Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Låt oss dela en pava över nätet – augusti 2016 – 2012 Ledges Los Topos Garnacha (70638)

Hur bra var månadens vin (pris är inte en faktor)?

  • 95-100 Klassiskt, ett stort vin

  • 90-94 Exceptionellt, ett vin med överlägsen karaktär och stil

  • 85-89 Mycket bra, ett vin med speciella kvaliteter

  • 80-84 Bra, ett välgjort vin

  • 75-79 Mediokert, ett drickbart vin med ett antal skönhetsfel

  • 50-74 Kan inte rekommenderas

  • Deltar inte men vill se omröstningen!


Resultat är endast synlig efter lagd röst.

Silenos

Medlem
Ja... Fördomarna, eller misstankarna, var ganska rejäla inför denna prövning. Men varför inte dricka något man normalt inte gör var tanken. Tyvärr blev det väl ungefär som befarat. Eller... Egentligen är jag snudd på positivt överaskad; men det säger mer om förväntningarna än vinet. Det luktar och smakar i princip smågodis. Som mixade ferraribilar och lakrits. Det är sött, riktigt sött. Och tunt, inte slankt och finlemmat, utan tunt. Och spritigt. Syran är helt ok och jag gissar på att vinet sett lite, eller ingen, ek; bra. För att vara soldränkt grenach så är det inte oävet. Problemet är bara det att druvan är för jävla äcklig. Ch9 är inte bättre (Rayas oprövat), så det handlar inte om gamla-världen-snobbism. Felet är inte vinets, utan mitt. I huvudsak hängde jag med på denna månads vin för att kalibrera mig emot andra på brädan. Betyg (vilket inte betyder något för de som gillar druvan): "kan inte rekommenderas".
 

gece

Man vänjer sig.
Ljust röd färg. Doft av jordgubbssylt och sprit.
Smak av jordgubbssylt, sprit, gräddkola och en lätt hint av ceder. Har aldrig riktigt begripit poängen med grenache, ej heller denna gång. Både tunt och syltigt på samma gång, med en massa sprit. Men, ganska hyfsat för en grenache ändå. 84p
 

sunqan

Vinös
Färg: Hmm, var det inte grenache det skulle vara? Lätt anemisk- ser mer ut som en PN.
Doft: (1,5h i laraff) Hmm... är det nån hemma??? Jo, fåse, ah öh. Lite vanilj/smörkola? Definitivt inte en pinne i alla fall.
Smak: nu blev det bättre, smörkola, definitivt. Lite antydningar av blandsaft. Lite lagom strävt, och inte så surt.rätt friskt ändå (antar det är syran)

Jag tyckte smörkola, husfrun sa choklad. Det var väl det enda vi var oense om. Vi drack det till en Cassoulet, så det var inte helt rättvist, men en "normal" grenache hade inte haft några problem...
Hade detta varit första gången jag smakat grenache, hade det kunnat vara den sista. Dock - vinet var ok, men doft och smak var lite andefattigt, eller som färgen - anemiskt. Mest besviken tror jag. Svårt att se att det blir bättre med lagring, det hände inte mycket på 4h i slla fall.. Poäng? 80-81p kommer inte köpa igen, och är glad det var skruvkork så att jag bara beställde en :)

Vinet i grytan var en charles&charles zinfandel, en lätt sötsliskig historia som smakade outspädd rödvinbärssaft (spontant 76-77p). Funkade dock ok i solen medan vi väntade på maten och löste dn:s lördagskryss.
Två atypiska viner, inget var direkt dåligt. Korsordet var ovanligt lätt.
 

mnor

Medlem
Inte direkt vad jag hade förväntat mig. Redan när man häller upp vinet så noterar man med viss "förvåning" färgen som mer påminner om ett Pinot Noir vin än de Grenache dominerade viner som jag druckit. Doften får mig också att tänka på en ekad amerikansk Pinot Noir med doft som domineras av jordgubbar och hallon, toner av körsbär och fat.

