Finfin reflektion! Blir dock nyfiken på vad det är för uttömmande genomgång som
@Sebran har levererat?
Jag skrev ihop lite info i en privat tråd tidigare, men har klippt ihop och kopierat in här nedan
Är lite osäker på hur vi lägger upp det här med riesling på bästa sätt. Bror nämnde att han hade svårt att hitta rätt bland torra och söta viner ibland, så enklast kanske är att vi börjar där? Det finns ju allt från knastertorr riesling till söta dessertviner, men med lite kunskap brukar etiketterna avslöja vad som finns i flaskan. Från torrt till sött brukar följande begrepp användas från torrt till sötast:
Trocken > Halbtrocken / Feinherb > Kabinett > Spätlese > Auslese > Beerenauslese (BA) > Trockenbeerenauslese (TBA)
Dessa beteckningar beskriver hur mogna och söta druvorna var vid skörden. Sedan kan producenten bestämma sötman i det slutliga vinet genom att låta jäsprocessen sluta tidigare (mer sötma) eller senare (mindre sötma). Därför finns det även viner som betecknas som spätlese trocken eller auslese trocken, dvs druvorna har skördats sent men jäsprocessen har varit så lång att vinet blivit torrt.
Trocken - torr: En riesling trocken får innehålla max 4 gr socker / liter, eller upp till 9 gr socker per liter så länge syran i vinet är max 2g/l lägre än sockerhalten, dvs en riesling trocken med 9 g/l socker måste ha en syra på minst 7 g/l.
Halbtrocken /
feinherb - halvtorr: Brukar innehålla 9 - 18 g/l socker.
Kabinett - Tillhör också kategorin halvtorr riesling, men har oftast 20-50g/l socker. Brukar vara friska, pigga, viktlösa och ha en skyhög syra.
Spätlese - halvsöt, ofta mellan 50-80 g/l socker. Brukar ha lite mer kropp och tyngd än kabinett, ibland även inslag av botrytis (ädelröta), som ger en lite speciell karaktär.
Auslese - söt, ofta runt 100 g/l socker eller ännu högre. Mer ett vin att dricka till ost eller dessert.
Beerenauslese - ofta 100-200 g/l socker. Dessertvin som görs på väldigt skrumpna, russinliknande och botrytisangripna druvor.
Trockenbeerenauslese - Ännu sötare än beerenauslese, brukar vara väldigt dyra eftersom det krävs så många druvor för att fylla en enda flaska.
Eiswein - Lägger till denna joker. Eiswein är ett dessertvin som görs på druvor som har skördats och pressats i fruset tillstånd, ofta i samband med den första frosten. Blir allt ovanligare nuförtiden iom global warming.
Sedan har ni säkert hört talas om
GG-riesling också (Grosses Gewächs, dvs Grand Cru). En GG är alltid en torr single vineyard riesling från en Grand Cru vingård.
Högkvalitativ riesling vinner nästan alltid på lagring, i vissa fall till och med kräver lagring, vilket gör det lite knepigt att prova sig fram eftersom Systembolaget nästan bara har nyare årgångar i sortimentet. Även i tysk webbhandel kan det vara svårt att hitta bra GGs med ålder till vettiga priser. En sida som har äldre årgångar är
https://www.weinart.de/weine/grosses-gewaechs-aus-deutschland/
Keller som vanligt med grova överpriser.
Klipper in lite mer info kring de olika tyska regionerna som jag skrev i en annan riesling-tråd för ett tag sedan:
Distinktionerna mellan regionerna i Tyskland är inte alltid helt tydliga, men om man generaliserar så kan man nog säga följande:
Mosel (inkl. Saar och Ruwer): En unik region som är mest känd för sötare viner med cool climate karaktär. Känntecknas ofta av mycket hög syra, hög mineralitet och elegans snarare än kraft eller kropp. Rankorna odlas på branta terrasser och jordmånen består mestadels av skiffer. Det görs numera även många GGs här, men dessa har i regel aningen högre sockerhalt än andra GGs från de sydligare regionerna, ofta 5+ gram socker / liter.
Mest ikoniska producenter:
Egon Müller, Joh. Jos. Prüm
Nahe: Många säger att denna lilla vinregion förenar elegansen från Mosel med kraften från Rheingau, kanske till viss del för att den ligger mittemellan dessa två regioner. Jordmånen skiftar mellan skiffer, vulkansten och kalk, vilket ofta skapar komplexa och eleganta viner. Här görs huvudsakligen torr riesling, men även sötare viner förekommer.
Mest ikoniska producenter:
Dönnhoff, Schäfer Fröhlich
Mest ikoniska vingård: Hermannshöhle
Rheingau: Historiskt kanske Tysklands främsta vinregion och har liksom många andra regioner genomgått en förvandling sedan slutet av 90-talet då det gjordes mest sötsliskig liebfraumilch. Härifrån kommer numera många kraftfulla och lagringsdugliga GGs, generellt med något lägre syra och större kropp än vinerna vid Mosel.
Mest ikoniska producenter:
Schloss Johannisberg, Georg Breuer
Mest ikoniska vingård: Berg Schlossberg
Rheinhessen: Tysklands största vinregion och hem till några av landets mest prestigefyllda viner, mycket tack vare kultproducenter som Keller och Wittmann. Här är det stort fokus på terroir, vilket resulterar i allt från viktlös elegans (Kirchspiel), djup kraft (Morstein) och även mer experimentella viner som spränger ramarna för vad de flesta associerar med riesling, t.ex. Schätzels viner.
Mest ikoniska producenter:
Wittmann, Keller
Mest ikoniska vingård: Morstein
Pfalz: Stor vingregion som ligger lite längre söderut, vilket innebär ett varmare klimat som ofta ger upphov till viner med stor kraft och kropp, ofta även med tropiska smakinslag. I Pfalz görs nästan enbart torr riesling och de bästa vingårdarna ligger tätt intill varandra vid foten av vulkanberget Haardt med vulkansk basalt som jordmån (Ungeheuer, Pechstein, Jesuitengarten och Kirchenstück). Av min erfarenhet experimenterar många vinmakare här med lite mer fat än de andra regionerna, vilket kan vara en vattendelare.
Mest ikoniska producenter:
Bürklin-Wolf, Von Winning
Mest ikoniska vingård: Kirchenstück