Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Årets beskrivande ord för vin?

Poussard

Medlem
Jag använder briny med jämna mellanrum och jag uppfattar det precis som Google. Salinity är för mig mer ett grundsmaksord medan briny är mer havsnära, och således åtminstone i mitt huvud kan innefatta (hintar av) en del andra dofter.
 

buteljen

Medlem
Jag använder briny med jämna mellanrum och jag uppfattar det precis som Google. Salinity är för mig mer ett grundsmaksord medan briny är mer havsnära, och således åtminstone i mitt huvud kan innefatta (hintar av) en del andra dofter.
Jag har hört ” briny” ett antal gånger senaste tiden (webinarierna Pall Mall) och alltid kopplat det mer till savoury/”buljong” och inte alls ren pure havssälta (som Santorini). Det var specifikt en MW som använde det om Australiensiska Shiraz, så väldigt långt ifrån havssälta typ. Men får kanske programmera om hjärnan :)
 

Ekdahl

Medlem
Sälta motsvaras väl av ” salinity”? Savoury känns något helt annat? ”Briny” är något som poppat upp senaste tiden. Tolkar det som mer ”savoury”
Savoury har fascinerat mig som begrepp i +20 år och många gånger frågat English natives att beskriva vad savoury är. Oftast kan de inte själva definiera detta men ändå tvärsäkert säga vilka livsmedel/rätter som är savoury och vilka som inte är det. Jag menar att vi helt saknar det ordet i svenskan. Närmast kan man kanske säga ”matigt” och avsaknad av sötma. Men än mer träffsäkert kanske Umami faktiskt är. Men även detta begrepp har väl inte heller ett svenskt ord eller har en tydlig definition?
 

buteljen

Medlem
Savoury har fascinerat mig som begrepp i +20 år och många gånger frågat English natives att beskriva vad savoury är. Oftast kan de inte själva definiera detta men ändå tvärsäkert säga vilka livsmedel/rätter som är savoury och vilka som inte är det. Jag menar att vi helt saknar det ordet i svenskan. Närmast kan man kanske säga ”matigt” och avsaknad av sötma. Men än mer träffsäkert kanske Umami faktiskt är. Men även detta begrepp har väl inte heller ett svenskt ord eller har en tydlig definition?
+1 på detta :) ”Välsmakande” brukar det översättas med (som john b nämnde tidigare i tråden)
 
Last edited:

buteljen

Medlem
”Pinosity” är ett ord jag sett senaste tiden.
”The degree to which a wine exhibits the characteristics of a Pinot Noir.”.
Ganska användbart med andra ord :)
Man känner lixom instinktivt när ett vin har karaktären ” pinosity”
 

jrick

Medlem
Savoury har fascinerat mig som begrepp i +20 år och många gånger frågat English natives att beskriva vad savoury är. Oftast kan de inte själva definiera detta men ändå tvärsäkert säga vilka livsmedel/rätter som är savoury och vilka som inte är det. Jag menar att vi helt saknar det ordet i svenskan. Närmast kan man kanske säga ”matigt” och avsaknad av sötma. Men än mer träffsäkert kanske Umami faktiskt är. Men även detta begrepp har väl inte heller ett svenskt ord eller har en tydlig definition?
Exakt, så uppfattar jag också savoury, att det inte är samma sak som ”tasty” som väl rimligen ”välsmakande” kan översättas till åt andra hållet. Jag uppfattar alltså savoury som att det har ett icke-sött och behagligt smakspektra. Tycker mig ha sett att rätter/recept kan delas upp mellan ”savoury” och ”sweet” också, och då avses väl i alla fall inte ”välsmakande eller sött” eftersom så klart sött kan vara välsmakande.
 

jrick

Medlem
”Pinosity

det låter inte lika bra? :rolleyes:
Kan vara en vanesak... i vilket fall tycker jag inte pinosity har någon större användning, det är mer som att skriva druvtypiskt om vilken druva som helst fast just när det är pinot noir som är ”den ädlaste av druvor” så har några bourgognesnobbar hittat på detta. För jag antar att pinot meunier, gris eller blanc inte har något pinosity...
 

