Brexit – den politiska tråden helt frånkopplad från ädel dryck

[Pontus]

Jag är ganska säker på att britterna kommer att ångra sig när dom ser effekterna av utträdet, men det återstår att se. I ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv är det troligt att finanssektorn till stora delar flyttar ut, tillväxten får sig en törn, arbetslösheten ökar och pyspunka på fastighetsmarknaden. I ett mer långsiktigt och demokratiskt perspektiv så kommer dom trots utträdet inte att leva i en helt annan värld än den inom EU. Det blir en förhandling med en betydligt starkare part i många frågor och det kommer heller inte att vara gratis (se Norge).

 

[Vino fino]

Jag vet inte vad som var så nyanserat med Vino finos inlägg, men hen får gärna utveckla varför det skulle vara positivt. Jag ser, som Bearman, inte riktigt någon uppsida med en brexit.

Med glädje. Grundproblemet med EU är den allt tilltagande integrationen mellan parter (nationalstater) som har stora inbördes strukturskillnader. Integrationen har hittills varit icke förhandlingsbar.

Första spiken bankades ned i kistan av krisen i eurozonen, där strukturskillnaderna i kombination med gemensam valuta satt i Frankfurt gjorde en korrigering i de högst belånade ekonomierna betydligt jobbigare än normalt. Vi får vänta på utgången men justeringarna har hittills kostat mycket mer än om medlemmarna haft egna (fritt handlade) valutor. Euron är knappast någon framgångssaga.

Andra spiken slogs i förra veckan av britterna, och nu är det (om man ska tro valanalyserna) den fria rörligheten i kombination med strukturskillnader som ställer till det. För nettobetalarna som på nationell nivå dessutom betalar dyra trygghetssystem upplever man--- sant eller ej--- att man betalar dubbelt eller tredubbelt: medlemsavgiften och alla subventioner till fattiga regioner, höga avgifter till egen infrastruktur (skolor, sjukvård m.m) som numera också ska kunna hantera inflödet av folk från de fattiga regionerna, samtidigt som de fattiga regionerna konkurrerar med betydligt lägre skattesatser och struntar i EU-reglerna när de passar dem (exempelvis när det gäller flyktingmottagning).

Rent konkret då, positiva effekter, på högsta nivå: Frau Merkel står nu inför vägvalet mellan fortsatt integration under pistolhot eller ett mer nyanserat samarbete där medlemmarnas individuella förhållanden tas med i beräkningen. Hon vet nu konsekvensen av sin kompromisslöshet när det gäller EU:s (f.d.) näst största ekonomi. Det är det konkreta resultatet av Brexit. Fortsätter hon på inslagen linje kan hon räkna med fler omröstningar i ett antal av nettobetalarländerna. Och hon kommer aldrig att kunna driva igenom exempelvis flyktingkvoter i de fattiga medlemsländerna.

Britterna kan glädjas åt det är bara en fråga som egentligen behöver förhandlas, nämligen tjänstedirektivet. Kapital och varor kommer att lösas automatiskt (bägge sidor vill ha det), fri rörlighet kommer att begränsas (skall-krav från UK), sannolikt med ett poängssystem. Sen är britterna fria att börja samarbeta mycket mer med sina historiska handelspartners utanför EU på nya villkor, utan EU:s tariffer och perversa subventionssystem. Och lagstiftningen blir nationell, inte överstatlig. Handelsavtal blir som vanligt bilaterala eller multilaterala. No problems whatsoever.

 

[Keen]

Där ser vi på det annorlunda, jag tycker EUs största fördel är just integrationen mellan parter. Jag vill tro på en framtid där Europa, och sedan Globalt, utgår från allas lika värde oavsett religion, kön, sexuell läggning, etc. Med förbehållet att religionen måste vara ett personligt val (dvs tvinga inte in dina barn i det om de inte vill, när de nått mogen ålder) och att det ska utövas i hemmet. Sen inser jag självklart att vi är oändligt långt ifrån denna verklighet och att det krävs oerhört mycket, främst inom integration, för att det ska bli en verklighet.

Men denna önskan att återgå till en tid som är förbi hos diverse nationalister, etc, förstår jag mig inte på. Vi testade det förra århundradet, och se var det landade oss. Nej, enda vägen framåt för att undvika krig igen är ökad integration.

Sen att EU behöver förbättras på många plan är en annan sak, men lösningen är inte att riva upp alltihop. Och särskilt inte att sätta framtiden i händer på nationalister, populister och allt vad de kallas.

För att inte tala om alla problem som kommer uppstå med Englands ekonomi, både i närtid och på sikt. Företagsledare i England har redan uttalat ökad pessimism om framtiden, minskat på investeringar och fryst anställningar. Har läst ett gäng exempel på nyexade som fått arbetserbjudanden tillbakadragna (om än enbart anekdotiskt). Kan återkomma med källa för det förstnämnda.

Poängsystemet för brittisk invandring har redan förkastats.

Så nej, jag delar inte alls din optimism. Men vi verkar å andra sidan ha fundamentalt skilda utgångslägen.

 

[Silenos]

Men denna önskan att återgå till en tid som är förbi hos diverse nationalister, etc, förstår jag mig inte på. Vi testade det förra århundradet, och se var det landade oss. Nej, enda vägen framåt för att undvika krig igen är ökad integration.

