Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Finns vinexperter, eller finns de inte?

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Denna artikel är intressant ur flera aspekter.
Naturligtvis finns det en jädra massa fuskexperter därute som egentligen borde leva i varsin Sverkertunna. Och, nej, deras barn skall inte få fira jul. Däremot har jag provat vin med folk som är kusligt skickliga på att nosa och smaska sig fram till förvånansvärt bra slutledningar och beskrivningar av vad som sitter i glaset framför oss.

Men, då det kommer till poängsättning, så är ju personlig smak ett starkt inslag i detta. Och ändå större genomslag torde förväntningar och etiketter ha...

Ya-ya. Mellan ett och tre viner per kväll är vad jag verkligen klarar av att njuta av. Sedan blir mina intryck mer och mer ytliga. Om kvällen fortgår riktigt länge och över rejält många flaskor, så lär det väl närma sig:
"Baked cherry, cherry candy, cooked cherry. Boiled cherry, cherry pie, baked cherry, 91p."
 

Mattias Schyberg

Administratör
Denna artikel är intressant ur flera aspekter.
Naturligtvis finns det en jädra massa fuskexperter därute som egentligen borde leva i varsin Sverkertunna. Och, nej, deras barn skall inte få fira jul. Däremot har jag provat vin med folk som är kusligt skickliga på att nosa och smaska sig fram till förvånansvärt bra slutledningar och beskrivningar av vad som sitter i glaset framför oss.

Men, då det kommer till poängsättning, så är ju personlig smak ett starkt inslag i detta. Och ändå större genomslag torde förväntningar och etiketter ha...

Ya-ya. Mellan ett och tre viner per kväll är vad jag verkligen klarar av att njuta av. Sedan blir mina intryck mer och mer ytliga. Om kvällen fortgår riktigt länge och över rejält många flaskor, så lär det väl närma sig:
"Baked cherry, cherry candy, cooked cherry. Boiled cherry, cherry pie, baked cherry, 91p."
Hittar inte några direkta nyheter som vi inte har diskuterat innan, men jag finner det ändå intressant, ämnet borde diskuteras ofta. Subjektivitet kommer ALLTID vara en stor del av upplevelsen och det skall mycket till att lyckas hålla sig såpass objektiv i sina subjektiva bedömningar att man blir konsekvent mellan olika provningstillfällen. Det finns helt enkelt för många faktorer som spelar in. Men det är en kul sak att eftersträva tycker jag. Kunna se ett vins kvaliteter även när man inte uppskattar det till exempel. Så fort etiketten dyker upp så blir det dock svårare, då är det lätt att tvivla på sitt omdöme. Lite som när man sågat ett vin och i efterhand ser att det hyllats globalt eller tvärtom. Just i detta läge har man ett ypperligt tillfälle att vara ärlig och transparent med sina åsikter. En enkel sak om man är medveten om att ens egna upplevelser är den enda sanningen och inte går på bluffen att man borde tycka som andra.

Men i slutändan så är det lite av charmen med vin, vi upplever olika saker, både mellan olika individer men även vid olika tillfällen. Allt man vet eller tror sig veta påverkar utfallet vid en sensorisk bedömning, ibland kan det vara charmigt (man dricker kanske det där vinet som var ens första förälskelse), en annan gång irriterande då personen ifråga kan ha förutfattade meningar eller överdrivna "mentala" preferenser.

Det finns ju en anledning till varför blindprovning är nyttigt. ;)

Håller helt klart med om att förmågan att bedöma med skärpa droppar ganska drastiskt i takt med antalet viner. Gillar skarpt att tillbringa en kväll med ett par viner och njuta och analysera sönder dessa. :)

Har länkat detta innan, men artikeln är lika relevant nu som då: http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/smak-och-illusion
 
Last edited:

Vino fino

Medlem
Som sagt, ett tema som vi tycks återkomma till. Känns nästan som en stående punkt på veckans dagordning. Likafullt är det intressant.

