StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Förstår var din kommentar kommer från och kan bara säga: "HAH!"En stark doft av jante spred sig över forumet...
Borde ha skrivit tydligare.
Skoj att ICA också gör galna saker ibland.
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
Förstår var din kommentar kommer från och kan bara säga: "HAH!"En stark doft av jante spred sig över forumet...
Kul att du gillar det!! Vi i Lund drack det ju igen blint för någon vecka sedan i samma gruppering som förut. Det var 2017 i glaset men även denna årgång kammade hem 95+ poäng i snitt. Tycker det lutar åt att Göteborgarna helt enkelt har fel .2018 Andremily Mourvèdre
Har tidigare provat Andremilys syrah, EABA och grenache, så idag tänkte jag även prova deras mourvedre.
Alla viner från Andremily är cuveer och i det här fallet så dominerar mourvedre med 85% och resten utgörs av 12% syrah och 3% viognier.
Nu har jag inte druckit dessa viner i parallella glas men jag upplever att de är aningen lika, oavsett druvsammansättning. Rejält maffiga och kräver minst ett glas för att anpassa käften. Men sen kan de vara jäkligt smarriga!
Men att dricka detta i provningssammanhang tillsammans med mer ”normala” viner från Frankrike och Italien kan nog bli lite knepigt. Då blir den nog en lite väl udda fågel tror jag. Men om sällskapet är av liknande kaliber som t.ex. SQN, prestigecuveer från chateauneuf eller högoktaniga shirazer från Australien, så är det kanske lättare för smaklökarna att hänga med i svängarna.
Detta vin blev en liten snackis för ett tag sedan, eftersom resultatet från två provningar var så diametralt olika. Och sånt är ju spännande!
I Lund så gavs det höga betyg men i Gbg så var den inte lika omtyckt. Skåningen i mig gör kanske att jag hamnar något närmare Lundarnas upplevelse men kan även förstå de kritiska invändningar som Göteborgarna hade.
Jag tycker nog att både mourvedre och grenache i årgång 2018 är lite väl krävande i dagsläget men kan säkert bli fina upplevelser med tiden.
Härlig provning och håller med dig om Ch d’Ampuis !Rhoneviner stod för temat i veckan (ja Rhone flyter även i Schweiz) från norr till söder, iallafall var det temat men en korkad Guigal gjorde att det inte helt höll, vet inte riktigt var Gonon tar sina druvor ifrån.
Mercier 2010 Syrah. En väldigt mjuk, nästan sammetslen frukt känns som superlativet med det här vinet, nickel svart vinbär och kungen av Danmark är det närmsta smaken kommer. Det finns en del ek här men den är väl integrerad. Riktigt bra och Mercier är nästan i klass med Simon Maye. 94 p
Guigal Chateau d'Ampuius Cote Rotie 2010. Nu är jag rätt hård men jag tycker att Guigal ekar det här alldeles för mycket. Ampuis har inte tillräckligt bra druvmaterial för att kunna matcha så här mycket ek (LaLaLa-vinerna har). Ekbittert så det förslår men med en del trevliga frukttoner där bakom. Påminde lite om min hemmagjorda jordgubbssylt men med trippel dos vanilj. Doft med hårt rostat kaffe, cassis, bacon. 89 p. I södra Rhone på denna men samtidigt är det ju väldigt få som ekar där så det var väl inte någon jätteintelligent gissning.
