This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Stångs Magasin är en mycket ambitiös restaurang i Linköping där en av forumets giganter jobbar som sommelier. För er som inte har koll så syftar jag självklart på @Gurto. Har ännu inte lyckats ta mig dit, men i helgen så kommer det äntligen bli av och det blir åka av med en blindad vinmeny med anpassad mat av okänt slag som vår eminenta sommelier har fått fria händer att skräddarsy.
Med tanke på deras hemsida och vinmenyn som presenteras där så känner jag mig säker på att jag och frugan kommer bli mer än tillfredställda utan att bli ruinerade. Prissättningen är mer än rimlig på alla punkter, speciellt om man tittar på flaskpriserna på de lite bättre vinerna. Bra bredd med rimligt djup, men framför allt hanterbart för en vanlig knegare.
Igår var vi på plats och det uppfyllde våra förväntningar med råge. Klassisk vällagad mat med en hel del lokal förankring. Vinmässigt så blev det en uppsjö av intressanta varianter och det var tur (eller skicklighet av vår sommelier snarare) att vi fick ett bord för fyra och hade gott om utrymme till att spara våra slattar genom hela resan. Framåt slutet så såg det ut så här, vilket inte händer så ofta på fina restauranger:
2014 Viñedos Bernabeleva Vinos de Madrid Blanco de Bernabeleva
2013 Oyster Bay Pinot Noir
2015 Au Bon Climat Pinot Noir Santa Barbara County
2011 Domaine Robert Arnoux / Arnoux-Lachaux Chambolle-Musigny
2014 Domaine Jaeger-Defaix Rully 1er Cru Les Cloux
2009 Fernand & Laurent Pillot Chassagne-Montrachet 1er Cru Les Champs-Gain
2009 Chateau Bonnet Divinus
2014 Prados Colección Syrah
2011 Niepoort LBV
2014 Särtshöga Vingård Apple Ice Wine
2003 Grande Maison Cuvée du Chateau Monbazillac
2000 Oremus Tokaji Aszu 5 Puttonyos
Först ut:
Härlig liten aptitretare med räkor på surdegspannkaka med lite bubbel som partner. Den mousserande cidern var roligast och mest intressant med sin komplexa äpplekaraktär. Trodde dock att det var Brännlands mousserande variant som jag har stött på tidigare. Champagnen lyckades inte imponera och jag trodde inte det handlade om champagne heller för övrigt. Lätt, friskt och enkelt. Gissade på en bra cava. Saknade lite brödig komplexitet.
Rätt två och tre med kombinerade viner:
Förrätt med löjrom, räkor, pepparrot och syrad rödlök följt av en fullständigt underbar pumpasoppa med rökt syrat fläsk med mera. Klassisk och krispig riesling från Pfalz fungerade lysande. Var dock inte säker på varken druva eller ursprung här. Både grüner, chablis och albarino övervägdes och säkert några till. En liten hint av petroleum fällde avgörandet. Mycket gott vin. Spanjoren gäckade oss rejält (cava-druvor, typ albillo och macabeo). Fet, blommig och tropisk med ganska låg syra och lite bett från alkoholen. Hamnade lite omotiverat i Rhône och varför inte viognier? Perfekt avvägt till pumpasoppan. Helheten var sublim.
Rätt fyra med kombinerade viner:
Snygg och syrlig råbiff (hjorttartar?) med picklade tomater och svampkräm. Den påtagliga syrligheten var möjligtvis inte perfekt i balans med rödvinerna, men då är jag nog kinkig. Kul trojka av olika kvalitet och ursprung. Den enkla pinoten från NZ var klart minst intressant och komplex. Tänkte en enkel jänkar-pinot från lite varmare klimat. Hallon och lakrits primärt. Mittenvinet blev favoriten. Rejält kryddigt och örtigt med stjälkig komplexitet. Svamp, hallon, krut och sandelträ. Tänkte Tyskland här och med tanke på hur mycket Au Bon Climat (och jänkarpinnar i allmänhet) jag har druckit genom åren så bör jag nog ta ett stort bett i ödmjukhetspajen. Sista vinet i heatet borde således vara en bourgogne enligt all form av logik, men den mörka färgen, de förhållandevis kraftiga tanninerna, de mörka torkade körsbären med lite inslag av rotfrukt och den massiva fatkaraktären med ett uns dill, fick mig snarare till Rioja eller Chianti. Har placerat mer välstrukturerad bourgogne där tidgare dessutom, vilket jag även belyste innan avtäckning. Riktigt god, speciellt efter avtäckning och lite luft.
Rätt fem med kombinerade viner:
Röding med stekt svamp, forellrom och lite annat smått och gott. Lysande rätt där svampen ihop med rödingen fick mig upp i brygga. Två vita bourgogner, Rully plockades lätt som en klassisk fatad variant i sin ungdom medan den mer ambitiösa premier crun var så udda att jag inte ens lyckades få ur mig någon gissning. Visst, nötiga fat, kanderad citrus och bra syra, men det första som dyker upp är en udda parfymerad ton av luktsuddgummi, mandelmjöl och vintergröna. Kufigt och kul. Inte alls dåligt på något vis, men svårbedömt. Det blev mer typiskt efter avtäckning och luft konstigt nog.
