Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Myten Richard Juhlin, sann eller inte?

Skumpagne

Husmor/Älskare/Lagrare/Pappa
Danska Vinbladet har en recension av Richard Juhlins nya bok, "En doft av Champagne" , eller som de skämtsamt kallar den "En doft av Juhlin". Jag har inte läst den och sannolikheten att jag skulle köpa den var låg redan innan den här artikeln.



För mig låter boken som en återupprepning av de tidigare, med fler viner, men i grunden samma material. Någon på forumet som köpt eller bläddrat i boken?

Som en kuriosa tar även Vinbladet tar upp den beryktade "tävlingen" där enligt tidningen inte ens den som arrangerade , världsmästarsommelieren Philippe Faure-Brac har samma minnesbild som Richard Juhlin.

Har bläddrat i den mer tänker ja inte göra. I stort sett samma som den tidigare ifrån 2008 förutom att han satte 2002 som ett 4 stjärnigt år.
Fortfarande massa producenter som fattas i boken.
 

MartinE

Medlem
För mig låter boken som en återupprepning av de tidigare, med fler viner, men i grunden samma material. Någon på forumet som köpt eller bläddrat i boken?

Jag har den och måste säga att det är en fantastisk bok! Är man det minsta intresserad av champagne är det utan tvekan ett måste-köp. Och med tanke på vad den kostar (några tior billigare än Bollingers standardcuvée) är den mycket prisvärd! Den är dessutom en mycket vacker bok och det är en fröjd att bläddra i den.

Givetvis innehåller den mycket upprepningar från hans tidigare böcker - något annat vore mycket konstigt! Och "givetvis" finns det en del detaljer som man retar sig på. Men som uppslagsverk över champagne (och Champagne) är den oslagbar!
 

MartinE

Medlem
Liten fråga: har du jämfört den med någon av de andra som finns (på engelska)?
Jag har Tretusen champagner och 4000 Champagnes (eng) sedan tidigare och har därför jämfört den med dem.

Och även om jag saknar provningsanteckningarna från de båda andra böckerna - i den senaste finns det av utrymmesskäl endast betyg och druvsammansättning för de olika champagnerna - är den nya boken helt klart bäst.
 

Sundbom

Medlem
Jag har också senaste boken. Vacker och med mycket trevlig information. Vill man ha mycket info samlat i en bok istället för att leta runt på nätet, ja då är det ett hyfsat bra köp.

Däremot så kan man riva ut första delen då det enda man får läsa är hur fantastisk han är. Då kan man lika gärna se Muhammed Ali snacka om sig själv på youtube.

"

Tröttsamt i längden. Då finns det andra böcker om Champagne därute som är bättre.
 

vintomas

Numera lågaktiv bloggare
Jag har Tretusen champagner och 4000 Champagnes (eng) sedan tidigare och har därför jämfört den med dem.
OK, så du menar att den är oslagbar jämfört med Juhlins tidigare böcker? :) Jag tycker att man kan lägga ribban lite högre om man klarar av att läsa engelsk text.
Jag tycker att Tom Stevensons (nyuppdaterad av Essi Avelan) är en betydligt bättre uppslagsbok både om producenterna och om Champagne i största allmänhet, men den har inte lagt fokus på poängomdöme av enskilda viner. Å andra sidan ligger min smak närmare Juhlin än Tom Stevenson (som t.ex. har hakat upp sig på ek och inte alls gillar Selosse), så det är inte de poäng han sätter som jag stör mig på, bara att fokuset ligger helt på att redovisa poäng utan smaknoteringar, utan angivelse om när provningen skedde, och utan angivelse av rekommenderat drickfönster eller när maxpoängen inträffar. Vill man ha en mindre bok med producentprofiler enbart av de bättre, än Michael Edwards bra mycket trevligare och mer läsvärd än Juhlins nuvarande och tidigare (men utgiven 2009).
Finns det förresten någon annan i vinvärlden än Juhlin som idag publicerar rena poängomdömen i bokform, utan någon som helst annan smaknotering? Kritiken mot Parker, och kritiken mot fokus på rena poängomdömen, tycks ha gått den svenska champagnevärlden helt förbi.
 

chambertin

Medlem
Årets sågning utan tvekan !
The favorable review of the 2002 Argonne raised my hopes, but they were sorely dashed: the wine was a disgrace! I can only assume that the level of acetic acid is within E.U. limits, otherwise it would not be legal to sell, but it rates as one of the most volatile Champagnes I have ever come across. Anyone who thinks this is merely a matter of opinion, or who has reviewed this wine favorably, or has it in stock and might be concerned, should have a bottle analyzed.

