Jag provar vin med polare i ganska lösa sammanhang, har aldrig varit med i munskänkarna eller dylikt. Vinprovningarna liknar kanske mest era vininfernon med på tok för många flaskor på för få personer...
I alla fall, i dessa sammanhang är ofta Parkerpoäng ett kriterium för vad man bör eller skall ta med. Således har jag nu på senare år provat igenom nästan hela Chateauneuf-du-Pape 2007... Och jag hatar det. Tar någon med en Chateaneuf-du-Pape från 2007 till på en provning lär jag hamna i belastningsregistret. Det är bara ren sprit blandat med råa tanniner och övermogna russin, genomgående. Clos St Jean är det överlägset värsta exemplet på denna perverterade vinstil.
Det är helt OK förutom den där lilla detaljen som gör mej så frustrerad. Vinet är utsett som det bästa vin Parker någonsin har provat, alla kategorier, flera gånger i rad. Och jag fattar absolut ingenting. Jag kan förstå hans förtjusning av kraften i en australiensisk Shiraz eller en Napa cabernet. Men dessa viner är ju bara råa, kalla och helt utan någon form av balans.
Är någon mer än jag provocerad?
I alla fall, i dessa sammanhang är ofta Parkerpoäng ett kriterium för vad man bör eller skall ta med. Således har jag nu på senare år provat igenom nästan hela Chateauneuf-du-Pape 2007... Och jag hatar det. Tar någon med en Chateaneuf-du-Pape från 2007 till på en provning lär jag hamna i belastningsregistret. Det är bara ren sprit blandat med råa tanniner och övermogna russin, genomgående. Clos St Jean är det överlägset värsta exemplet på denna perverterade vinstil.
Det är helt OK förutom den där lilla detaljen som gör mej så frustrerad. Vinet är utsett som det bästa vin Parker någonsin har provat, alla kategorier, flera gånger i rad. Och jag fattar absolut ingenting. Jag kan förstå hans förtjusning av kraften i en australiensisk Shiraz eller en Napa cabernet. Men dessa viner är ju bara råa, kalla och helt utan någon form av balans.
Är någon mer än jag provocerad?
r" för 1,5 år sedan. Jag blev då mycket förvånad över att alkoholen var så kännbar i dem. Nu är inte viss alkoholkänsla så förvånande för Châteauneuf, men jag hade trott att en årgång som höjts till skyarna av "mästaren" skulle utmärka sig av så mycket fruktkoncentration att alkoholen skulle vara mindre tydlig än vanligt i de flesta viner. Men så var tydligen inte fallet. När jag därefter köpte ett par rimligt prissatta Châteauneuf som fått dryga 90 p så valde jag dem uttryckligen efter alkoholhalten, d.v.s. jag köpte dem med lägst alkoholhalt.