Rätt sex med kombinerade viner:
Hängmörad ryggbiff med friterade jordärtskockor, rosmarin, stekt lök och äpple. Jäklar vad gott! Mustigt och rejält med väldigt passande viner till. Var övertygad om att det handlade om en bra bordeaux från vänstra stranden samt en riktigt bra Côte-Rotie. Inte alls särskilt dumt gissat, men generösiteten i syrah'n borde möjligen adresserats med lite omdirigering av ursprung. Gillade det som tusan. Mycket kaffefat, svarta oliver samt mörk animalisk frukt med snyggt inlindad pepprighet. Att det borde komma från en solstekt kulle, och inte de lite svalare delarna av norra Rhône, kändes bergsäkert. En väldigt positiv skopa med ödmjukhetspaj. Denna spanjor kommer jag köpa på mig ett lass av! Forumsfavoriten gjorde såklart inte bort sig heller på något vis, men var snäppet sämre enligt mig.
Rätt sju med kombinerade viner:
Lite blandade svenska ostar av get och jag har funnit en ny favorit! Löt Gårdsmejeri gör en hårdost som heter Drottning Omma och den fick mig fullständigt upp i brygga, speciellt ihop med isvinet. Superintensiv ost. Stilmässigt lik lagrad pecorino. Min eminenta osthandel i Saluhallen (Hildas Ost) har sagt att svenska ostar är mediokra. Ack så fel de har! Fick med mig en bit som jag kommer att bjuda på i veckan som kommer. Vinerna då? Isvinet var lätt att plocka. Intensiv äpplekaraktär med rik sötma och magiskt bra syra. Portvinet nailade jag både LBV och årgång, men mest på grund av logik. En riktigt bra LBV med massiv mörk frukt och lite lagom oxidativa inslag. Funkade enbart riktigt bra till mögelosten; äpplevinet var bäst partner totalt.
Sista rätten och vin till detta:
Päron, choklad och ingefära med lite macadamianötter och annat gott. Mumsigt värre. Ädelrötat gånger två fick ackompanjera. Spekulerade en del kring passito på monbazillacen, då jag inte hittade några självklara markörer så som saffran med mera och färgen kändes lite orange för att vara sauternes. Ganska mycket aprikosmarmelad med lite stänk av marsipan och apelsin. Nåväl, gillade båda mycket. Syran i tokajen fick den nästan att kännas halvsöt i jämförelse. Mer funkig och ettrigare totalt.
Det var allt och det blev mycket att smälta slutligen. 15 viner vid ett och samma restaurangbesök är helt klart nytt rekord.
Får tacka @Gurto med personal så hemskt mycket för ett fantastiskt välarrangerat besök och alla fina mat- och vinupplevelser. Det är numera en självklarhet att man bör besöka Stångs Magasin om man har vägarna förbi Linköping!
Igår var vi på plats och det uppfyllde våra förväntningar med råge. Klassisk vällagad mat med en hel del lokal förankring. Vinmässigt så blev det en uppsjö av intressanta varianter och det var tur (eller skicklighet av vår sommelier snarare) att vi fick ett bord för fyra och hade gott om utrymme till att spara våra slattar genom hela resan. Framåt slutet så såg det ut så här, vilket inte händer så ofta på fina restauranger:
2014 Viñedos Bernabeleva Vinos de Madrid Blanco de Bernabeleva
2013 Oyster Bay Pinot Noir
2015 Au Bon Climat Pinot Noir Santa Barbara County
2011 Domaine Robert Arnoux / Arnoux-Lachaux Chambolle-Musigny
2014 Domaine Jaeger-Defaix Rully 1er Cru Les Cloux
2009 Fernand & Laurent Pillot Chassagne-Montrachet 1er Cru Les Champs-Gain
2009 Chateau Bonnet Divinus
2014 Prados Colección Syrah
2011 Niepoort LBV
2014 Särtshöga Vingård Apple Ice Wine
2003 Grande Maison Cuvée du Chateau Monbazillac
2000 Oremus Tokaji Aszu 5 Puttonyos
Först ut:
Härlig liten aptitretare med räkor på surdegspannkaka med lite bubbel som partner. Den mousserande cidern var roligast och mest intressant med sin komplexa äpplekaraktär. Trodde dock att det var Brännlands mousserande variant som jag har stött på tidigare. Champagnen lyckades inte imponera och jag trodde inte det handlade om champagne heller för övrigt. Lätt, friskt och enkelt. Gissade på en bra cava. Saknade lite brödig komplexitet.
