Idoter part 1...
Man har ju stött på många idioter under åren och ni vet hur chauvinistiska Fransmän och Italienare kan vara, då jag var chefssomelier på Bon Lloc för ett antal år hade jag en Italienare som naturligtvis jag ytterligare en gäst som naturligtvis var snabb med att poängtera att han kom från Toscana - vinets vagga. Han visste minsann det mesta om vin vilket han med bravur ville bevisa. Då han läst igenom vinlistans italienska del och sållat igenom sida efter sida med namn som Ornellaia, Sassicaia, Masseto, Messorio, Paleo med flera så kläcker han förtroligt ur sig ”vet du vad, du borde säga till din chef att det finns nåt som heter super-tuscans som jag tror ni kanske skulle ta och köpa in”! Jag tackar för tipset! Nästa dag satt han säkert hemma i Toscana och drack vinäger ur bastflaska igen!
Jag har naturligtvis samlat på mig fler oskyldiga exempel under åren och en klassiker är ett medelålders par som kommer in på krogen och frågar mig om jag är sommelier – ”javisst” säger jag, och med en stirrande blick, öppna munnar och en frenetisk intensitet utbrister de in en delad glädje ”Vi känner en Italienare”!! Därefter så fick jag mitt livs längsta lektion i vinkunskap kantad av lögner, floskler och ren jävla nonsens, vad trodde de stackars människorna egentligen? Om jag jobbar som Sommelier på en av Sveriges bästa restauranger så behöver det inte nödvändigtvis betyda att jag är bäst i världen, men jag vet väl i hela fridens namn att ”tjianti” inte är en druvsort!
Vad Italienaren i fråga gjorde vet jag inte, dock så är jag är säker på att hans kunskaper inom vin inskränkte sig till att dricka någon oxiderad smörja från hans hemby vilket han naturligtvis blivit itutad att det är världens bästa vin.
Nu ska jag inte bara kasta skit på omdömeslösa personer med bakgrund i länder där man gör vin, nej även Svenskar med sommarstugor här och var i världen kan drabbas av en märklig slags hybris.
Jag tror att flera av mina sommelierkollegor har drabbats av ”sommarstugeimportörerna” – dessa sommarstugeimportörer har förmodligen uppstått då de lätt överförfriskade på något halvtaskigt tjut i någon obskyr vinregion kläcker ur sig den strålande idén – ska vi inte ta och börja importera vin, det är ju så kul!
Många av dessa har lärt mig att i den lilla byn där dom bor så produceras faktiskt några av världens bästa viner som dessutom är så billiga, och grannen Cyril intygar att det faktiskt är så.
Om världens bästa vin sedan är en dammig Alicante Reserva med fint nät på flaskan, en karaktärsfull Ugni Blanc från ett kooperativ i södra Frankrike eller oxiderad Lambrusco från den strålande årgången 92 spelar mindre roll.
Tro mig - folk har sommarstugor överallt!
Jag vill inte heller på något sätt vara mästrande men det kanske ibland skulle hjälpa med en grundkurs i att kalkylera att det fantastiska vinet som på plats kostar 9 kr inte är så gott när det väl kommer hem till Svedala där det ska betalas frakt, skatt och omkostnader. Dessutom så ska ju eländet säljas!
I grundkursen vill jag dessutom inkludera lite spetskompetens som ”rosévin inte är så gott då det är 4 år gammalt”. På köpet får ni extrakursen ”tro inte på allt som producenten säger” eller ”verkligheten är fulare än du tror”.
Wow, bitter, moi? Jag återkommer med flera anekdoter...