Barbera som temata

[StefanAkiko]

Vi dricker oss nu genom ett antal Barbera. Startskottet i afton med en:
2009 Cavallotto Bricco Boschis Vigna del Cuculo Barbera d'Alba Superiore
och har plockat fram ett gäng olika ur källaren.

Just denna är så typiskt vad jag hittar i dessa viner: bra strävhet, höga syror och en lite besk frukt som minner om Nebbiolo, men tunnare. Denna skulle dock kunna lämnas att utvecklas under utterligare ett gäng år.

Hur uppfattatar du Barbera?
Du får gärna grupparbeta med mig.

 

[Mattias Schyberg]

Har dålig koll på Barbera, men brukar ofta tycka att det är lite mer mörkare frukt jämfört med de vanligaste italienska druvorna. Mindre körsbärsfrukt, men syran brukar väl vara skyhög om jag inte minns fel. Svår druva...

Rent generellt upplever jag den dock som ganska generiskt Italien vanligtvis.

Gillar tanken med tråden, låt oss dricka Barbera och rapportera här. Gruppövningar är både kul och givande tycker jag.

 

[Vino fino]

Vill inte sabba stämningen här men som gammal elev på Westminster med grekiska som A-level måste jag påpeka att Barbera kan vara ett tema, men aldrig pluralis temata.

Jag gillar bra exemplar av Barbera, exempelvis Chiarlo. Men, kanske likt Gamay, så går det någon slags gräns kring 200 kr där det slutar att vara prisvärt. Tyvärr verkar druvan sätta begränsningarna. Eller det kanske bara är jag?

 

[Gurto]

Hur uppfattatar du Barbera?
Du får gärna grupparbeta med mig.

På grund av dess vanligaste hemvist - Piemonte - gör jag min jämförelse med Nebbiolo (kanske är det orättvist, de är ju egentligen inte så lika, men jag gör det likväl, för att ha något ramverk att jämföra mot):
För mig är Barbera lite fetare och mörkfruktigare än Nebbiolo. Ofta en hel del örtig- och kryddighet men utan tjära och blommig parfymering. Klarar relativt mycket ek utan att den tar över. Mindre elegant och mer fruktdriven. Hög syra men inte lika mycket tanniner. Tillgängligare vid ung ålder men de bättre vinner ändå på lagring kring 7 år och de bästa på än längre lagring. Druvan kan användas till både hyggliga enklare viner och bättre sådana. Nebbiolos lantligare kusin?

Med det sagt måste jag också medge att jag inte druckit många av de bättre. Ej heller några med mer än 7 års ålder. Ca'Biancas Anté Barbera d'Asti är ett hyggligt pizzavin, Spinettas Ca di Pian Barbera d'Asti tycker jag är bra och Paolo Scavinos samt Renato Rattis är bättre. En nära bekant (...jag mötte Lassie-varning, jag vet) drack Scavinos Barbera årgång 1996 förra året och hävdade att den var magisk. Har aldrig själv druckit en wow-Barbera.

Då har jag gett min syn på druvan - skapad utifrån egna erfarenheter, fördomar och hörsägen i en salig blandning

 

[Mattias Schyberg]

På grund av dess vanligaste hemvist - Piemonte - gör jag min jämförelse med Nebbiolo (kanske är det orättvist, de är ju egentligen inte så lika, men jag gör det likväl, för att ha något ramverk att jämföra mot):
För mig är Barbera lite fetare och mörkfruktigare än Nebbiolo. Ofta en hel del örtig- och kryddighet men utan tjära och blommig parfymering. Klarar relativt mycket ek utan att den tar över. Mindre elegant och mer fruktdriven. Hög syra men inte lika mycket tanniner. Tillgängligare vid ung ålder men de bättre vinner ändå på lagring kring 7 år och de bästa på än längre lagring. Druvan kan användas till både hyggliga enklare viner och bättre sådana. Nebbiolos lantligare kusin?

Med det sagt måste jag också medge att jag inte druckit många av de bättre. Ej heller några med mer än 7 års ålder. Ca'Biancas Anté Barbera d'Asti är ett hyggligt pizzavin, Spinettas Ca di Pian Barbera d'Asti tycker jag är bra och Paolo Scavinos samt Renato Rattis är bättre. En nära bekant (...jag mötte Lassie-varning, jag vet) drack Scavinos Barbera årgång 1996 förra året och hävdade att den var magisk. Har aldrig själv druckit en wow-Barbera.

Då har jag gett min syn på druvan - skapad utifrån egna erfarenheter, fördomar och hörsägen i en salig blandning

Mycket bra beskrivning! Låter klockrent och helt i linje med min känsla, dock saknar jag tillräcklig empirisk erfarenhet.

