NonPlusUltra
Medlem
SV: Frantzén-Lindeberg
Vilken härlig överraskning - det gjorde hon/ni rätt i!
F/L har varit en av våra favoriter också ända sedan Mistral flyttade ut – vilket jag då var lätt bedrövad över – och det är fantastiskt kul att fått vara med om hela resan. Trots sju-åtta besök sedan starten 2008 så vågar jag påstå att varje gång har varit lite bättre än förra besöket – och det är mycket sällan fallet, som ni vet... Jag håller dessutom med dig, Elvis – det är svårt att hitta någon restaurang, oavsett antal stjärnor, som kan konkurrera med helhetsupplevelsen som F/L bjuder på. Kombinationen av svensk oförställdhet och total avsaknad av stjärnkrogslater – ni vet, det där lite otäckt regisserade sense-of-occation som på trestjärniga krogar på kontinenten ofta ställer sig i vägen för själva upplevelsen av maten – utan att för den skull bli alltför familjärt skojfriska (den nordiska sjukan), ja, den balansgången är suverän och i det närmaste unik.
Jag vet att man har jobbat en hel del med bl.a. vinlistan (som på sätt och vis har varit deras svagaste länk, även om vinpaketen, som Elvis säger, är mycket flexibla) sedan Antonia investerade för något år sedan, och tre stjärnor torde definitivt vara inom räckhåll trots restaurangens ringa storlek – kanske redan i vår...
Elvis skrev:
Vilken härlig överraskning - det gjorde hon/ni rätt i!
F/L har varit en av våra favoriter också ända sedan Mistral flyttade ut – vilket jag då var lätt bedrövad över – och det är fantastiskt kul att fått vara med om hela resan. Trots sju-åtta besök sedan starten 2008 så vågar jag påstå att varje gång har varit lite bättre än förra besöket – och det är mycket sällan fallet, som ni vet... Jag håller dessutom med dig, Elvis – det är svårt att hitta någon restaurang, oavsett antal stjärnor, som kan konkurrera med helhetsupplevelsen som F/L bjuder på. Kombinationen av svensk oförställdhet och total avsaknad av stjärnkrogslater – ni vet, det där lite otäckt regisserade sense-of-occation som på trestjärniga krogar på kontinenten ofta ställer sig i vägen för själva upplevelsen av maten – utan att för den skull bli alltför familjärt skojfriska (den nordiska sjukan), ja, den balansgången är suverän och i det närmaste unik.
Jag vet att man har jobbat en hel del med bl.a. vinlistan (som på sätt och vis har varit deras svagaste länk, även om vinpaketen, som Elvis säger, är mycket flexibla) sedan Antonia investerade för något år sedan, och tre stjärnor torde definitivt vara inom räckhåll trots restaurangens ringa storlek – kanske redan i vår...
