finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Låt oss dela en pava - Mars 2020 - Geoff Merrill Reserve Cabernet Sauvignon 2011 (6285)
- Thread starter thunberg
- Startdatum
Premiär, ingen stor skribent men... 
Bra härlig doft, viol och björnbär initialt. Kanske lite rök och paprika (röd) senare. Tycker helt enkelt att det doftas Aussie. Smaken är helt ok men för tunn. Ingen frukt som på allvar bär upp. Ett gott vin helt klart men hade velat har mer av doft i smak. 85 poäng!
Nu kör vi aussie cab!
Blev extra sugen efter ha läst beskrivningar och nästintill hyllningar i snacket inför. Eucalyptus har jag aldrig känt i vin och tror jag saknar den näsgenen.
Blev extra sugen efter ha läst beskrivningar och nästintill hyllningar i snacket inför. Eucalyptus har jag aldrig känt i vin och tror jag saknar den näsgenen.
Fredagspava, noll procent luftning och serverades till stekt gnocchi med lök, bacon, persilja och kryddpeppar samt lingonsylt.
Jävlar! Här luktar det eucalyptus, typ rökt halstabletter i grillen. Diskret jordkällare och mörka bär. Härligt, mogen och komplex.
Smaken rätt tråkig. Mer jordkällare och övermogen. Lite lakrits. Eftersmak med mycket syra men ingen kropp som håller emot. Lite tanniner och mörka bär. Inte tillräckligt.
Kul sniffarvin. Jag ångrar inte att jag köpte en låda. Men bara just för att jag äntligen känt eucalyptus i ett vin. Fint att lukta på men sedan dricker jag hellre bra bärs till grillat käk.
83 poäng.
Jävlar! Här luktar det eucalyptus, typ rökt halstabletter i grillen. Diskret jordkällare och mörka bär. Härligt, mogen och komplex.
Smaken rätt tråkig. Mer jordkällare och övermogen. Lite lakrits. Eftersmak med mycket syra men ingen kropp som håller emot. Lite tanniner och mörka bär. Inte tillräckligt.
Kul sniffarvin. Jag ångrar inte att jag köpte en låda. Men bara just för att jag äntligen känt eucalyptus i ett vin. Fint att lukta på men sedan dricker jag hellre bra bärs till grillat käk.
83 poäng.
Mattias Schyberg
Administratör
Dags för bikt! Har ju druckit det här vinet ganska många gånger tidigare visserligen, men jag klagar inte.
Blint hade jag garanterat hamnat i Sydafrika på grund av viss rökighet, men den kraftiga gröna minttonen (eukalyptus i vinvärlden, men mer spearmint för mig) får mig tveklöst till Australien. Tycker även att jag hittar rikligt med svarta vinbär, tobak, krondill, trycksvärta och röd paprika. Utmärkt syra, längd och balans i munnen. Rimlig intensitet. Ett kap för en beskedlig slant. (89p)
Omar Khayyam
Medlem
[Edit: Mycket kul vinval - jag har haft ögonen på Wynns men aldrig provat och hade inte koll på Geoff Merrill så roligt att få chansen att testa, särskilt efter master class med Aussie prestige för några veckor sedan på PK-huset. Har mycket liten erfarenhet av Aussie cabbar. Sagt och gjort:]
Dags att rapportera Geoff Merrill Cabernet Sauvignon Reserve 2011. Alltid bra med ett jämförelseobjekt. I detta fall rätt närliggande Wynns Coonawarra Estate Black Label Cabernet Sauvignon 2013. Månadens vin har cirka 20 % frukt från Coonawarra och resten från McLaren Vale. Wynns är helt och hållet Coonawarra frukt och skriver ut 13,5 % alkohol på etiketten vs Geoff Merrill som skriver 14,5 %. Båda har skruvkork, vilket jag uppskattar. Och inga supertunga flaskor här heller. Båda producenterna skriver ut litet sälj-iga beskrivningar av vinet på baksida-etiketten. Geoff Merrill kostar 199 kr, Wynns kostar 229 kr. Kort och gott - de spelar i samma liga.
Ska från början säga att efter en lättare förkylning så var inte näsan i högform vilket kan ha bidragit. Ta detta med en nypa salt. I glaset är det ungefär samma mörkröda intensiva färg. Direkt när man öppnar är båda två rätt tajta och bäriga. Med litet mer luft är det tydligt att Geoff Merrill har en mer expressiv näsa - fortfarande mest svarta vinbär, men också litet kaffe och vanilj. Wynns är mer klassisk, som alltför ung Médoc på näsan. I munnen är det väldigt fruktigt från båda vinerna. Smakar som ung fruktig cabbe i modern stil med mellanstor kropp, lång och fin syra som utgör skelettet på vilket frukten klär upp vinet utan att bli jolmigt eller maffigt, med finslipad textur som är absolut drickbar nu med ett litet tanningrepp på slutet.