Sen kan jag ju inte låta bli att le och undar vad han tänkte på när han skrev detta om Moët & Chandon N/V:
This single cuvée represents more than seven per cent of the total production of the Champagne region and yet, contrary to popular opinion, it has always been one of the most consistent non-vintage Champagnes on the market. Now it is beginning to get exciting, as Gouez pushes the boundaries in terms of both production and blend. But don’t let the label dictate your view: you have to taste it blind to believe just how good it is.

Ok, nu kan man ju lägga olika innebörd i ordet "consistent" men med tanke på vad han skriver mer så menar han ju att den skall vara satans bra och jämn och det är ju inte riktigt min bild av den.

Vad säger ni övriga champagnedrickare om hans sågningar av Selosse, Bollinger m.fl ?

För egen del så var just Selosse Rosé och Bollinger GA Rosé de två absoluta höjdpunkterna i vår stora Rosé-provning i Gbg 2012. Några sherrytoner hittade jag inte whatsoever och jag är då inte ngn stor fan av den oxidativa sherrykaraktären i champagne.
 

Keen

slan
Nåväl att karln får ha sin egen åsikt, men när han så dogmatiskt försöker hävda den som nån slags sanning tar det emot lite.

Där här är ju bara dumt t.ex.

In blind tastings for international wine magazines, I have tasted with critics who rate these Champagnes very highly and wine merchants who sell them at fantastic prices, but when they encounter Selosse under these blind conditions they ask for a replacement bottle! I agree, of course, but I also advise that any back-up bottles will likely be exactly the same, which proves to be the case. When there is a back-up, these tasters have agreed that it, too, is oxidized and marked it down as faulty. If there is no back-up, it is still written off as faulty, yet those very same tasters continue to wax lyrical about Selosse!
 

vintomas

Numera lågaktiv bloggare
Vad säger ni övriga champagnedrickare om hans sågningar av Selosse, Bollinger m.fl ?
Tom Stevenson har aldrig gillat Selosse, det var samma sak i det han skrev för 10-15 år sedan, och Henri Giraud har för mig tydligare ektoner än Selosse, så där är han konsekvent.
Jag har flera gånger fått resp. serverat Selosse blint, och de brukar nästan alltid uppskattas och väldigt ofta identifieras som just Selosse av dem som provat dessa förut.
Han gillar uppenbarligen traditionell storhusstil, insisterar inte på "matig koncentration" för att anse att en champagne är bra, och håller nog inte BdB högre än Pinot-blends. När detta leder till att man hyllar sådana som Pol Roger (flera gånger tidigare) och Charles Heidsieck (både i listan och i hans och Essis senaste bok) blir jag inte ett dugg förvånad, men att anse Moët&Chandon underskattat är ju en lite mer förvånande åsikt. Den senaste Brut Impérial jag provade var mindre slätstruken än den föregående ett drygt år tidigare, men inte var den imponerande och inte presterade den i nivå med sitt pris. Deras vanliga vintage är väl OK, men tveklöst sämre än de från systerhuset Veuve Cliquot. Att Veuve Clicquot är på uppgång kvalitetsmässigt har jag dock hört påståenden om från andra håll, så det kan stämma.
Jag är dock lite bekymrad över det han skriver om Bollinger, för det var onekligen märkligt att den mycket uppskattade vinmakaren Mathieu Kaufmann plötsligen slutade i våras, utan att ange skäl - http://www.decanter.com/news/wine-news/583775/mathieu-kauffmann-resigns-as-bollinger-chef-de-cave - och lite senare dök upp i Pfalz, hos von Buhl. Det känns inte alltför långsökt att misstänka att han har tvingats tumma på kvaliteten i batcher från de senaste åren som ännu inte är släppta och därför inte ville stanna tills ryktet började lida.
 
