Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Bastardo]

Ett par ombesiktningar från provningarna på systembolaget:
Visa bifogad bild 31655
Cirka fyra timmar i karaff.
94736 Raúl Pérez Ultreia Saint Jacques 2021 189 kr 4800 flaskor
Då:
"N: Mint, viol, svarta vinbär, bläck, blåbär, hö och kaffe.
M: Svarta vinbär, bläck, viol och lakrits. Svalt och mörkt med bra koncentration. 88-90p"
Nu: Det mesta stämmer. I karaffen, från nyöppnad flaska, doftar det rejält med gödsel, men i glaset är det mer hö och skog. Syran är fin och bläckigheten påtaglig. Saknar lite komplexitet för att komma upp till nittio. Starka 89p

93942 Produttori del Barbaresco 2019 399 kr 4800 flaskor
Då:
"N: Jasmin, ingefära, kanel, körsbär och hallon.
M: Körsbär, mjölkchoklad, hallon, ingefära, läder och kaffe. Fräscht och elegant med snygg frukt och bra balans. Bra årgång av det här vinet. 91-93p"
NU: De mesta stämmer även här. Med luft så får vinet mer svartvinbärs- än körsbärstoner. Det finns en hel del bläck även här. Tanninerna är rejäla, men snyggt integrerade och inte alls så våldsamma som hos andra 2019 Nebbiolo. Jag tycker att det påminner ganska mycket om årgång 2016. Inga som helst problem att dricka nu om man ger det ordentligt med luft, men det finns ingen anledning till brådska. 92p

94736 Raúl Pérez Ultreia Saint Jacques 2021 får 15,5p på BKWine:
Brett och rejäl frukt, ung, frisk och saftig med aning citrus, stallig

… och 14+ ≈ Mer än prisvärt på Munkis.
Öppen doft av mörka plommon, mogna röda
äpplen, rotfrukter, slånbär, torkade örter, järn och
lite brett. Torr, medelfyllig, nyanserat bärig smak
med medelhög syra, balanserade tanniner och lätt
kryddigt slut med inslag av torkade örter och
umami. 13,5 %. 4800 fl. mencia

93942 Produttori del Barbaresco 2019 får 16,5 poäng både BKWine och Munkis!
Utvecklad, elegans och tydlig nebbiolo, bra tanniner och lite floral myntaton, nyponsaft, apelsin – BKWine

Utvecklad doft av torkade hallon, torkade örter,
röda äpplen, nypon, höstlöv och tjärpastiller. Torr,
medelfyllig, nyanserad smak med kryddiga och
örtiga stråk, fin syra, finkorniga tanniner och
komplext slut med örtbeska och fatinslag. 14%.
4800 fl. nebbiolo. Munkis

 

[mackan92]

Dryckesprovning på Systembolaget - Tema Italien Prestige.

Allt serverades blint och uppgiften var att försöka hitta temat i varje flight. Vinnaren i varje duell gick sedan vidare till final där vinnaren i gruppen var Radici 1998.

Duell 1: (Old vines in lava land)
Tenuta delle Terre Nere, Prephylloxera 2021 (vinnare i gruppen)
Återhålsamt på näsan men relativt tydligt ursprung. blodapelsin, jordgubbar och små fina taniner. 140 år gamla stockar.
Frank Cornelisen Magma 2020 (min favorit i duellen)
Väldigt knuten till en början men när vi gick tillbaks till den så hade otroligt mycket hänt. Domineras av solvarma jordgubbar, hallonbåtar och lakrits. Kanske inte druvtypiskt - ett vin i sin egen stil.

Duell 2: (Gaja vs Gaja)
Gaja Barolo Conteisa 2017 (Cerequio) (min favorit)
Tydliga Piemonte och i synnerhet La Morra i stilen. Nypon, jordgubbar, rosor och härlig kryddighet. Fin drickfas.
Gaja Brunnelo di Montalcino Pieve Santa Restituta Sugarille 2018 (vinnare i gruppen)
Körsbär, och något artificiellt på näsan som fick mig tro något var skumt med flaskan man gruppen gillade det. Det artificiella fanns även i smaken som gjorde det inte till en kul upplevelse.

Duell 3: (Tidiga protester)
Tignanello 2016 (min och gruppens solklara favorit i duellen)
Här var jag direkt på Bdx blend och vart till föga förvånad att 15% Cab Sauvignon kan slå igenom så hårt när vinet utgör 80% Sangiovese. Snyggt polerat och bästa Tignanello jag druckit.
Sassicaia 2020 (fick endast 1 bästa röst)
Snacka om ungt, tillknäppt och förvirrande uttryck. Hade inte susning att detta kunde vara Sassicaia trots jag hade hoppats på en flaska idag - kändes som för mig en ung Chianti Classico Grand Selezione. Kvällens stora besvikelse.

Duell 4 (Mature Barolo vs "Barolo of the South")
Mastroberardino Radici Taurasi Riserva 1998 (här var det målsnöre på vilken som var favorit men Radici kändes mer pigg och frukten var mer yppig som gjorde att jag gav den som min favorit, likväl gruppen och hela kvällens WOTN)
Tydlig mognad, fortfarande pigg och fräsch. Meditationsvin sa vi - ett vin man bara kan sitta och dofta på och fina slipade taniner som integrerats väl.
Roagna Barolo Pira Reserva 2006
Fin balans, kommit in i mognadsfas och en del taniner finns kvar där även syran är framträdande. Föll på målsnöret och var svårast att utse en vinnare i denna duell.