Smak: Körsbär, hallon, lakrits, vanilj, kryddor. Tycker vinet inte integrerat alkoholen, vilket slår igenom i smaken. Där tankarna går till körsbärslikör, i mellanregister dominerar smak av hallonbåtar och ett avslut med ouzotoner då lakritsen kickar in. Finns både syra och tanniner i vinet, så det kanske, med betoning på kanske, skulle kunna bli bättre med lite lagring även om jag är skeptisk. Detta skulle garanterat vara ett väldigt trevligt vin att göra hemgjord glögg på.

Hade förväntat mig en helt annan typ av vin, vilket också påverkar min bedömning. Kul att ha provat på! 82 poäng.
 
Trådskapare
Omar Khayyam

Omar Khayyam

Medlem
Om jag förstått saken rätt ska jag också nominera näste månads web-sommelier? För att komma tillbaka till litet framförhållning i denna fina aktivitet så tänkte jag skicka vidare budkaveln redan nu... till den alltmer bacchusliknande, sötvinspimplande, gastrovinöst turistande, välskrivande och allmänt frejdige @Daniel A!
 

Daniel A

Administratör
Om jag förstått saken rätt ska jag också nominera näste månads web-sommelier? För att komma tillbaka till litet framförhållning i denna fina aktivitet så tänkte jag skicka vidare budkaveln redan nu... till den alltmer bacchusliknande, sötvinspimplande, gastrovinöst turistande, välskrivande och allmänt frejdige @Daniel A!

Ooohh... jag har något nytt att skriva på mitt visitkort. :D

Roligt! Och stort tack för förtroendet. Vet redan vad det blir, faktiskt. Slänger upp tråd senare!

(och den här månadens vin ska hämtas ut och drickas i veckan)
 
Noteringarna sa:
Ljust och tunt i färg och utseende. Doft av lingon och stendamm.
Inte fylligt men lite fylllig munkänsla, nästan lite smörigt/gräddigt.
Syrligt, men viss sötma, smak av röda bär och lite beska av druvkärnor. Alkoholen står ut lite väl mycket.
Ett ganska tunt och menlöst vin.

Jag brukar inte tänka på poäng, men om jag förhåller mig till skalan så smäller jag till med 81p - inget som är direkt dåligt, men jag fattar inte grejen. Kul att ha testat dock, men det känns inte speciellt representativt för grenache, väl?
 
Last edited by a moderator:

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Hade egentligen tänkt att ta den här i morgon till hudvudrätten och ta förra månadens vin till förrätten, men när vi igår hade BBQ:at ribbs i 4 timmar kändes det som en grenache skulle passa bra. Ren druvtypisk grenache kan vara riktigt god till grillat så det fanns vissa förväntningar.
Ooops! Redan på färgen började jag undra om det här var rätt vinval, vattnig rödfärg som såg mer ut som PN än grenache. Dekanterade det och drack det över ca 4 timmar men märkte inte av någon direkt utveckling under den tiden. Doft av blåbär och järn och sedan blåbär även i smaken tillsammans med lite kryddor men framförallt körsbär och alkohol som fick en att tänka på någon typ av körsbärslikör eller portvin. Lite bitter och en liten sötma. Skulle aldrig ha gissat grenache blint på varken färg, lukt eller smak. Blir tyvärr ganska ljumma 83 p från mig.
Tungan rätt i mun!
Utan att ha druckit (medvetet) så är jag med dig i teorin.
...och i denna dära verklighetsådran...
Vilket spännande vin!

(Även om jag en kväll som denna viskar lite om saké med ursprunget...)
Joukigen, 上きげん。spöade alla extremt överprisade sakéer på Yanmo och gjorde oss lyckliga. Vi avnjöt kvalitetsgraden 大吟醸。och vi kommer sannolikt ta med en 1,8Liters STOR-flaska till nästa umeotiska kendofestande. Livet är vackert :)
 

Mattias Schyberg

Administratör
Noteringarna sa:
Ljust och tunt i färg och utseende. Doft av lingon och stendamm.
Inte fylligt men lite fylllig munkänsla, nästan lite smörigt/gräddigt.
Syrligt, men viss sötma, smak av röda bär och lite beska av druvkärnor. Alkoholen står ut lite väl mycket.
Ett ganska tunt och menlöst vin.