Last edited:

MartinE

Medlem
OK, så du menar att den är oslagbar jämfört med Juhlins tidigare böcker? :) Jag tycker att man kan lägga ribban lite högre om man klarar av att läsa engelsk text.
Ha-ha, jag tolkade din fråga som att du syftade på Juhlins engelskspråkiga böcker! :)

Jag tycker att Tom Stevensons (nyuppdaterad av Essi Avelan) är en betydligt bättre uppslagsbok både om producenterna och om Champagne i största allmänhet, men den har inte lagt fokus på poängomdöme av enskilda viner. Å andra sidan ligger min smak närmare Juhlin än Tom Stevenson (som t.ex. har hakat upp sig på ek och inte alls gillar Selosse), så det är inte de poäng han sätter som jag stör mig på, bara att fokuset ligger helt på att redovisa poäng utan smaknoteringar, utan angivelse om när provningen skedde, och utan angivelse av rekommenderat drickfönster eller när maxpoängen inträffar.
Jag har inte läst den, men det låter som att den kan vara ett bra komplement till Juhlins bok. För övrigt håller jag med dig till 100 procent i det du skriver!

Vill man ha en mindre bok med producentprofiler enbart av de bättre, än Michael Edwards bra mycket trevligare och mer läsvärd än Juhlins nuvarande och tidigare (men utgiven 2009).
Tack för tipset! Ska kolla upp den.
 

HJF

Medlem
Är det någon som har haft möjlighet att prova Peter Liems nätbaserade ChampagneGuide eller vet något mer om den?
 
Trådskapare
A
OK, så du menar att den är oslagbar jämfört med Juhlins tidigare böcker? :) Jag tycker att man kan lägga ribban lite högre om man klarar av att läsa engelsk text.
Jag tycker att Tom Stevensons (nyuppdaterad av Essi Avelan) är en betydligt bättre uppslagsbok både om producenterna och om Champagne i största allmänhet, men den har inte lagt fokus på poängomdöme av enskilda viner. Å andra sidan ligger min smak närmare Juhlin än Tom Stevenson (som t.ex. har hakat upp sig på ek och inte alls gillar Selosse), så det är inte de poäng han sätter som jag stör mig på, bara att fokuset ligger helt på att redovisa poäng utan smaknoteringar, utan angivelse om när provningen skedde, och utan angivelse av rekommenderat drickfönster eller när maxpoängen inträffar. Vill man ha en mindre bok med producentprofiler enbart av de bättre, än Michael Edwards bra mycket trevligare och mer läsvärd än Juhlins nuvarande och tidigare (men utgiven 2009).
Finns det förresten någon annan i vinvärlden än Juhlin som idag publicerar rena poängomdömen i bokform, utan någon som helst annan smaknotering? Kritiken mot Parker, och kritiken mot fokus på rena poängomdömen, tycks ha gått den svenska champagnevärlden helt förbi.

Det går att läsa delar av boken, A Scent of Champagne: 8,000 Champagnes Tested and Rated (engelska) via Google för de som så önskar.
 
Trådskapare
A
Tog en längre studie av Richard Juhlins bok och vad som kunde blivit ett referensverk faller tyvärr på det faktum att ingen av poängen har provningsdatum. Det är en så pass allvarlig brist att det helt enkelt inte går att rekommendera ett köp ur faktasynvinkel. Förstår inte varför man valt att sluta ange när vinet provades.

För att bläddra i och se bilder fungerar den naturligtvis . Den ger även en bra översikt över druvblandningar men som sagt, hela poängsystemet har väldigt lågt värde.
 

MartinE

Medlem
Tog en längre studie av Richard Juhlins bok och vad som kunde blivit ett referensverk faller tyvärr på det faktum att ingen av poängen har provningsdatum. Det är en så pass allvarlig brist att det helt enkelt inte går att rekommendera ett köp ur faktasynvinkel. Förstår inte varför man valt att sluta ange när vinet provades.

För att bläddra i och se bilder fungerar den naturligtvis . Den ger även en bra översikt över druvblandningar men som sagt, hela poängsystemet har väldigt lågt värde.
Det är faktiskt riktigt irriterande! Framförallt med tanke på att det utan vidare hade få plats. Man kan ju dessutom tycka att det borde ligga i Juhlins eget intresse att spara på den uppgiften (och därmed också publicera den). Inte minst om han fortfarande är seriöst intresserad av att göra ordentliga jämförelser mellan samma vin genom åren och olika årgångars utveckling över tiden - och inte bara ser drickandet som en tävling! Vissa av champagnerna har han dessutom druckit och poängsatt långt innan de nått marknaden, utan att tydligt redovisa detta. Dessa siffror borde ju tas med en extra rejäl nypa salt!

Men jag vidhåller, trots ovanstående och en del andra irriterande detaljer, att det är en fantastisk bok! :)
 
Last edited:
Toppen