I grund och botten tycker jag att likheterna är betydligt större än skillnaderna mellan användningsområden för roséchampagne och "vit" champagne. Ska jag matcha champagne med mat spelar det alltså större roll för mig om champagnen är lättare/kraftigare, om den har extra hög syra eller ej och om den är ung/mogen/gammal, snarare än om den är rosé eller inte. Så plockmat, hämtsushi, skaldjur, hårdost...
Men sedan finns det förstås nyanser i användningsområdena. Enkla roséchampagner kan uppfattas som "söta" eller "godistonade", trots att deras dosage ligger på Brut-nivå. Bättre roséskumpa, t.ex. rosé-vintage, är snarare lite kraftigare än sina vita motsvarigheter p.g.a. rödvinsinslaget (i de flesta fall, skalmaceration med de blå druvorna i andra fall), vilket påverkar användningsområdet. Aromerna i roséskumpa tenderar att vara lite mer åt det rödbäriga hållet och ibland kan man inbilla sig att man känner ett litet inslag av tanniner. Dricker man en bra mogen roséskumpa (tyvärr inget man enkelt plockar från hyllan på SB) och har tur, doftar den också som att den är spetsad med mogen röd bourgogne, alltså multna löv m.m.
Genom att de är lite kraftigare kan bra roséskumpa passa lite bättre än annan skumpa till vitt kött. De kan också passa bra till kategorin "vitvinsrätter där man även kunde tänka sig ett lätt rödvin", t.ex. olika rätter med stekt eller grillad fisk eller skaldjur.
Något som en del champagnehus märkligt nog rekommenderar, men som jag inte tycker passar alls, är roséchampagne till desserter. Brut-champagne (max 12 g/l) oavsett färgnyans passar inte till söta desserter. Det kan möjligen vara så att de passar lite mindre dåligt till en dessert än vad en blanc de blancs zero dosage gör. En champagne demi-sec är då ett bättre val, men ännu bättre mousserande matchning till en frukt- och bärdessert är faktiskt en snorbillig Moscato d'Asti eller en halvmousserande ännu sötare Asti.