Jag brukar inte tänka på poäng, men om jag förhåller mig till skalan så smäller jag till med 81p - inget som är direkt dåligt, men jag fattar inte grejen. Kul att ha testat dock, men det känns inte speciellt representativt för grenache, väl?
Fixat. Som ny medlem så har man tyvärr inte så lång tid på sig att redigera. Det blir bättre med tiden som med så mycket annat. :)
 

Daniel A

Administratör
Då var månadens vin hårt analyserat!

Det här var en rolig pjäs! Mitt första intryck, direkt efter avskruvning och upphällning: fuck yeah, genomskinlig garnacha! I min värld är det lite antingen heller med den här druvan; antingen drar det åt blod eller åt vatten. Båda stilar är goda (obs, huvudsaklig erfarenhet av spanjorer).

Förväntningar kalibrerades - det skulle alltså inte vara ett monstervin a lá Alto Moncayo. Skulle det vara som den lite mer silkeslena Barranco Oscuro, eller mer hårdhänta Comando G.?

Initialt är det rätt jäkla ogint. Associationerna drar starkt åt vargtass (vodka + mosade lingon), och smaken är därefter. Men med lite tid (och eventuellt tillvänjning för sinnena) så händer det grejer. Det går över till lite mer rena lingon, följt av ett gäng andra röda (sura) bär + ett körsbär eller två. Samtidigt är det väldigt stickig alkohol, inte alls integrerad. Fungerar bättra när den är lite kyld (fortfarande bär, mindre alkohol).

På tungan blir jag lite lost. Det är fortsatt bärigt, nästan lite finstämt, tillsammans med körsbär, vanilj och odefinierade kryddor. Gott! Men så kommer alkoholelden och gör upplevelsen lite småjobbig. Syran och tanninerna är relativt höga. Det är tungt och lätt på samma gång. Det skiftar en hel del med temperatur och tid i glaset.

Av de spanjorerna jag har mest garnacha-erfarenhet av så är det här inte likt någon, men påminner om alla. Någon form av märklig hybrid. Jag kan inte bestämma mig för om Ledge har skjutit från höften eller om de har lyckats skapa vad de var ute efter. När jag smakade 1998 Barranco Oscuro, Cerro Las Monjas 1368 (som var riktigt bra och spännande!) så kunde jag för mitt liv inte föreställa mig hur det smakade som ungt vin. Los Topos kan vara svaret på den gåtan. Hade jag haft en källare hade jag låtit det här ligga i 10-15 år, för varför inte?

Betyget får landa på solida 88p. Vilken åktur!

Satt som en smäck till en lagom ostig veglasagne efter en tung arbetsdag! De sämre sidorna av vinet försvinner med maten, och de bra lyfts fram.
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Då var månadens vin hårt analyserat!

Det här var en rolig pjäs! Mitt första intryck, direkt efter avskruvning och upphällning: fuck yeah, genomskinlig garnacha! I min värld är det lite antingen heller med den här druvan; antingen drar det åt blod eller åt vatten. Båda stilar är goda (obs, huvudsaklig erfarenhet av spanjorer).

Förväntningar kalibrerades - det skulle alltså inte vara ett monstervin a lá Alto Moncayo. Skulle det vara som den lite mer silkeslena Barranco Oscuro, eller mer hårdhänta Comando G.?

Initialt är det rätt jäkla ogint. Associationerna drar starkt åt vargtass (vodka + mosade lingon), och smaken är därefter. Men med lite tid (och eventuellt tillvänjning för sinnena) så händer det grejer. Det går över till lite mer rena lingon, följt av ett gäng andra röda (sura) bär + ett körsbär eller två. Samtidigt är det väldigt stickig alkohol, inte alls integrerad. Fungerar bättra när den är lite kyld (fortfarande bär, mindre alkohol).

