Diskussionen i Moneyball är till för att vidga perspektiv. Det finns två viktiga gränsvärden, det första (1.) som de flesta behöver förhålla sig till samt det andra (2.) som vi alla är bundna av:
- Finansiering och möjlighet att köpa kvalitetsviner som tyvärr är väldigt dyra
- Ändligt livslängd som begränsar hur många viner vi hinner uppleva.
Tittar man i den högsta klassen (95+ 17.5+) så finns det fortfarande för många viner för att kunna dricka dem alla under en livstid. Det går inte heller att jämföra kvalitetsviner mellan länder, områden, odlare som är grannar eller ibland samma vin i två årgångar. Vinerna är alla ett kondensat och hantverk av experter som ger allt enligt förutsättningarna just det året. Moneyball diskussionen vill/försöker säga att dessa vinodlare finns i alla vinländer men är olika prissatta av marknaden trots likvärdig kvalitet. Som vinälskare vill jag bara korka riktigt bra flaskor, tyvärr i vetskapen att jag inte kommer att hinna runt alla. Då min budget är mer begränsad än nyfikenheten och lusten att dricka bra viner så kittlas jag av Moneyball strategin för att kunna maximera mitt intag av kvalitetsvinintag och få uppleva så mycket som möjligt.