SV: Pärlor åt svin - Julfirande med släkt och vänner
Jos skrev:
Fan jag glömde.. Måste bara berätta! Jag skrev ju i en annan tråd om en stökig julmiddag på Djurgårdsbruns och i sambande med det berättade jag om ett korkskadat vin. Hon jag hade bredvid mig vid bordet är samma som värdinnan jag skrev om ovan och hon vet att jag som sagt är lite vinintresserad. Hon ger mig sitt glas under middagen och säger "Det här..!" Det här sånt vin jag gillar! Smaka!" och jag tar en sniff på glaset och konstaterar en klockren korkskada. Vi har iofs alla druckit sen 6 timmar tillbaka men ändå... Då förstår jag att de spanska oxiderade skitvinerna med överjästa körsbär går ner utan problem och inser snabbt att det blir svårt att styra in på lite bättre viner...
Är inte det där så oerhört irriterande när människor runtomkring en liksom inte kan acceptera att man ligger på, em, olika nivåer utan prompt ska ha en till att "godkänna" deras smak? T ex min svärfar ska alltid visa upp sina senaste vininköp för mig och säger uppmanande "är det nå'nting att ha"? "Ja, gud vilkt fynd du har gjort när du åtrign har köpt ett 59-kronorsvin!" Eller vad förväntas man säga?
Och det där med korkskada. Att människor som inte ens känner att vinet stinker och förmodligen också smakar fan prompt ska låtsas bry sig om vad dom dricker...En god vän till mig och hans sambo tror att dom är så orginella och insatta för dom är helt insnöade på allt italienskt. I somras när dom skulle åka till Italien så skulle dom köpa med sig vin hem. Jag undrade om dom ville ha några tips. Det ville dom, men sen hörde dom aldrig av sig. Dom kom hem och hade med sig några flaskor och dom hade dessutom beställt hem två lådor vin. Det var dock omöjligt att få reda på vad nå't av vinerna hette, för det kom dom inte ihåg. Vi skulle bjuda dom på middag och då tog dom med sig en flaska. Den var så sanslöst korkskadad, så det var löjligt. Men min vän kände absolut ingenting. Han tyckte vinet var rätt gott. Jag var tvungen att byta glas och vin.
Och han ska ändå alltid låtsas som han bryr sig. Han säger alltid glatt att han inte kan nå't (trots att han gått på vinprovningar) och att jag alltid får föreläsa för honom om vinerna på vinlista när vi går på krogen. Men det är ju inte att han inte kan nå't som är problemet. Han måste ju vara "tastebudically challenged" som inte kan känna när ett vin är paj. Och det kan man väl inte rå för antar jag, men varför låtsas man att man bryr sig då?
F ö noterar jag med glädje att det alltså finns fler som blandar öl och julmust. Det blir jag alltid mobbad för.