lavaux-Saint-Jacques? Clos de Vougeot eller Clos Vougeot (utan "de") eller kanske Clos-Vougeot med bindestreck?

 

[chambertin]

Någon ordning måste det väl vara? Vad säger ni kunskapstalibaner, hur kommer det sig att de skriver "Ermitage" ibland medan det vanligtvis heter "Hermitage"?

Visa bifogad bild 11267

Jag antar att båda sätten är rätt givetvis, men en appellationsbeteckning borde ju rimligtvis formuleras på enbart ett sätt kan jag tycka, men fransmän är ju fransmän å andra sidan.

Trodde du var för met fria tyglar och inte så mkt AOC-taliban.

 

[Omar Khayyam]

Tack för att ni reder ut det för mig!

Vinet ifråga är för övrigt riktigt trevligt även om jag vet att inte @Omar Khayyam håller med mig här. Svalt, stramt och nästan som en sträv och intensiv pinot noir i munnen. Tjurigt på ett bra sätt. Peppar och rått kött, men ganska rödfruktig inramning med tranbär och omogna björnbär. Komplex bakgrund med eneträ, rökigt te, pinjenöt, kakao och avgaser. Gissade på mencia blint, men var först inne på norra Rhône. (90p)

Nämen det är verkligen ett välgjort vin! och jag gillar egentligen svala kallklimatssyraher. men det var bara inte riktigt lika roligt som cornasen som vi drack samtidigt. Som var väldigt yppig. Denna crozes fick ändå 86 pinnar av mig, inget underbetyg i min värld. Drack bara ett glas då vi var många runt bordet. Undrar om den fyller ut litet i sömmarna om man väntar ett år eller två? Öppnade på pin kiv en flaska Arnot Roberts Sonoma Coast Syrah 2015, den var ännu mer olivspadsaktig och härlig. men kanske att le grand courtil hade litet ekfatstanniner som gjorde den inte bara stram utan också just litet knastertorr och tjärig i finishen?

Har några flaskor av samma producent i källaren: bl a en Ermitage Le Meal och en flaska Hermitage Les Miaux (notera h:na!). tror dock att de ska ligga en stund. Återkommer om några år med rapport.

a propos franska h:n så är ju den litet knepiga historien att man ju förr i tiden uttalade franska ord ungefär som svenne banan gör på semester i Frankrike, dvs man uttalade alla bokstäverna i ordet, inkl bl a plural-s och h:n (detta är ju på tidig medeltid). Senare har de fallit bort i uttalet. i något läge vill jag minnas att jag läst att franska akademin gjorde en pol pot med sitt språk och förbjöd en massa stavningsvarianter på samma ord. tror vi pratar sent 1600-tal. Denna mångfald av stavningsvarianter har nog därför bara överlevt ffa i olika ortsnamn. Däremot inte sagt att h är en meningslös bokstav rent uttalsmässigt på franskan. Nuförtiden har ju h den märkliga rollen att den aldrig uttalas men att det kan vara stumt (som i Hermitage) eller aspirerat h (som i haricots). tror det beror på när ordet kom in i franskan och varifrån.

 

[Mattias Schyberg]

Trodde du var för met fria tyglar och inte så mkt AOC-taliban.

Du känner mig bra! Jag skiter i vilket givetvis, men om man propsar på ordning och reda får man ju leverera också!

 

[vintomas]

Du känner mig bra! Jag skiter i vilket givetvis, men om man propsar på ordning och reda får man ju leverera också!

I Tyskland finns det regler för allt, och de gäller.
I Frankrike finns det också regler för allt, men det är inte alltid de faktiskt gäller, och vi icke-fransmän brukar aldrig begripa vilka regler som faktiskt gäller och vilka man kan strunta i.

 

[Mattias Schyberg]

I Tyskland finns det regler för allt, och de gäller.
I Frankrike finns det också regler för allt, men det är inte alltid de faktiskt gäller, och vi icke-fransmän brukar aldrig begripa vilka regler som faktiskt gäller och vilka man kan strunta i.

Stämmer ganska bra med min upplevelse också, men även om Tyskland är mer konsekventa så är det om möjligt ännu svårare att tyda all information för en teflonteoretiker som jag!