Yann Chave Hermitage 2010. Lite anonym men korrekt och rättfram. Kanske går att locka fram lite mer med några års lagring. Fick en del russinsötma här som drog mig åt södra Rhone men det visade sig vara på kullen istället. 91 p
Guigal St Joseph Vigne de l'Hospice 2010. Kork och ersattes av
St Joseph Pierre Gonon 2012. Slank och med trevlig frukt men jag stör mig lite på skitiga orena toner och salubrin. Känns som Gonon 2012 har lite för mycket naturvinsvibbar för att jag skall riktigt vara med på banan. 90 p
Cornas les Chailles 2010. Så klassisk nordRhonare och hade notering om Clape i min bok men det visade sig vara Voge istället. Slankt elegant, stram frukt som drar åt Svarta vinbär men ändå med en del björnbär. Bacon och vitpeppar gjorde det lättare att hitta distrikt. En favoritproducent för mig 95p
Pierre Useglio Chateauneuf du Pape 2010. Risken med att placera en sydRhonare med nordRhonare är att den här blir lite platt, jag gillar Pierre Useglio men den här hade mycket sötare frukt, mer generös, men samtidigt också eldigare där alkoholen slog igenom. Hade nog gillat den mer om jag inte druckit en massa Syrah direkt innan. 88 p
Som bonusvin serverades Clos du Mont Olivier Selection 1980. Osäker på Cuveen men det kan vara den som idag nämns som Cuvee Pape. Gissade vi 1980, nej, vi var alla var kvar på 2000-talet, väldigt elegant men samtidigt generös, örtig och frukten drar åt inlagda jordgubbar. 43årig C9dp är inte var dag jag dricker men jag gör det gärna mer ofta. 93 p
1. Visa bifogad bild 28741
Kul på forumen här i USA - en vattendelare. Killen som gör vinerna, Jim Benn (vi har inte en bra relation sen han skrev ett nastygram för att jag hade mage att sälja vidare en av hans små darlings) har lång väntelista och säljer ut dom till hugade fantaster som älskar vinerna. Och genomgående är det lite fortfarande så att dom viner som jag (och många med mig) tycker är övermosiga alkoholbomber/syltbomber, fortfarande är dom som har en sällsam skara av beundrare här. Dvs - big still works! Big gets high scores! SQN, Andremily, Saxum, Alban, Antica Terra, Linne Calodo etc är kultproducenter som jag personligen inte alls förstår. Faktum är att en av dom värsta viner jag druckit härifrån var just an SQN Syrah - som en Amarone på crack ungefär.Visa bifogad bild 28743
2018 Andremily Mourvèdre
Har tidigare provat Andremilys syrah, EABA och grenache, så idag tänkte jag även prova deras mourvedre.
Alla viner från Andremily är cuveer och i det här fallet så dominerar mourvedre med 85% och resten utgörs av 12% syrah och 3% viognier.
Nu har jag inte druckit dessa viner i parallella glas men jag upplever att de är aningen lika, oavsett druvsammansättning. Rejält maffiga och kräver minst ett glas för att anpassa käften. Men sen kan de vara jäkligt smarriga!
Men att dricka detta i provningssammanhang tillsammans med mer ”normala” viner från Frankrike och Italien kan nog bli lite knepigt. Då blir den nog en lite väl udda fågel tror jag. Men om sällskapet är av liknande kaliber som t.ex. SQN, prestigecuveer från chateauneuf eller högoktaniga shirazer från Australien, så är det kanske lättare för smaklökarna att hänga med i svängarna.
Detta vin blev en liten snackis för ett tag sedan, eftersom resultatet från två provningar var så diametralt olika. Och sånt är ju spännande!
I Lund så gavs det höga betyg men i Gbg så var den inte lika omtyckt. Skåningen i mig gör kanske att jag hamnar något närmare Lundarnas upplevelse men kan även förstå de kritiska invändningar som Göteborgarna hade.
Jag tycker nog att både mourvedre och grenache i årgång 2018 är lite väl krävande i dagsläget men kan säkert bli fina upplevelser med tiden.
Kul på forumen här i USA - en vattendelare. Killen som gör vinerna, Jim Benn (vi har inte en bra relation sen han skrev ett nastygram för att jag hade mage att sälja vidare en av hans små darlings) har lång väntelista och säljer ut dom till hugade fantaster som älskar vinerna. Och genomgående är det lite fortfarande så att dom viner som jag (och många med mig) tycker är övermosiga alkoholbomber/syltbomber, fortfarande är dom som har en sällsam skara av beundrare här. Dvs - big still works! Big gets high scores! SQN, Andremily, Saxum, Alban, Antica Terra, Linne Calodo etc är kultproducenter som jag personligen inte alls förstår. Faktum är att en av dom värsta viner jag druckit härifrån var just an SQN Syrah - som en Amarone på crack ungefär.