Mvh
Kusinen från landet

 

[StefanAkiko]

Mycket bra beskrivning! Låter klockrent och helt i linje med min känsla, dock saknar jag tillräcklig empirisk erfarenhet.

Mvh
Kusinen från landet

Jag har också mckt liknande erf av Barbera, även om jag haft förmånen att dricka en del också med ålder, dock färre än 5. Men ändå. Vi är väl alla så att vi så sakteliga försöker överbrygga våra svarta hål genom olika former av spridda skurar. Även om vissa snöar in på ngt område utan att först noga kartlagt alla andra, så är vi många som jobbar andra vägen.

Jag tror inte jag kan urskilja piedmontesisk Barbera från många andra italienska viner. Oftast pratar de dock italienska, men där slutar det. Och hur jag sedan skall kunna känna igen exempelvis Barbera fr California, det vete fåglarna...

Och att kalla Barbera för temata blev säkert fel. Min tanke var på kombon av italienska och californiska...

 

[StefanAkiko]

Sitter och pluggar lite och noterar att @gbgpatrik drack en 2008 Gallina, La Spinetta (Rivetti), Barbera d'Alba alldeles nyligen. Naturligtvis är jag mycket nyfiken på upplevelsen iom att vi kommer dricka upp vår sista butelj (av ynka två) inom kort.

 

[Mattias Schyberg]

Drack Barbera på vinbaren Ved Stranden i Köpenhamn tidigare idag. En bar med stimmig miljö som andades hipster lång väg. Första och sista gången jag besökte denna bar tyvärr. "Ägaren" (han gav iallafall sken av det) sprätte omkring med sitt Gustav Vasa-skägg och brydde sig tyvärr mer om halvintresserade vindrickade sprutluder än oss vinnördar. Övrig personal skötte sig bra och var trevliga.

Nåväl, drack följande enkla Barbera:

Trevligt vin med rejäl syra, mörka körsbar och plommon, aningen läder och brett med viss strävhet. Lite ceder, mörk choklad och gröna drag åt basilika dök också upp under ytan. Blint hade jag hamnat i Toscana och Sangiovese alla dagar i veckan.

Svårt att hitta vad som är unikt med druvan, jag får fundera vidare...

 

[chambertin]

Bricco dell'Uccellone vände upp och ner på mina föreställningar om Barbera på 80-talet men jag är inte säker på att jag skulle vara lika imponerad idag. Michele Chiarlos La Court som vi provade i lördags skämde ju inte alls för sig, tvärtom så jag tycker nog man kan ta druvan seriöst om producenten verkar anstränga sig.

 

[kayaker]

Någon som provat Barbera från Trinchero, särskilt Rosso del Noce?

 

[StefanAkiko]

Bricco dell'Uccellone vände upp och ner på mina föreställningar om Barbera på 80-talet men jag är inte säker på att jag skulle vara lika imponerad idag. Michele Chiarlos La Court som vi provade i lördags skämde ju inte alls för sig, tvärtom så jag tycker nog man kan ta druvan seriöst om producenten verkar anstränga sig.

Absolut är det en seriös druva som ofta ger duktigt bra viner. Lämpar sig också väldigt väl som blanddruva. Men, hur känna igen den? De italienska barberorna talar ju ofta italienska. Undrar om de californiska talar som Danny DeVito?

 

[Mattias Schyberg]

Kvällens andra Barbera avverkades på ett trevligt mexikanskt hak där jag åt följande:

Filet Mignon i mexikansk tappning...

2008 Tre Roveri, Barbera d'Asti, Superiore (85p)
Fylligt och moget med tydliga fattoner åt smörkola och aningen dill. Frukten drog åt plommon och russin samt så hittade jag lite blommor och antydan till körsbär. Hög syra och mjuka tanniner.

Vinet andades Spanien med dragning åt modern Rioja, eller om Italien, mer Valpoliciella än Piemonte eller Toscana. Ingen direkt italiensk dialekt alls, i alla fall just ikväll. Ganska gott men enkelt

Sa någon att Barbera är svårdefinierad? Jag håller i så fall med.

 

[StefanAkiko]

Kvällens Barbera gav inga ledtrådar. Men, de kanske kommer. Vi har ju några fler att gå genom...


2010 Elio Altare Barbera d'Alba
2014-05-03 - 85 points
Paid the Japanese premium price for this one. It came out polished, with absolutely no edges, no personality, easy-drinking and . . . bland.

Young fruit on the nose, towards violets and Southern France.
In the mouth this has M++ acids to marry all things with tomatoes. The tannins are just like the rest of this wine: Charming, but without personality. Almost as if this wine was a J-pop or K-pop star... Beautiful label, but not much contents...
(I still have no clue about HOW to identify Barbera in a blind tasting.)
Wife: 87p (for drinkability)
At local La Verdura with kohai running the restaurant for the GW-week.