Finns vinexperter? Jorå. Om man menar människor som övar mycket, har provat mycket, kan grunderna, och (förhoppningsvis) håller en relativt jämn och saklig nivå i sina omdömen.
När vi sedan kommer in på betygssättning… då ser jag uppblåsta självutnämnda Råbertar runt varje hörn. Inga namn nämnda men så fort jag ser någon dåre på CT missbruka ordet "effort" som substitut för "vin" (ni vet vilka ni är) då ser jag en dreglande pärmgnagande Råbertgroupie framför mig som tror att han (det är alltid en han) är profetens lokala arvtagare som skall lära oss stackars oupplysta hur man minsann upplever och skriver om vin.

Två ansatser jag kan godta i mitt liv:
1) Den saklige, torre, akademiske typen som är noga med att inte sväva ut utan fokuserar på begrepp som är universella ("torrt", "fruktigt", "balanserat") i sina omdömen. Den som söker gemensamma nämnare och omdömen som andra kan verifiera.
2) Den bombastiske, översvallande och djupt personlige provaren som inte drar sig för hejdlösa metaforer och grova generaliseringar. Typ @StefanAkiko m.fl. Jag håller inte alltid med, men jag kan åtminstone garva åt det för att det alltid finns, per automatik, en självironi i grova karikatyrer.

Alla andra ansatser till utlåtanden och omdömen om vin borde kasseras. Den värsta av kombinationerna är den som utger sig för att vara saklig och akademisk men i själva verket är en hyperneurotisk etikettsfluktare med besserwissertendenser. Det finns gott om sådana.
 

Mattias Schyberg

Administratör
Som sagt, ett tema som vi tycks återkomma till. Känns nästan som en stående punkt på veckans dagordning. Likafullt är det intressant.

Finns vinexperter? Jorå. Om man menar människor som övar mycket, har provat mycket, kan grunderna, och (förhoppningsvis) håller en relativt jämn och saklig nivå i sina omdömen.
När vi sedan kommer in på betygssättning… då ser jag uppblåsta självutnämnda Råbertar runt varje hörn. Inga namn nämnda men så fort jag ser någon dåre på CT missbruka ordet "effort" som substitut för "vin" (ni vet vilka ni är) då ser jag en dreglande pärmgnagande Råbertgroupie framför mig som tror att han (det är alltid en han) är profetens lokala arvtagare som skall lära oss stackars oupplysta hur man minsann upplever och skriver om vin.

Två ansatser jag kan godta i mitt liv:
1) Den saklige, torre, akademiske typen som är noga med att inte sväva ut utan fokuserar på begrepp som är universella ("torrt", "fruktigt", "balanserat") i sina omdömen. Den som söker gemensamma nämnare och omdömen som andra kan verifiera.
2) Den bombastiske, översvallande och djupt personlige provaren som inte drar sig för hejdlösa metaforer och grova generaliseringar. Typ @StefanAkiko m.fl. Jag håller inte alltid med, men jag kan åtminstone garva åt det för att det alltid finns, per automatik, en självironi i grova karikatyrer.

Alla andra ansatser till utlåtanden och omdömen om vin borde kasseras. Den värsta av kombinationerna är den som utger sig för att vara saklig och akademisk men i själva verket är en hyperneurotisk etikettsfluktare med besserwissertendenser. Det finns gott om sådana.
Lite väl svart eller vitt kring omdömen kan jag tycka. Torrt och sterilt eller humoristiskt och personligt låter väldigt uteslutande, men även vilka omdömen man tar till sig är ju personligt såklart. För egen del så spelar det ingen större roll hur en bedömning presenteras så länge jag får en känsla av vad personen vill ha sagt om vinet. Att det väcker ett intresse samt känns relevant och äkta. Poäng känns mest som ett försök att kvantifiera vinets kvaliteter enligt någon form av objektiv referensram (oerhört svårt tycker jag personligen, men kul och nyttigt att träna på då en siffra är så konkret i sin totala obetydlighet).
 
Trådskapare
StefanAkiko

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Som sagt, ett tema som vi tycks återkomma till. Känns nästan som en stående punkt på veckans dagordning. Likafullt är det intressant.