Förrätt med löjrom, räkor, pepparrot och syrad rödlök följt av en fullständigt underbar pumpasoppa med rökt syrat fläsk med mera. Klassisk och krispig riesling från Pfalz fungerade lysande. Var dock inte säker på varken druva eller ursprung här. Både grüner, chablis och albarino övervägdes och säkert några till. En liten hint av petroleum fällde avgörandet. Mycket gott vin. Spanjoren gäckade oss rejält (cava-druvor, typ albillo och macabeo). Fet, blommig och tropisk med ganska låg syra och lite bett från alkoholen. Hamnade lite omotiverat i Rhône och varför inte viognier? Perfekt avvägt till pumpasoppan. Helheten var sublim.
Snygg och syrlig råbiff (hjorttartar?) med picklade tomater och svampkräm. Den påtagliga syrligheten var möjligtvis inte perfekt i balans med rödvinerna, men då är jag nog kinkig. Kul trojka av olika kvalitet och ursprung. Den enkla pinoten från NZ var klart minst intressant och komplex. Tänkte en enkel jänkar-pinot från lite varmare klimat. Hallon och lakrits primärt. Mittenvinet blev favoriten. Rejält kryddigt och örtigt med stjälkig komplexitet. Svamp, hallon, krut och sandelträ. Tänkte Tyskland här och med tanke på hur mycket Au Bon Climat (och jänkarpinnar i allmänhet) jag har druckit genom åren så bör jag nog ta ett stort bett i ödmjukhetspajen. Sista vinet i heatet borde således vara en bourgogne enligt all form av logik, men den mörka färgen, de förhållandevis kraftiga tanninerna, de mörka torkade körsbären med lite inslag av rotfrukt och den massiva fatkaraktären med ett uns dill, fick mig snarare till Rioja eller Chianti. Har placerat mer välstrukturerad bourgogne där tidgare dessutom, vilket jag även belyste innan avtäckning. Riktigt god, speciellt efter avtäckning och lite luft.
Röding med stekt svamp, forellrom och lite annat smått och gott. Lysande rätt där svampen ihop med rödingen fick mig upp i brygga. Två vita bourgogner, Rully plockades lätt som en klassisk fatad variant i sin ungdom medan den mer ambitiösa premier crun var så udda att jag inte ens lyckades få ur mig någon gissning. Visst, nötiga fat, kanderad citrus och bra syra, men det första som dyker upp är en udda parfymerad ton av luktsuddgummi, mandelmjöl och vintergröna. Kufigt och kul. Inte alls dåligt på något vis, men svårbedömt. Det blev mer typiskt efter avtäckning och luft konstigt nog.
Hängmörad ryggbiff med friterade jordärtskockor, rosmarin, stekt lök och äpple. Jäklar vad gott! Mustigt och rejält med väldigt passande viner till. Var övertygad om att det handlade om en bra bordeaux från vänstra stranden samt en riktigt bra Côte-Rotie. Inte alls särskilt dumt gissat, men generösiteten i syrah'n borde möjligen adresserats med lite omdirigering av ursprung. Gillade det som tusan. Mycket kaffefat, svarta oliver samt mörk animalisk frukt med snyggt inlindad pepprighet. Att det borde komma från en solstekt kulle, och inte de lite svalare delarna av norra Rhône, kändes bergsäkert. En väldigt positiv skopa med ödmjukhetspaj. Denna spanjor kommer jag köpa på mig ett lass av! Forumsfavoriten gjorde såklart inte bort sig heller på något vis, men var snäppet sämre enligt mig.
Lite blandade svenska ostar av get och jag har funnit en ny favorit! Löt Gårdsmejeri gör en hårdost som heter Drottning Omma och den fick mig fullständigt upp i brygga, speciellt ihop med isvinet. Superintensiv ost. Stilmässigt lik lagrad pecorino. Min eminenta osthandel i Saluhallen (Hildas Ost) har sagt att svenska ostar är mediokra. Ack så fel de har! Fick med mig en bit som jag kommer att bjuda på i veckan som kommer. Vinerna då? Isvinet var lätt att plocka. Intensiv äpplekaraktär med rik sötma och magiskt bra syra. Portvinet nailade jag både LBV och årgång, men mest på grund av logik. En riktigt bra LBV med massiv mörk frukt och lite lagom oxidativa inslag. Funkade enbart riktigt bra till mögelosten; äpplevinet var bäst partner totalt.
Päron, choklad och ingefära med lite macadamianötter och annat gott. Mumsigt värre. Ädelrötat gånger två fick ackompanjera. Spekulerade en del kring passito på monbazillacen, då jag inte hittade några självklara markörer så som saffran med mera och färgen kändes lite orange för att vara sauternes. Ganska mycket aprikosmarmelad med lite stänk av marsipan och apelsin. Nåväl, gillade båda mycket. Syran i tokajen fick den nästan att kännas halvsöt i jämförelse. Mer funkig och ettrigare totalt.
Det var allt och det blev mycket att smälta slutligen. 15 viner på ett och samma restaurangbesök är helt klart nytt rekord.
Får tacka @Gurto med personal så hemskt mycket för ett fantastiskt välarrangerat besök och alla fina mat- och vinupplevelser. Det är numera en självklarhet att man bör besöka Stångs Magasin om man har vägarna förbi Linköping!