Det är välgjort men saknar egentligen komplexitet just nu och är helt enkelt inte superspännande - helt enkelt inte min favoritstil direkt. Men rätt prisvärt får man nog säga. Och tänker att detta passar bra till en litet kryddigt marinerad grillad ryggbiff där man inte behöver vara orolig för att all smak från rök och chili ska döda några mer nyanserade dofter i vinet. Vilket också visade sig stämma rätt väl.
Det blir bara ett glas av varje, roligare än så är det faktiskt inte. Efter middagen återkommer jag till vinerna och två glas som hällts upp och fått lufta ordentligt en längre stund. Då blir det helt plötsligt litet större skillnad i strukturen mellan de två vinerna. Intressant!
Båda vinerna har fått en dos ek, men Geoff Merrill är absolut det mer ekade vinet. Wynns har dock litet mer djup i frukten, och en helt klart bättre balans mellan frukt, tanniner och syra. Helt plötsligt framstår Geoff Merrill som litet obalanserad med ett sting av alkohol, en absolut hårdare ättikspritliknande syra och en mjuk kaffe/vaniljiga ek-prägel på doften samtidigt som frukten inte riktigt klarar det hela. Kan det vara så att Geoff Merrill med frukt från (gissar jag nu helt vilt) förmodligen varmare McLaren Vale har utsatts för acidifiering? Kan inte riktigt släppa den känslan. Oavsett hur det är med den saken tänker jag att detta vin inte kommer att klara långlagring för att slipa ner frukt och få fram sekundära aromer, utan kanske gjorde sig bäst till en bbq eller en hemmagrillad hamburgare med allting på - för typ två-tre år sedan.
Wynns däremot känns som ett vin som skulle må mycket bra av att lagras i ett decennium, eller varför inte två. Men vem har tid och plats för det?
Det är välgjort men saknar egentligen komplexitet just nu och är helt enkelt inte superspännande - helt enkelt inte min favoritstil direkt. Men rätt prisvärt får man nog säga. Och tänker att detta passar bra till en litet kryddigt marinerad grillad ryggbiff där man inte behöver vara orolig för att all smak från rök och chili ska döda några mer nyanserade dofter i vinet. Vilket också visade sig stämma rätt väl
.Det blir bara ett glas av varje, roligare än så är det faktiskt inte. Efter middagen återkommer jag till vinerna och två glas som hällts upp och fått lufta ordentligt en längre stund. Då blir det helt plötsligt litet större skillnad i strukturen mellan de två vinerna. Intressant!
Båda vinerna har fått en dos ek, men Geoff Merrill är absolut det mer ekade vinet. Wynns har dock litet mer djup i frukten, och en helt klart bättre balans mellan frukt, tanniner och syra. Helt plötsligt framstår Geoff Merrill som litet obalanserad med ett sting av alkohol, en absolut hårdare ättikspritliknande syra och en mjuk kaffe/vaniljiga ek-prägel på doften samtidigt som frukten inte riktigt klarar det hela. Kan det vara så att Geoff Merrill med frukt från (gissar jag nu helt vilt) förmodligen varmare McLaren Vale har utsatts för acidifiering? Kan inte riktigt släppa den känslan. Oavsett hur det är med den saken tänker jag att detta vin inte kommer att klara långlagring för att slipa ner frukt och få fram sekundära aromer, utan kanske gjorde sig bäst till en bbq eller en hemmagrillad hamburgare med allting på - för typ två-tre år sedan.
Wynns däremot känns som ett vin som skulle må mycket bra av att lagras i ett decennium, eller varför inte två. Men vem har tid och plats för det?
Last edited:
Omar Khayyam
Medlem
Alltid lika kul när man kan hålla sig från att glutta i förväg - Jag läser ett gäng mycket bra smaknoter från övriga - hög nivå på alla deltagare och lär mig en hel del.
- Jag läser ett gäng mycket bra smaknoter från övriga - hög nivå på alla deltagare och lär mig en hel del.- Håller med om de som tycker att doften är det bästa med månadens vin.
- Hittar dock inte mint, läkerol eller eukalyptus. Eller rök för den delen - men det kan ju förklaras av att vi grillade ryggbiffen inomhus på grillpanna på spisen och det blev rätt rejält osigt. Ska prova igen ikväll och se om det märks. Skyller på sviterna av förkylningen.
- Jag tyckte det var en avgörande skillnad om man slog upp ett glas direkt ur flaska eller om det fick lufta ett par timmar.
- Håller också med de som påpekade att det var litet tunn frukt - jag tänker att det kanske inte är frukten primärt utan snarare alkohol och syra och ek som är litet väl dominerande.
- Men absolut ett bra och välgjort vin. Wynns hamnade dock som sagt för mig i en litet högre dimension.