Finns vinexperter? Jorå. Om man menar människor som övar mycket, har provat mycket, kan grunderna, och (förhoppningsvis) håller en relativt jämn och saklig nivå i sina omdömen.
När vi sedan kommer in på betygssättning… då ser jag uppblåsta självutnämnda Råbertar runt varje hörn. Inga namn nämnda men så fort jag ser någon dåre på CT missbruka ordet "effort" som substitut för "vin" (ni vet vilka ni är) då ser jag en dreglande pärmgnagande Råbertgroupie framför mig som tror att han (det är alltid en han) är profetens lokala arvtagare som skall lära oss stackars oupplysta hur man minsann upplever och skriver om vin.

Två ansatser jag kan godta i mitt liv:
1) Den saklige, torre, akademiske typen som är noga med att inte sväva ut utan fokuserar på begrepp som är universella ("torrt", "fruktigt", "balanserat") i sina omdömen. Den som söker gemensamma nämnare och omdömen som andra kan verifiera.
2) Den bombastiske, översvallande och djupt personlige provaren som inte drar sig för hejdlösa metaforer och grova generaliseringar. Typ @StefanAkiko m.fl. Jag håller inte alltid med, men jag kan åtminstone garva åt det för att det alltid finns, per automatik, en självironi i grova karikatyrer.

Alla andra ansatser till utlåtanden och omdömen om vin borde kasseras. Den värsta av kombinationerna är den som utger sig för att vara saklig och akademisk men i själva verket är en hyperneurotisk etikettsfluktare med besserwissertendenser. Det finns gott om sådana.
Varochen blir lycklig på sin facon.
Har själv varit en besserwissisk etikettsfluktare med ont i magen. Har lagt ned det (nästan helt, ibland blir jag odräglig, men försöker kurera min diagnos) och njuter istället storartat av att . . . regelbundet: toknjuta av vin.
Ser dessa buteljerade "efforts" :bäver: som poesi på flaska.
 
Last edited:
Trådskapare
StefanAkiko

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
image.jpg
 

Vino fino

Medlem
Lite väl svart eller vitt kring omdömen kan jag tycka. Torrt och sterilt eller humoristiskt och personligt låter väldigt uteslutande, men även vilka omdömen man tar till sig är ju personligt såklart. För egen del så spelar det ingen större roll hur en bedömning presenteras så länge jag får en känsla av vad personen vill ha sagt om vinet. Att det väcker ett intresse samt känns relevant och äkta. Poäng känns mest som ett försök att kvantifiera vinets kvaliteter enligt någon form av objektiv referensram (oerhört svårt tycker jag personligen, men kul och nyttigt att träna på då en siffra är så konkret i sin totala obetydlighet).
Man måste ju få provocera lite…

Tycker nog att de flesta som hänger här håller sig till gemensamma nämnare och försöker förklara vad de menar med sina omdömen snarare än skriva folk på näsan.

Ödmjukhet! Om inte ödmjukhet, åtminstone självironi!
 

Mattias Schyberg

Administratör
Man måste ju få provocera lite…

Tycker nog att de flesta som hänger här håller sig till gemensamma nämnare och försöker förklara vad de menar med sina omdömen snarare än skriva folk på näsan.

Ödmjukhet! Om inte ödmjukhet, åtminstone självironi!
Helt sant, provokationer behöver vi mer av. Me like!
 

Arvid

Medlem
Nu måste jag fråga: Varför sätts likhetstecken mellan vinkritiker och vinexperter? De största vinexperterna jag känner till är inte per definition smakdomare, utan istället skickliga kommunikatörer som kan destillera ner sin enorma kunskap och erfarenhet för att guida till nya upplevelser eller förhöja existerande genom att erbjuda kontext.

Ser man det på det sättet: Ja. Naturligtvis finns experter. Precis som i allt annat.
 

Mattias Schyberg

Administratör
Nu måste jag fråga: Varför sätts likhetstecken mellan vinkritiker och vinexperter? De största vinexperterna jag känner till är inte per definition smakdomare, utan istället skickliga kommunikatörer som kan destillera ner sin enorma kunskap och erfarenhet för att guida till nya upplevelser eller förhöja existerande genom att erbjuda kontext.

