Guigals Brune et Blonde 2003

[Pomerol]

Hade nyligen en provning med blandade Cote-Rotier och de flesta vinerna skötte sig som förväntat, med ett undantag. Det gäller, som rubriken skvallar om, om Guigals Brune et Blonde 2003.

Som ung var den väldigt generöst med alla syrahtoner man kan begära. Nu har den dock slutit sig och var väldigt snål. Fylligheten, syran och strävheten var korrekta men aromerna saknas. Med andra ord; har ni några 03r Brune et Blonde så vänta ett par år så vinet hittar ut ur tunneln.

Är det någon som vet varför i synnerhet syrah under ett par år hamnar i denna dvala?

 

[Jörgen]

SV: Guigals Brune et Blonde 2003

Ingen aning!
Själv provade jag en -00a för en vecka sedan, tillsammans med bl.a -04 Côte Dorée, Domaine l'Aiguelière, -02 Syrah, Boekenhoutskloof, -05 Cirrus, Ernie Els/Silver Oak och Vasse Felix Margaret River Shiraz.
Guigal kom ut som vinnare, tätt följd av Boekenhoutskloof.
-00an kändes helt färdig med typisk syrlighet, vitpeppartoner och fin komplex elegans
Håller säkert några år till, men varför vänta....Drack för något år sedan en -82, fortfarande vital men med begynnande ålderston.

 

[Håkan]

SV: Guigals Brune et Blonde 2003

En väldigt svår fråga, jag var väldigt försiktig med norra Rhone 2003 och har inte varit så imponerad av Cote Rotie, däremot av Hermitage. Risken är att det blev lite för varmt i Cote Rotie för att vinerna skall överleva (men det är bara en spekulation). Men eftersom vinet inte är speciellt trevligt nu skulle jag ta risken att lagra några år till. Min regel är att Cote Rotie skall börja drickas på 10årsdagen (gäller kommunviner) och inte överleva 15årsdagen. Hittils har det inte misslyckats någon gång (drack 97 Delas och Jamet för ett tag sedan och de var strålande bägge två).
Tänk på att ett flertal av de odlare som innan sålde till Guigal numera producerar själva och således kvaliteten på Guigal Brune e Blonde kanske inte är var den var för några år sedan.

 

[El burro grande]

SV: Guigals Brune et Blonde 2003

Precis som Håkan skriver skall man vara lite försiktigt vad gäller 03r.

Orsaken är givetvis de extrema väderförhållandena som rådde. Jag har kört ett flertal vertikaler med 00,01, 03 och 04 från ffa Cornas och Hermitage. Cote Rotie borde inte skilja sig åt märkbart i uppträdande mellan årgångarna.
03 är den årgång som sticker ut mest vad gäller sin karaktär. Den som är mest "olik" en klassisk normal nordrhonare (kan man skriva så???)

Karaktären är generellt något syltigare med mera blåbär än björnbär i frukten och i många fall avsaknad (eller åtminstine mycket lite) av charkuterier och vitpeppar. En del viner har även något grönt i sig som torde härstamma från omogna druvor som tagits med i vinifieringen för att uppväga den övervägande andel av extremt mogna druvor med högt sockerinnehåll och låg syra. (I dessa fall är det bättre att dra i en säck citronsyra under vinifieringen för att få upp syrahalten än att blanda in omogna druvor). 03 är kul att ha med på blindprovningar men vill man ha klassisk bra syrah från norra rhone skall man titta på andra årgångar. (dock inte 02 såklart)

 

[Håkan]

SV: Guigals Brune et Blonde 2003

Fast de som lyckades 03 gjorde magnifikt bra grejer. Delas les Bessards är hur bra som helst tex. Och Graillot har nog aldrig varit så bra som 03. Dock gillade jag inte alls Rostaings 03or, de kändes lite klumpiga.
För övrigt gillar jag 05 norra Rhone, riktigt klassisk årgång, inte lika bra som 99 men nära så.

 

[Pomerol]

SV: Guigals Brune et Blonde 2003

Min regel är att Cote Rotie skall börja drickas på 10årsdagen (gäller kommunviner) och inte överleva 15årsdagen. Hittils har det inte misslyckats någon gång (drack 97 Delas och Jamet för ett tag sedan och de var strålande bägge två).
Tänk på att ett flertal av de odlare som innan sålde till Guigal numera producerar själva och således kvaliteten på Guigal Brune e Blonde kanske inte är var den var för några år sedan.

Tack för den regeln, det när nog något jag kan ta efter.

Intressant med Brune et Blondes förändring. Har du tips på någon före detta Guigalodlare som producerar själv?

 

[Pomerol]

SV: Guigals Brune et Blonde 2003

Intressant med Brune et Blondes förändring. Har du tips på någon före detta Guigalodlare som producerar själv?

Jag får väl svara mig själv när jag ändå sprang på svaret: Colombier är en producent som tidigare sålt till Guigal. Gör idag en riktigt bra Crozes-Hermitage.

 

[chambertin]

SV: Guigals Brune et Blonde 2003

Hade nyligen en provning med blandade Cote-Rotier och de flesta vinerna skötte sig som förväntat, med ett undantag. Det gäller, som rubriken skvallar om, om Guigals Brune et Blonde 2003.

Som ung var den väldigt generöst med alla syrahtoner man kan begära. Nu har den dock slutit sig och var väldigt snål. Fylligheten, syran och strävheten var korrekta men aromerna saknas. Med andra ord; har ni några 03r Brune et Blonde så vänta ett par år så vinet hittar ut ur tunneln.

Är det någon som vet varför i synnerhet syrah under ett par år hamnar i denna dvala?

Hade en liknande erfarenhet av Guigals Château d'Ampuis -96 för några år sedan (har för mig att vinet var runt 6-7 år då) men har inte stött på det hos Brune et Blonde ngn gång.
Dags att prova igen nu när 10-årsdagen passerats.