Skrutt
Medlem
Ja, med lite OT-risk då... Viner kan verkligen göra att jag kommer ihåg tillfällen som annars skulle smälta ihop. Till exempel har vi grannar som vi bjudit på middag ungefär ett halvdussin gånger. Från dessa tillfällen minns jag nästan bara generella saker, dvs. vilken sorts stämning det brukar vara och vilken mat vi sannolikt bjudit på. Men jag minns tydligt att vi en gång hade mogen Barolo Albe i glaset, och det ger också några anmärkningsvärt konkreta minnesbilder.Den har vi haft som månadens vin!
Augusti 2015
Då drack jag vinet med min familj till en fläskfilé-pasta hemma hos min syster.
Märkligt hur jag kan komma ihåg exakt när och var jag drack vinet..
Har ni samma minne när det gäller viner och era egna intressen, men inte med annat?
Jag kan även minnas ytterst vardagliga detaljer kring viner. T.ex. minns jag tydligt hur jag satt på samma plats som precis just nu första gången jag provade Ridge Lytton Springs och upplevde dess drivna nyponpuréiga frukt. Jag minns en busighet över själva öppnandet av den flaskan, sent en vardagskväll som egentligen skulle vara över men fick komma tillbaka på "Suspicious Minds"-liknande vis. Det var dekadens, men en kontrollerad sådan.
Så det finns en viss korsbefruktning mellan vin och dess sammanhang, en madeleinekaka-effekt - även om jag inte betraktar Proust som realist, åtminstone inte i episoden med madeleinekakan - men detta är inte rätt tid och plats att utveckla det så förskräckligt mycket mer. (Eller jo, det är iofs mellandag men jag har en del annat för mig...)
