Jag tycker generellt att folk som gör avsteg från klassiska recept bör arkebuseras, så jag börjar med en avbön och en officiell ursäkt till alla kinesiska mästare. Detta är inte den "definitiva" pekingankan. Men jag har gjort lite olika varianter och fastnat för denna som jag anpassat lite under resans gång.
Till fyra pers
Ankan
Vi bryr oss inte om mörhet här, vi pratar genomstekt, så bättre att ta tysk eller holländsk anka i frysdisken (de brukar vara märkta “Peking Duck”) än en exklusiv färsk fransk anka. Rätt ras har korta ben och mest kött runt bålen— de ser mer ut som en tunna än en fågel.
Tina, torka, gnid in med salt och peppar, salta och peppra också innanmätet. När den är helt torr appliceras “fem kryddor” som ett tunt lager över hela kroppen.
I ugn på ca 175 grader i ca 1 timma. Här går man på känsla— det är svårt att översteka ankan, hellre några extra minuter i ugnen än för få. Pensla med vatten eller kör blomspruta ett par gånger under den sista kvarten för att få krispigt skinn. Låt vila 15 minuter innan tranchering.
Såsen
- Färska blåa plommon (typ 15 st), tunt skivade
- Lite vatten som kokar
- 3-4 matskedar riktigt torr, jäst kinesisk soja (ex. Mrs Cheng)
- salt
- ca 1 dl socker för att få såsen demi-sec (som jag gillar), ta mer ifall ni gillar sötare plommonsås
- fem kryddor, en dryg 1 msk
- någon typ av chile (jag gillar lakritssmaken i habanero, särskilt till denna rätt, och använder Yucateo’s utsökta Kutbilik— världens bästa standardchile tycker jag. Försök hitta en ren habanerosås, som är torr. Inget sockerslask)
- en knapp kvarts tesked rivet apelsinskal (det ska bara anas i bakgrunden)
Koka såsen tills dess att plommonens kött och skal är helt integrerade och såsen “blänker”. Smaka av och fyll på med kryddor, ifall det behövs. Tänk på att ankan smakar rätt mycket i sig. Såsen skall vara frisk, fruktig, och lite stark. Fyll på med vatten ifall den blir för tjock. Den ska vara som hallonkräm i konsistensen, typ. Låt såsen stå varm tills det är dags att servera.
Tillbehör
- Pannkakor: de ska vara små tunna pannkakor, inga grova svenska barnpannkakor, smeten ska vara mycket lös, fyll på med mjölk eller vatten. Stek lätt, ljusa och fina, inga bruna fläckar. Diameter ungefär 15 cm, ett par tre millimeter i tjocklek.
- Gurkstavar 5*5*50 mm.
- Tunt skivad (3 mm) blast av purjolök. Bara den mörkgröna delen. Orginalrecepten brukar ha salladslök men jag tycker faktiskt att purjolöken är bättre.
Snåla inte på grönsakerna. Bättre slänga än ha för lite. De ger en extra krispig dimension till den här rätten.
“Five spices”
Har lärt mig en speciell variant som består av sex kryddor
- stjärnanis
- kryddnejlika
- kanel
- szechuanpeppar
- fänkålsfrön
- korianderfrö
Det ska vara mer av de 3 översta kryddorna än de 3 nedersta, men exakta mått är svårt. Säg att de tre första ska utgöra 70-80% av totalen. Kör hårt i mortel tills det är ett grovt pulver.
Servering: om du vill imponera på någon så fyller du en pannkaka med trancherad filé, ett lager lök, ett lager gurka, och sås, och rullar ihop vackert och bjuder.
Är ni flera så tranchera hela ankan, lårkött och allt, i fina skivor, och lägg på ett gemensamt förvärmt fat. Håll pannkakorna och sås varma. Grönsakerna kalla och krispiga. Låt varje middagsgäst själv fylla sina pannkakor och äta för hand eller med kniv och gaffel.
Till detta drickes champagne, inte för torr, och det behövs blå druvor i blandningen. Vi vill inte ha krutrök och mineral, vi vill ha charmig fruktig skumpa till denna rätt.