 

[StefanAkiko]

På grund av dess vanligaste hemvist - Piemonte - gör jag min jämförelse med Nebbiolo (kanske är det orättvist, de är ju egentligen inte så lika, men jag gör det likväl, för att ha något ramverk att jämföra mot):
För mig är Barbera lite fetare och mörkfruktigare än Nebbiolo. Ofta en hel del örtig- och kryddighet men utan tjära och blommig parfymering. Klarar relativt mycket ek utan att den tar över. Mindre elegant och mer fruktdriven. Hög syra men inte lika mycket tanniner. Tillgängligare vid ung ålder men de bättre vinner ändå på lagring kring 7 år och de bästa på än längre lagring. Druvan kan användas till både hyggliga enklare viner och bättre sådana. Nebbiolos lantligare kusin?

Med det sagt måste jag också medge att jag inte druckit många av de bättre. Ej heller några med mer än 7 års ålder. Ca'Biancas Anté Barbera d'Asti är ett hyggligt pizzavin, Spinettas Ca di Pian Barbera d'Asti tycker jag är bra och Paolo Scavinos samt Renato Rattis är bättre. En nära bekant (...jag mötte Lassie-varning, jag vet) drack Scavinos Barbera årgång 1996 förra året och hävdade att den var magisk. Har aldrig själv druckit en wow-Barbera.

Då har jag gett min syn på druvan - skapad utifrån egna erfarenheter, fördomar och hörsägen i en salig blandning

Jag tror nog att i en blind line-up med 10 Nebbiolos och 10 st Barbera, så skulle man nog rätt enkelt kunna nå en rätt hög träffprocent.
Men i en helt blind provning, med viner från både här och där... Hur i hela fridens namn skall man DÅ känna igen en Barbera?

 

[gbgpatrik]

Sitter och pluggar lite och noterar att @gbgpatrik drack en 2008 Gallina, La Spinetta (Rivetti), Barbera d'Alba alldeles nyligen. Naturligtvis är jag mycket nyfiken på upplevelsen iom att vi kommer dricka upp vår sista butelj (av ynka två) inom kort.

Den dracks utan noteringar men jag minne bra syra, mogna biroger, och att hela vinet kändes blått... Tydlig ek har jag för mig men inte så störande...
Barbera till svensk mat är underskattat!

 

[KimHartman]

Den dracks utan noteringar men jag minne bra syra, mogna biroger, och att hela vinet kändes blått... Tydlig ek har jag för mig men inte så störande...
Barbera till svensk mat är underskattat!

Drack också detta ganska nyligen. Okomplicerat vin med en hel del frukt och rätt mycket ek. Bra gjort, men inget speciellt. Skulle tippa att La Spinetta är fel ände att starta i för att upptäcka druvkaraktär eller ursprung.

 

[StefanAkiko]

Skulle tippa att La Spinetta är fel ände att starta i för att upptäcka druvkaraktär eller ursprung.

Varför då?

 

[KimHartman]

Varför då?

Flera av deras viner som jag provat har haft lite av "internationell styling" och det har varit en hel del nya fat inblandade. Därmed inte sagt att de är dåliga.

 

[StefanAkiko]

Flera av deras viner som jag provat har haft lite av "internationell styling" och det har varit en hel del nya fat inblandade. Därmed inte sagt att de är dåliga.

Min uppfattning av just La Spinetta är att de enbart vill nyttja vad de kallar traditionella metoder då de producerar sina viner av det de omhuldar som traditionella druvor osv. De har återupplivat en lite större flaska från något århundrande då/sedan (dock enbart för deras "fans" och klubbmedlemmar) samt slutat blanda in CS i deras underbara "Pin" sedan 2001. De försöker (iaf på ytan) vara extremt traditionella. Vad nu det kan innebära om man går 10. 50, 200, 1000 eller 100.000 år tillbaka i tiden...

Mina argument:
Det finns ingen bäring i begreppet "traditionell" eftersom det alltid kräver en historisk baseline. Från tiden innan man ens odlade vin där? Tills idag då specialanpassade CS-sorter finns tillgängliga? Jag vill argumentera för att det inte går att på ett trovärdigt sätt hävda "tradition" men att det går att på ett trovärdigt sätt hävda utveckling, vision, passion och kundkärlek.

För att knyta ihop säcken: La Spinetta är bakåtsträvare, men har trots detta åstadkommit fantastiska viner. Men de vinner inte längre mitt hjärta. Det finns så många andra producenter som ser nyktrare på tillvaron och resonerar på ett logiskt försvarbart sätt...

 

[StefanAkiko]

Kom en hint via CT och kommentar till mig på min senast druckna Barbera:
Rezy13: "My identifier for Barbera is a hint of sun-dried tomato"