Jag får väl börja med att gratulera till att du lyckats lägga vantarna på några DRC överhuvudtaget till "släppriset"!
Jag skulle inte kalla 2011 för "riktigt usel", ens generellt i Bourgogne, men visst är det även för DRC en stramare och i sin ungdom betydligt mindre charmig årgång än 2009 och 2010, och jag gillar det jag sett hittills av 2012 bättre. (
Så här tyckte jag om DRC-2011orna - jag tror de kommer att övertyga mer med mognad.) Många svenska "burghounds" verkar dock gilla årgången bättre än vad jag gör, och håller den nästan lika högt som 2008, så det finns säkert de som kan tänka sig att säga emot mig när jag ändå rankar årgången en bit ner.
DRC
kan i alla årgångar omsättas direkt efter köp till klart högre pris än de kostar i "first line retail", men säljer du på monopolauktionerna tappar du rätt många procent i avgifter.
Prisutvecklingen framöver? I grund och botten är nivån helt omöjligt att förutsäga, men grundgissningen måste väl bli att DRC generellt fortsätter uppåt i pris. Däremot är det väl rätt säkert att prisdifferensen mellan toppårgångar och mellanårgångar ökar med ålder, så man lär tjäna mer på att behålla en DRC 2010 än en DRC 2011.
Vin är ju till för att drickas, så gillar du bourgogne tycker jag att du ska behålla vinerna själv och dricka dem vid 10-15 års ålder. Det näst bästa alternativet är att privat byta dem mot andra viner du gillar, t.ex. fler flaskor av andra bourgogner om du tycker att DRC känns för dyrt för att dricka. (Du får väl höra av dig för tips på personer som jag tror kan vara intresserade av sådana bytesaffärer.
) Det tredje bästa alternativet är att sälja. Det enda lagliga sättet att sälja i Sverige är på monopolauktioner, men utomlands finns det ju faktiskt raritetsvinhandlare som kan tänka sig att betala cash för väl lagrade flaskor av DRC och viner på motsvarande nivå, som ett tips ifall du skulle vilja sälja nu och ha pengar relativt snabbt.
