Mattias Schyberg
Administratör
Nu är jag inte riktigt med?
Dina bästa viner från i fjol är osannolikt lockande, pockande och befinner sig under alla omständigheter högt upp på alla vinnördars önskelistor. Men:
Jag hittar dem inte i våra vinkällare eller hos någon försäljare som erbjuder dem med prislappar som våra plånböcker kan acceptera... Ergo: Så, vi är väldigt glada åt era njutningar och applåderar dem dagligensamtidigt som vi kickar Jante i ändalyckten, men ser inte hur detta kan ha ngn rimlig impact på våra liv. Lika lite som Broadbent's inmundigande av Lafite från 1800-talet. Good for him! Vi applåderar, önskar, drömmer, längtar...
Nu snubblar jag sidledes:
Även om en del folk här på FW fnyser åt begreppet prisvärd (missbrukat big time av sellout media ppl) så är det fortfarande försvinnande få som avnjuter '88 Krug inför varje fredagsmys, följt av '82 Petrus och '90 La Tache. De flesta av oss lever ju i en ekonomisk verklighet som inte tillåter veckovisa gulpanden av drömflaskor eller veckovisa vertikaler av Latour, Lafite och Screaming Eagle.
- Vad?
- Har inte du heller råd?
- Jamen? Vad är då problemet med prisvärdhet? För det är ju ändå DÄR vi alla till syvende og sidst landar.
Lite morgonsvammel...
Ett kasst vin blir ju aldrig mer PRISVÄRT för att det är billigt - lika lite som att ett dyrt vin av fantastisk kvalitet inte blir sämre av att kosta en miljon.
Ett billigt vin av riktigt hög kvalitet torde vara alla vinnördars våta dröm då dessa viner både är PRISVÄRDA och bör ses som FYND. Att inte gilla dessa begrepp är lite som att ogilla löneförhöjningar eller att vinna på en trisslott, vilket är en högst märklig åsikt. Låt oss därför återerövra dessa ord från de svenska populärskribenterna som har missbrukat dem genom att utropa FYND så fort en ny BiB med Ripasso har släppts!
Kan även personligen tycka att det krävs mer av vinnörden för att hitta ett FYND än att helt sonika slanta upp för att vandra i andra vinnördars fotspår, vilket enbart kräver att hålla sig uppdaterad och pynta vad det kostar. Antingen leder man eller så blir man ledd, båda har sin charm, men det är alltid den som leder som behöver kyssa alla grodor i sin jakt på FYND, vilket jag kan tycka är ett stimulerande och upplysande uppdrag. Fördelen är att den som kysser mycket grodor ganska snabbt lär sig hur man känner igen en prins i groddräkt, vilket underlättar jakten på samma sätt som att anamma mer sofistikerade jaktmetoder.
Men visst, våra plånböcker ser olika ut, dessutom varierar tjockleken ofta under livets resa, vilket även vår bedömning av PRISVÄRT tenderar att göra.
God morgon!