Ser man det på det sättet: Ja. Naturligtvis finns experter. Precis som i allt annat.
Jag vet inte om det sätts likhetstecken mellan dessa, jag gör det inte i alla fall. De som befinner sig på FW är ju vanligtvis inga kritiker utan snarare vinentusiaster som älskar vin - PUNKT. Av dessa medlemmar så finns det ett gäng som nog kan kallas för "vinexperter", men jag är nöjd om jag får vara med och leka med de stora pöjkarna. ;)

Vinkritiker som lever på att ge sina omdömen och trissar upp priserna i vinvärlden, typ WA, är ju en helt annan sak, men oftast är väl dessa också vinexperter såklart, dock så kan och bör man ställa krav på dessa, vilket inte är fallet med de som är amatörer. Hade jag varit vinkritiker så hade det säkert skrivits långa inlägg om hur otroligt inkonsekventa mina bedömningar är. :)
 
vinexpert på engelska är ett varumärke av ett företag i Kanada som säljer ingredienser till dig vinexperten här
http://www.winexpert.com/winemaking-process
inget skämt.
jag säger precis som Matlen "Hade jag varit vinkritiker så hade det säkert skrivits långa inlägg om hur otroligt inkonsekventa mina bedömningar är" och hur påverkade av min EGEN smak. Varför finns det mer än en producent för Saumur-Champigny? Alla är olika trots att AOC regler reglerar mycket i detaljer.
Jag betraktar ordet vinexperter i en begränsad mening såsom de som har kunskaper gällande framställningsprocessen och har förmågan att känna några egenskaper i ett vin. Men det finns mycket att lära sig. Brochet är inte ensam att testa det. (Wikipedia artikel Wine tasting ) Another well-publicized double-blind taste test was conducted in 2011 by Prof. Richard Wiseman of the University of Hertfordshire. In a wine tasting experiment using 400 participants, Wiseman found that general members of the public were unable to distinguish expensive wines from inexpensive ones.[6] "People just could not tell the difference", said Wiseman, "between cheap and expensive wine".[7]
 

Mattias Schyberg

Administratör
Varochen blir lycklig på sin facon.
Har själv varit en besserwissisk etikettsfluktare med ont i magen. Har lagt ned det (nästan helt, ibland blir jag odräglig, men försöker kurera min diagnos) och njuter istället storartat av att . . . regelbundet: toknjuta av vin.
Ser dessa buteljerade "efforts" :bäver: som poesi på flaska.
Har väldigt svårt att se dig som en "besservissisk etikettsfluktare", tur att jag fått slippa att se dig på det viset. :) Det är ganska långtifrån den japan jag tycker mig ha lärt känna nämligen. Men men, det kanske är en fas man behöver passera (kanske även en newbie som jag :confused:), i takt med att man blir mer kunnig så är det nog lätt hänt att det kan bli mer prestige inblandat där man känner att man har något att bevisa. Detta innan man når en fas där man helt enkelt inte bryr sig om irrelevanta skitsaker. :)
 

vintomas

Numera lågaktiv bloggare
Nu måste jag fråga: Varför sätts likhetstecken mellan vinkritiker och vinexperter? De största vinexperterna jag känner till är inte per definition smakdomare, utan istället skickliga kommunikatörer som kan destillera ner sin enorma kunskap och erfarenhet för att guida till nya upplevelser eller förhöja existerande genom att erbjuda kontext.
Här håller jag med Arvid. Man kan vara vinexpert på många olika sätt (och att vara en skicklig vinmakare eller oenologiforskare verkar inte räknas in här) utan att vara lysande på att exakt identifiera viner blindprovningar och ge dem konsekvent poängsättning.
Jag tänker t.ex. på de som skriver bra vinböcker, de som är bra på att hålla nybörjarkurser, de som är bra på att sätta ihop och leda vinprovningar o.s.v. Det finns för övrigt vinböcker som demonstrerar att utmärkt blindprovartalang inte går hand i hand med särskilt god skrivförmåga, och det finns specifikt svenska vinböcker som demonstrerar att förmågan att få betalt av pressen för det man skriver (i kombination med viss självgodhet) inte nödvändigtvis följd av varken skrivförmåga eller kapaciteten för grundläggande faktakoll. :)
I vinklubbsprovningar träffar jag ofta personer med lång provningsvana som är mycket bra på att identifiera viner, men som aldrig skriver om vin och som i vissa fall inte poängsätter på någon internationell skala ens för egen del.
Sedan är ju just de konsekventa vinbedömarna - för man kan nog inte anklaga Parker för något annat än att han är konsekvent - en typ av experter som är mycket värdefulla för en stor läsekrets.
Var går förresten gränsen mellan vinexperter och övriga "vinknegare", kan man undra? Inom de flesta yrken räknas inte varenda person som genomgått en grundläggande utbildning som expert...
 