Jag har några lådor från olika årgångar av den och öppnade en 2010:a förra hösten. Riktigt bra vin! Men, packade ihop kartongen och placerade resterande fem flaskor i källaren för 2025+.
De är verkligen långlivade - och högkvalitativa för sin slant Men, helt rätt, man behöver lite plats för att ha plats åt dem...
Edit: årgången...
Last edited:
chambertin
Medlem
Inte så ofta numera jämfört med förr i tiden att jag dricker Aussie Cab pga preferens åt Shirazhållet (eller Pinot från By Farr) när det skall drickas rött från down under.
Den här Cabben börjar på klassiskt Aussiemaner med massor av eukalyptus och en förvånansvärt frisk ungdomlig doft med tydliga svarta vinbär och ett uns björnbär. Faten är närvarande i bakgrunden men ganska välintegrerade. Friskheten i frukten är väldigt bra och står sig fint under de tre dagar jag dricker vinet. I munnen lever den kanske inte upp till vad doften utlovar men det är så jag minns många CS-viner från Australien. Friskheten och syrorna är påtagliga men ändå utan att dra åt det sura slaget. Längd och kropp är som sagt lite mer medelmåttigt men klart godkänt i den här prisklassen för min del.
Doften tar sig klart dag två-tre och eukalyptustonerna dämpas väsentligt. Jag hittar på slutet mer mörka bär (plommon och björnbär) och ett bättre djup. Inga större förändringar i smakprofilen dock.
Summa sumarum så landar jag på 89P och köper nog några flaskor och lägger undan då jag tycker att den utvecklades bra och inte alls kändes trött efter tre dagar.
Den här Cabben börjar på klassiskt Aussiemaner med massor av eukalyptus och en förvånansvärt frisk ungdomlig doft med tydliga svarta vinbär och ett uns björnbär. Faten är närvarande i bakgrunden men ganska välintegrerade. Friskheten i frukten är väldigt bra och står sig fint under de tre dagar jag dricker vinet. I munnen lever den kanske inte upp till vad doften utlovar men det är så jag minns många CS-viner från Australien. Friskheten och syrorna är påtagliga men ändå utan att dra åt det sura slaget. Längd och kropp är som sagt lite mer medelmåttigt men klart godkänt i den här prisklassen för min del.
Doften tar sig klart dag två-tre och eukalyptustonerna dämpas väsentligt. Jag hittar på slutet mer mörka bär (plommon och björnbär) och ett bättre djup. Inga större förändringar i smakprofilen dock.
Summa sumarum så landar jag på 89P och köper nog några flaskor och lägger undan då jag tycker att den utvecklades bra och inte alls kändes trött efter tre dagar.
chambertin
Medlem
The Wall
Medlem
Vilken ära! Jag ska fundera ut ett vin under dagen.
JC:s Vintankar
Bloggare
Till slut fick jag plitat ner mina tankar om det här vinet.
Det här var trots sin ålder ganska så friskt och fräscht. Faktiskt överraskar fräschheten oss.
Doften startar med lite jord, läder, blyerstpenna, eukalyptos och aningens rökiga toner, men efter en stund tränger det fram en angenäm doft av mörk frukt. En viss liten kryddigheten kan vi också känna och även unset violpastill. Lovar gott.
I munnen tar frukten kommandot omgående. De svarta vinbären och vinbärsbladen är det vi först noterar. Efterhand lite björnbär, blåa plommon, något skogshallon och blåbär. En samling små nypor av diverse kryddor tycker vi oss också kunna känna liksom en hyfsad välintegrerad ton från fathanteringen. Trevlig och bra syra. Tanniner finns där och bjuder på ett behagfullt motstånd. Inte det minsta aggressiva utan är närvarande och gör sitt jobb. Medellång eftersmak med mera mörk frukt och kryddor som sällskapar med några små bita sötlakrits.
På det hela ett trevligt och gott vin. Så klart inget stort vin, men väl värd sina slantar.
Betyg 4
Doften startar med lite jord, läder, blyerstpenna, eukalyptos och aningens rökiga toner, men efter en stund tränger det fram en angenäm doft av mörk frukt. En viss liten kryddigheten kan vi också känna och även unset violpastill. Lovar gott.
I munnen tar frukten kommandot omgående. De svarta vinbären och vinbärsbladen är det vi först noterar. Efterhand lite björnbär, blåa plommon, något skogshallon och blåbär. En samling små nypor av diverse kryddor tycker vi oss också kunna känna liksom en hyfsad välintegrerad ton från fathanteringen. Trevlig och bra syra. Tanniner finns där och bjuder på ett behagfullt motstånd. Inte det minsta aggressiva utan är närvarande och gör sitt jobb. Medellång eftersmak med mera mörk frukt och kryddor som sällskapar med några små bita sötlakrits.
På det hela ett trevligt och gott vin. Så klart inget stort vin, men väl värd sina slantar.
Betyg 4