På tungan blir jag lite lost. Det är fortsatt bärigt, nästan lite finstämt, tillsammans med körsbär, vanilj och odefinierade kryddor. Gott! Men så kommer alkoholelden och gör upplevelsen lite småjobbig. Syran och tanninerna är relativt höga. Det är tungt och lätt på samma gång. Det skiftar en hel del med temperatur och tid i glaset.

Av de spanjorerna jag har mest garnacha-erfarenhet av så är det här inte likt någon, men påminner om alla. Någon form av märklig hybrid. Jag kan inte bestämma mig för om Ledge har skjutit från höften eller om de har lyckats skapa vad de var ute efter. När jag smakade 1998 Barranco Oscuro, Cerro Las Monjas 1368 (som var riktigt bra och spännande!) så kunde jag för mitt liv inte föreställa mig hur det smakade som ungt vin. Los Topos kan vara svaret på den gåtan. Hade jag haft en källare hade jag låtit det här ligga i 10-15 år, för varför inte?

Betyget får landa på solida 88p. Vilken åktur!

Satt som en smäck till en lagom ostig veglasagne efter en tung arbetsdag! De sämre sidorna av vinet försvinner med maten, och de bra lyfts fram.
Du behöver helt klart överdosera lite CdP, Priorat och G-punkts Sydfransare. Själv är jag väldigt trött på swulstiga sommarsolsöta viner av Garnacha Grenache Garntaxa ... och oändligt imponerad av de knivskarpa. Efter att ha tuggat i mig några klasar Grenachedruvor så är jag fascinerad över att det öht går göra något annat än Maury av dem. Även om mognande Maury är ett av de mest underbara vinerna, så . . .
Druvan har i sig självt en swullet söt karaktär. Tyvärr.

Tack för en turbulent smaknot :)
 

Crist(al)ian 77

50 Shades of Grape
Administratör
Drack och betygsatte denna för en vecka sedan. Kitschig etikett med skruvkork ger inget vidare intryck så jag avvaktade med denna flaska och tog den till spagge och köttröra efter att ha avverkat skumpa, napa- och bdxcab. Följande noter från minnet:

Häller upp och ser ut som ung PN, nästan genomskinlig. Doftar sedan på den och känner alla möjliga bär. Främst björn- och tranbär, smaken ger även lite sura röda vinbär med lite pepprig eftersmak. Wow var första känslan, bästa vinet hos morfar denna veckan. Krallig jänkare med frukt som jag går igång på! Över 90 p utan tvekan till en början. När euforin lagt sig efter några timmar så faller det tillbaka något. Visst är det lite enkelspårigt och inte så komplext men jag gillar det skarpt ändå. Pepparn som jag kände kommer dock av den höga alkoholhalten och efter ett tag så domnar gommen lite vilket får min vinupplevelse att bli mer realistisk och sansad. Men ändå +90 och bästa röda jag testat i den här aktiviteten.

Misstänkte att en del skulle sätta lägre men inte att jag skulle vara ensam om att ge den + 90 p.:eek:

Ergo hela forumet har fel!:D
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Jag är så sakteligen på väg ditåt!
Jo, jag förstår. Det finns ju så oändligt många olika sorters vin och typer av vin man kan skölja ned köttbitar (och annat) med. Du är ju fortfarande ung och har så väldigt mycket spännande att upptäcka. Hoppas du aldrig sätter dig i ett bekvämt hörn och bara avnjuter en av livets aspekter ;-)
Sedan kan man ju ramla ned i saké-träsket också.
87 olika registrerade rissorter och varje tillverkare har lite grand av sin egen process och ofta minst ett tiotal olika buteljeringar och kvalitetsgrader per år...

Goda nyheter från Japan:
Det är numer skattefritt att handla direkt hos sakémakarna!!!
Sug på den Svensk Turistnäring!
#Gårdsförsäljning i ett nötskal som driver både turism och export.
Kanske inte behövs i ett land med dalande valuta och negativ ränta?
(Usch vad elak jag känner mig nu...)
 
Toppen