buteljen

Medlem
Kan vara en vanesak... i vilket fall tycker jag inte pinosity har någon större användning, det är mer som att skriva druvtypiskt om vilken druva som helst fast just när det är pinot noir som är ”den ädlaste av druvor” så har några bourgognesnobbar hittat på detta. För jag antar att pinot meunier, gris eller blanc inte har något pinosity...
Sant vad gäller druvtypiskt :)
Men hörde det först i ett sammanhang där Felton Roads vinmakare nämnde det. Så ingen bourgognesnobb :)
 
Last edited:

Poussard

Medlem
Vad är det för fel på burgundisk?
Det som jag kan störa mig på är när man använder ordet på ett vin som inte är från Bourgogne. Varför inte skriva vad man menar istället? Den här nebbiolon var slank/lätt/jordig/mineralisk/vad man än menar...istället för ett ord som man inte riktigt vet vad det betyder och som dessutom får det att låta som att Bourgogne på nåt sätt är bäst eller originalet vad gäller dessa aromer.
 

jrick

Medlem
Sant vad gäller druvtypiskt :)
Men hörde det först i ett sammanhang där Felton Roads vinmakare nämnde det. Så ingen bourgognesnobb :)
Hmm, kan man inte vara bourgognesnobb samtidigt som man försöker göra bourgogne på Nya Zeeland? ;) Och in vilket fall så var det nog inte han som myntade det. Det jag menade är att min känsla är att det är positivt laddat för att det är fint att vara pinot noir om man är druva...
 

petterkalle

I rescued some wine. It was trapped in a bottle.
Kan vara en vanesak... i vilket fall tycker jag inte pinosity har någon större användning, det är mer som att skriva druvtypiskt om vilken druva som helst fast just när det är pinot noir som är ”den ädlaste av druvor” så har några bourgognesnobbar hittat på detta. För jag antar att pinot meunier, gris eller blanc inte har något pinosity...

Sant vad gäller druvtypiskt :)
Men hörde det först i ett sammanhang där Felton Roads vinmakare nämnde det. Så ingen bourgognesnobb :)

Intressant detta! Jag har trott att "pinosity" var ett uttryck för hur likt "originalet" (Bourgogne) en Nya Världen PN är. Fel? Har också sett uttrycket användas på andra druvor som har viss karaktäristiska gemensamt med PN ex mencia. Fel? Kan nog fungera ändå ibland?
Googlade och fick fram detta (ej redigerat Google translate):
"Engelska är ett levande språk, så jag antar att vi borde vänja oss vid nya termer som kommer från tid till annan. I den konstiga vinvärlden har nya deskriptorer kommit till en välkomst under de senaste åren. Vissa viner sägs vara "strukturella". Andra visar "kristallin mineralitet". Vad menar dem? Vem vet? Men en term som tilltalar mig personligen är "pinosity". Det är svårt att fastställa vad pinosity är, men de som älskar röda viner tillverkade av pinot noir har en rättvis idé. Pinosity är det som gör Pinot noir så annorlunda än alla andra. Det är det som gör pinot unik, en fängslande kombination av doft, vildhet, mjukhet, sexiness, tyst komplexitet, utsökt drickbarhet och förförisk mysterium."
Låter inte så dumt faktiskt. PN har alltid haft sin mysticism. Jag är inte anhängare av sekten iaf även om jag då och då kan avnjuta en god pinne.
 
Last edited:

petterkalle

I rescued some wine. It was trapped in a bottle.
”Aromatisk doft med vitpeppriga inslag, kirsch, en viss pinosity-känsla, kryddiga fat men ändå i en rätt sval doft med solsöt frukt men ändå med charm i det robusta uttrycket. Annorlunda monastrell från biodynamisk odling.”
Johan Lidbys smaknot på Caliza Monastrell (100% Monastrell) Rätt eller fel användning av ordet?
 

Poussard

Medlem
”Aromatisk doft med vitpeppriga inslag, kirsch, en viss pinosity-känsla, kryddiga fat men ändå i en rätt sval doft med solsöt frukt men ändå med charm i det robusta uttrycket. Annorlunda monastrell från biodynamisk odling.”
Johan Lidbys smaknot på Caliza Monastrell (100% Monastrell) Rätt eller fel användning av ordet?
Vet inte men reagerade på att det står ”men ändå” två gånger i samma mening.
 
Toppen