Varför kan inte nationalstaten fungera som beslutande organ i frågor som rör just den nationen? Precis som den kommun jag lever i, fattar beslut där, och inte i den kommun du lever i. Vi har "testat" nationalstaterna betydligt längre än under endast 1900-talet (westfaliska freden brukar nämnas som startpunkt) och hur bra det fungerat är ju egentligen svårt att svara på. Det är illa ställt med kontrollgrupper. De varianter som existerat parallellt, som t.ex. Österrike-Ungern, Osmanska riket eller Sovjet (större enheter), eller furstendömena på den italiska halvön eller de som fanns i nuvarande Tyskland (mindre enheter); ingendera kan väl knappast sägas ha varit fredligare än dåtidens nationalstater. Om det endast är fred som är målet så verkar det, än så länge, räcka med att så många stater som möjligt blir, eller förblir, demokratier.

Subsidiaritetsprincipen skall ju vara ett av fundamenten i EU och det tycker jag absolut den ska fortsätta att vara. Men vad som verkar ha hänt är att många beslut flyttas upp helt i onödan, drivet av ideologiskt nit, snarare än någonting annat. Den "allt tätare unionen" som många europapolitiker, som d'Estaing och Delors, arbetat oförtrutet för, tycks ha blivit ett självändamål. Jag tror inte det är en sund väg att gå. Däremot så finns det ju frågor där det utan tvivel behövs mellanstatligt samarbete, som t.ex. i miljöfrågor, eller terrorismbekämpande. Dessutom så är jun ökad handel en välståndsdrivare av rang, så sådana frågor får EU gärna fortsätta behandla. Visst går det som Vino Fino är inne på, argumentera för att vi borde ha en enda frihandelszon, världen, istället; men än så länge verkar det som en utopi. Och jag tror att det finns en större chans att vi rör oss ditåt om vi har större enheter som kan sköta förhandlingar, snarare än att varje enskilt land i världen ska fixa runt 200 bilaterala avtal

 

[Yourfriendandmine]

Den ekonomiska sidan ser ut så här:

Storbritannien betalar netto 7 237 MEUR till EU, vilket är 5,2% av det totala inflödet till EU (data från 2014). Det är inte direkt Cypern-nivå, men ingenting som påverkar EU:s ekonomi mer än marginellt.

Ur en strikt ekonomisk synvinkel är således Brexit tämligen betydelselöst. Emotionellt och politiskt finns det mer och annan betydelse runt Brexit, vilket är uppenbart, inte bara i denna tråd.

 

[Mattias Schyberg]

Den ekonomiska sidan ser ut så här:

Storbritannien betalar netto 7 237 MEUR till EU, vilket är 5,2% av det totala inflödet till EU (data från 2014). Det är inte direkt Cypern-nivå, men ingenting som påverkar EU:s ekonomi mer än marginellt.

Ur en strikt ekonomisk synvinkel är således Brexit tämligen betydelselöst. Emotionellt och politiskt finns det mer och annan betydelse runt Brexit, vilket är uppenbart, inte bara i denna tråd.

Välkommen till forumet! Inte ofta en ny medlems första inlägg har politisk karaktär helt utan koppling till vin. Det går dock bra det också.

 

[Omar Khayyam]

Spännande tråd! Bra med olika synvinklar och ingen lätt fråga kan jag tycka att tänka till om.
När man läser om detta så verkar det ju ha varit världens mest genomlysta tågkrasch i slow motion. Finns hur mycket som helst skrivet om de ekonomiska kostnaderna för UK. En liten intressant sak verkar ju vara att av politiska skäl gjorde inte HMS treasury jämförelsen mellan estimerade förluster relaterade till mindre handel i ett frihandelsscenario (alternativt WTO-regler) och EU-budgavgiften. Finns dock på voxeu på nätet lätt tillgängligt. Uppenbart är det helt olika storheter, vilket talar för att försöka få till ett EES-avtal eller ett schweiziskt pseudo-EES-avtal. Då måste man emellertid genomföra all den hatade regleringen kopplad till inre marknaden och fri rörlighet. Och betala EU-avgift, förmodligen utan rabatter dessutom. Taxation without representation som det står på nummerplåtarna i Washington DC... Och det är ju inte vad Boris lovade folket ("my policy on cake is that I'm pro eating it and pro having it". Kan ju bli väldigt knepigt läge för allas vårt älskade perfide Albion.

 

[Yourfriendandmine]

Välkommen till forumet! Inte ofta en ny medlems första inlägg har politisk karaktär helt utan koppling till vin. Det går dock bra det också.

Tack, tänkte på det, men avstod, då det kändes för krystat i samma inlägg att nämna t ex brittiskt (mousserande) vin. Kan nöja mig med att konstatera att det har samma status i eget land som (framför allt engelsk) fotboll och också relativeras när det möter konkurrens i Frankrike...

 

[ChristianB]

Tack, tänkte på det, men avstod, då det kändes för krystat i samma inlägg att nämna t ex brittiskt (mousserande) vin. Kan nöja mig med att konstatera att det har samma status i eget land som (framför allt engelsk) fotboll och också relativeras när det möter konkurrens i Frankrike...

Riktigt relativt tycks det ändå inte vara...
http://www.telegraph.co.uk/news/201...-wine-beats-champagne-in-paris-blind-tasting/

 

[Omar Khayyam]

Riktigt relativt tycks det ändå inte vara...
http://www.telegraph.co.uk/news/201...-wine-beats-champagne-in-paris-blind-tasting/

Äntligen! Dags att denna tråd urartade till något mer vinöst tema.
Bara en sista humoristisk bild, från twitterflödet:https://mobile.twitter.com/carlbildt/status/746637049944489984/photo/1

 

[Omar Khayyam]

sociala medier i UK är ju inte direkt tysta om vad de tycker om de politiska aktörerna i landet just nu... Mycket humor out there... Men känns litet oroligt över vart de är på väg....