Nåja, men det är kul att vin är så olika och det finns nåt för alla smaker. Må vinet flöda!
Ett av mina topp-tre vita någonsin. Provat fyra gånger. Önskar att jag hade köpt...Castillo Ygay Gran Reserva Blanco -86
21 år på ekfat (!!) följt av 5 eller var det 6) år på betong gör ju en nyfiken redan där. Buteljerades -14 vad jag kan förstå.
Dekanterat i sisådär 2h och serverat i bourgognekupa.
Härlig mörkt honungsgul färg och hög, lite oljig viskositet.
Komplext som attan!
Lätt sälta (fetmålla? Glasört?), grillad citron/bakat äpple med både pinjenötter och några oidentifierad övriga feta nötter (för mig som nötallergiker är de nyanserna lite svåra )
Stenkross, frisk syra, örter och hö, ruggigt snygga fat som får mig mer att tänka på vaxad/polerad mahogny än maffig ek.
Sjuuukt lång eftersmak.
Ett fantastiskt vin men som säkert kan vara något av en vattendelare.
Tydligt gjort i en oxidativ stil men jag vill inte påstå att det är ett oxiderat vin om ni är med på skillnaden.
Dekanteras och drick det varmare (tänk lättare rödvin) i större kupa för bästa utdelning.
Igår dracks det till en hjort-tartar med löjrom, smetana och lök samt till torsk med musselveloute och grillad kål. Fantastiskt till de lite mer jordiga, jod/järnsmakerna från det råa köttet samt musslor/svartkål/grillad kål
Det kan säkert utvecklas mer men attan så gott idag!
Klart bäst i år såhär långt!
Visa bifogad bild 28748
Visa bifogad bild 28749
Jag hade förmånen att bli bjuden och jag hoppas på att få vara med på nästa flaska om några årEtt av mina topp-tre vita någonsin. Provat fyra gånger. Önskar att jag hade köpt...
Satan i gatan! Bara färgen får det att vattnas i munnen. Spanskt vitt kan verkligen vara magiskt bra.Castillo Ygay Gran Reserva Blanco -86
21 år på ekfat (!!) följt av 5 eller var det 6) år på betong gör ju en nyfiken redan där. Buteljerades -14 vad jag kan förstå.
Dekanterat i sisådär 2h och serverat i bourgognekupa.
Härlig mörkt honungsgul färg och hög, lite oljig viskositet.
Komplext som attan!
Lätt sälta (fetmålla? Glasört?), grillad citron/bakat äpple med både pinjenötter och några oidentifierad övriga feta nötter (för mig som nötallergiker är de nyanserna lite svåra )
Stenkross, frisk syra, örter och hö, ruggigt snygga fat som får mig mer att tänka på vaxad/polerad mahogny än maffig ek.
Sjuuukt lång eftersmak.
Ett fantastiskt vin men som säkert kan vara något av en vattendelare.
Tydligt gjort i en oxidativ stil men jag vill inte påstå att det är ett oxiderat vin om ni är med på skillnaden.
Dekanteras och drick det varmare (tänk lättare rödvin) i större kupa för bästa utdelning.
Igår dracks det till en hjort-tartar med löjrom, smetana och lök samt till torsk med musselveloute och grillad kål. Fantastiskt till de lite mer jordiga, jod/järnsmakerna från det råa köttet samt musslor/svartkål/grillad kål
Det kan säkert utvecklas mer men attan så gott idag!
Klart bäst i år såhär långt!
Visa bifogad bild 28748
Visa bifogad bild 28749
Gjorde inte att begäret minskade... Får hoppas på att @Daniel A bjuder i framtiden. Måste väl ha lådvis tänker jag mig.Ett av mina topp-tre vita någonsin. Provat fyra gånger. Önskar att jag hade köpt...
Släppta årgångar: 1919, 1932, 1940, 1946, 1950, 1962, 1970, 1986Var det någon specialare eller släpps det med jämna mellanrum?