Last edited:

Mattias Schyberg

Administratör
Här håller jag med Arvid. Man kan vara vinexpert på många olika sätt (och att vara en skicklig vinmakare eller oenologiforskare verkar inte räknas in här) utan att vara lysande på att exakt identifiera viner blindprovningar och ge dem konsekvent poängsättning.
Jag tänker t.ex. på de som skriver bra vinböcker, de som är bra på att hålla nybörjarkurser, de som är bra på att sätta ihop och leda vinprovningar o.s.v. Det finns för övrigt vinböcker som demonstrerar att utmärkt blindprovartalang inte går hand i hand med särskilt god skrivförmåga, och det finns specifikt svenska vinböcker som demonstrerar att förmågan att få betalt av pressen för det man skriver (i kombination med viss självgodhet) inte nödvändigtvis följd av varken skrivförmåga eller kapaciteten för grundläggande faktakoll. :)
I vinklubbsprovningar träffar jag ofta personer med lång provningsvana som är mycket bra på att identifiera viner, men som aldrig skriver om vin och som i vissa fall inte poängsätter på någon internationell skala ens för egen del.
Sedan är ju just de konsekventa vinbedömarna - för man kan nog inte anklaga Parker för något annat än att han är konsekvent - en typ av experter som är mycket värdefulla för en stor läsekrets.
Var går förresten gränsen mellan vinexperter och övriga "vinknegare", kan man undra? Inom de flesta yrken räknas inte varenda person som genomgått en grundläggande utbildning som expert...
Du slår nog in ganska öppna dörrar med ditt inlägg. Kontexten var dock ur ett sensoriskt perspektiv, inte ett rent allmänt. Jag syftar då på länken i första inlägget.

Men dina tankar och åsikter är välformulerade och tänkvärda ändå såklart, men som sagt, jag har svårt att tänka mig att någon med vettet i behåll inte håller med.

Att kalla sig "vinexpert" kräver mer än att ha klarat tvåbetyg inom Munskänkarna, helt klart. En hysat påläst amatör kan man nog som mest kalla sig. Håller med om att det krävs ganska extraordinära kunskaper för att kunna kallas expert oavsett ämne. På detta forum finns det några stycken, du är en av dem skulle jag vilja påstå. Och detta baseras inte på din sensoriska förmåga överhuvudtaget.
 
Last edited:

Magnus L

urydhtfilgukj
Vinexpert är ju som diskussionen ovan visar ett väldigt flytande begrepp.

Jag tror det är väldigt beroende på sammanhanget. När jag jobbar och håller kurser och provningar för nybörjare är jag definitivt i deras ögon en vinexpert. När jag dricker vin med gamla rävar och forummedlemmar är jag definitivt ingen vinexpert, utan snarare nybörjare bland vinexperter. Det är så att säga "In the eye of the beholder"...
 

Mattias Schyberg

Administratör
Vinexpert är ju som diskussionen ovan visar ett väldigt flytande begrepp.

Jag tror det är väldigt beroende på sammanhanget. När jag jobbar och håller kurser och provningar för nybörjare är jag definitivt i deras ögon en vinexpert. När jag dricker vin med gamla rävar och forummedlemmar är jag definitivt ingen vinexpert, utan snarare nybörjare bland vinexperter. Det är så att säga "In the eye of the beholder"...
Jag ser dig dock som lite av expert även bland oss vinnördar. Kanske säger mer om mig än om dig möjligen. Du är nog alldeles för ödmjuk tror jag. ;)
 

ChristianB

DipWSET
Är det inte också så att alla kan dricka vin, men alla kan inte ha kunskap om en massa vin? ;) Om man är akademiskt duktig överlag så är det nog inte så svårt att tillägna sig en mängd kunskap om ett visst ämne, exempelvis vin, och sedan prata obekymrat om detta samtidigt som man vevar med glaset så att skjortan får en ny färg!
 
Toppen