På vinexpertens soffbordRedaktionen
Hej, Bengt-Göran Kronstam! Vilken tidning har bäst rykte bland vinkännare världen över?
”Det beror på vem du frågar. Engelska Decanter har högst status bland konservativa vinälskare. Amerikanska Wine Spectator riktar istället in sig på en modernare målgrupp och hyllar framför allt amerikanska viner reservationslöst. Störst genomslag, särskilt gentemot vinproducenterna, har annars The Wine Advocate och dess skapare Robert Parker, trots att det är en skäligen tråkig provningskatalog.”
Vilka vintidningar läser du själv helst?
”Jag är principlös på detta område och väljer framför allt tidningar som belyser både mat och dryck. Australiska Vogue Entertaining är en sådan. Återkommande läser jag det spanska gastronomiska, engelskspråkiga magasinet Spain Gourmet Tour och dess grekiska motsvarighet Greek Gourmet Traveller. Båda är pr-publikationer, men extremt välgjorda och inspirerande med en formgivning som hör till det bästa jag sett. Men även House & Garden ger överraskande infallsvinklar och det amerikanska affärsmagsinet Fortune har gett mig massor av värdefull information som jag aldrig skulle finna i utstuderade vintidningar. Det gäller också Financial Times. När det rör sig om rena vintidningar brukar jag slumpvis samla på mig ett gäng vid tillfälle, mest som inspiration och tidsfördriv. Oftast blir det då de ovan, men också danska Vinavisen som framför allt ger en kvalificerad och neutral inblick i det som händer i Bordeaux. Är jag intresserad av ett visst område söker jag mig till lokala publikationer. Omvänt är vintidningar från länder utan egen vinindustri av betydelse ofta bredare och mer intressanta än de som gärna hyller de egna idealen. Av detta skäl vill jag också påstå att flera svenska vinjournalister är världsledande och att de vintidningar och vinartiklar som görs här många gånger håller särdeles hög kvalitet – fast i det fallet talar jag förstås i egen sak.”
Vilka läser du inte?
”Amerikanska vintidningar känns väldigt egocentrerade och sällan objektiva. Jag kan bläddra i dem, men förvånas alltid över hur ytliga de är. Inte minst därför att de ofta favoriserar viner som smakar mycket och inte begriper sig på finstämda smaknyanser. Det blir mer muskler än hjärna, så att säga.”
Vilka vintrender är hetast i höst?
”Riesling har här blivit en trenddruva på vitvinssidan och det kan även sägas om Albariño och Grüner Veltliner. På den röda sidan är det främst Pinot Noir som växer i popularitet, men det är också värt att notera att många tror på en renässans för viner som blandats av flera druvsorter. Det stämmer i så fall med en längre, pågående trend där varumärken blir av större betydelse. Bland vinländerna är Österrike och Portugal på väg uppåt, liksom Nya Zeeland. Sydafrika kan gå endera vägen, men där känns utvecklingen mer förutsägbar om du inte är så generell och istället delar upp marknaden i kvantitet och kvalitet. Chile tror jag också på, däremot inte lika starkt på Argentina som många gör utomlands. Det intressanta här är dock att vinmarknaderna är mycket mer lättrörliga än förr och det som stämmer i dag kan vara helt annorlunda i morgon. Till exempel var Rioja extremt populärt för några år sedan, föll sedan i närmast total glömska och börjar nu så sakta röra sig uppåt igen.”
Vad är helt fel att dricka för tillfället?
”Ha, det är en kul fråga. Om vi ser till det rent kommersiella, så har bordeauxvinet, förutom ett fåtal samlarviner, fått ta stryk och jag ser inte direkt några skäl till att trenden här ska vändas. Muscadet känns också mycket omodernt och sherry för tyvärr en ytterst tynande tillvaro, trots att du här kan hitta några av världens mest underprissatta smaksensationer. Amerikanskt vin känns heller inte så trendigt, även om det finns starka intressen som säkert påstår motsatsen, och Australien ligger också i halvskugga. I Frankrike har Bourgogne återtagit förlorad mark, medan Côtes-du-Rhône stagnerat. Flera menar samtidigt att de extremt uppumpade, alkoholstinna och fruktintensiva viner som varit på modet så länge framöver kommer att få maka på sig för mer klassiskt vinifierade viner. Frågan är dock om inte det är mer önsketänkande än realitet. Men visst, i USA forskar man nu på jäststammar som ska äta socker utan att omvandla det till alkohol. Lågalkoholviner tror jag dock inte alls på, men alkoholfritt vin som håller samma klass som alkoholfri öl skulle ha en enorm marknadspotential.”
Bengt-Göran Kronstam är vinkritiker i DN Söndag och redaktör på Allt om Vin, Sveriges största vintidning. Nya nummer av Decanter och Wine Spectator finns ute nu.