 

[Sebran]

Fin sammanfattning @mackan92 . Mycket kul och lärorik provning överlag. Håller med allt du skriver ovan, sista flighten var helt klart mest njutning och lärdomen från provningen blev att mognad trumfar det mesta. Mina favoriter var Radici '98, Roagna Pira '06 och Gaja Barolo Conteisa '17.
Kvällens besvikelser blev Sassicaia '20 och Gaja Brunello '18 som båda hamnade under 90-poäng för mig. Huruvida mer mognad kan ändra på detta kan jag inte uttala mig om, men jag tvivlar på någon större potential.

 

[StefanAkiko]

Dryckesprovning på Systembolaget - Tema Italien Prestige.

Allt serverades blint och uppgiften var att försöka hitta temat i varje flight. Vinnaren i varje duell gick sedan vidare till final där vinnaren i gruppen var Radici 1998.

Visa bifogad bild 31659

Duell 1: (Old vines in lava land)
Tenuta delle Terre Nere, Prephylloxera 2021 (vinnare i gruppen)
Återhålsamt på näsan men relativt tydligt ursprung. blodapelsin, jordgubbar och små fina taniner. 140 år gamla stockar.
Frank Cornelisen Magma 2020 (min favorit i duellen)
Väldigt knuten till en början men när vi gick tillbaks till den så hade otroligt mycket hänt. Domineras av solvarma jordgubbar, hallonbåtar och lakrits. Kanske inte druvtypiskt - ett vin i sin egen stil.

Duell 2: (Gaja vs Gaja)
Gaja Barolo Conteisa 2017 (Cerequio) (min favorit)
Tydliga Piemonte och i synnerhet La Morra i stilen. Nypon, jordgubbar, rosor och härlig kryddighet. Fin drickfas.
Gaja Brunnelo di Montalcino Pieve Santa Restituta Sugarille 2018 (vinnare i gruppen)
Körsbär, och något artificiellt på näsan som fick mig tro något var skumt med flaskan man gruppen gillade det. Det artificiella fanns även i smaken som gjorde det inte till en kul upplevelse.

Duell 3: (Tidiga protester)
Tignanello 2016 (min och gruppens solklara favorit i duellen)
Här var jag direkt på Bdx blend och vart till föga förvånad att 15% Cab Sauvignon kan slå igenom så hårt när vinet utgör 80% Sangiovese. Snyggt polerat och bästa Tignanello jag druckit.
Sassicaia 2020 (fick endast 1 bästa röst)
Snacka om ungt, tillknäppt och förvirrande uttryck. Hade inte susning att detta kunde vara Sassicaia trots jag hade hoppats på en flaska idag - kändes som för mig en ung Chianti Classico Grand Selezione. Kvällens stora besvikelse.

Duell 4 (Mature Barolo vs "Barolo of the South")
Mastroberardino Radici Taurasi Riserva 1998 (här var det målsnöre på vilken som var favorit men Radici kändes mer pigg och frukten var mer yppig som gjorde att jag gav den som min favorit, likväl gruppen och hela kvällens WOTN)
Tydlig mognad, fortfarande pigg och fräsch. Meditationsvin sa vi - ett vin man bara kan sitta och dofta på och fina slipade taniner som integrerats väl.
Roagna Barolo Pira Reserva 2006
Fin balans, kommit in i mognadsfas och en del taniner finns kvar där även syran är framträdande. Föll på målsnöret och var svårast att utse en vinnare i denna duell.

Att förstå unga kvalitetsstinna rödviner är synnerligen komplicerat och absolut ingen vetenskap. Men, man lär sig, tror jag, efter några år, att känna igen sina favvo viner som unga. Man lär sig att mer och mer skilja mellan det som är här och nu och det som kanske kommer komma.

Ingen kritiker såg 1981, 1979 eller 1975 komma fram som magiska årgångar…

 

[StefanAkiko]

Detta är årets tredje flaska från Argentina under vårt tak. Dessutom årets hitintills bästa argentinska vin.

I det mycket omfattande, och för mig föga kända, landskapet av argentinska viner finns det iaf några namn som jag får förväntningar av. Ett av dessa är Pascual Toso. Detta vineri etablerades av Pascual Toso, en italiensk invandrare i "slutet av 1800-talet" (jag har tyvärr inte bättre koll.) Det betyder att vineriet har en lång historia. Förmodligen spännande, men jag har ingen koll... Det som attraherar mig är att de har bemödat sig med att skapa några av de mest hyllade vinerna i Mendoza-regionen. Dessutom med ett särskilt fokus på Malbec. Pascual Toso är en etablerad förebild för kvalitet och innovation inom den argentinska vinindustrin.

Me like! (Och många med mig.)

Bond får inte dricka vin, men han vill så väldigt gärna göra precis allt som husse gör...

Detta vin är ett av deras mästerverk. Det är ett fantastiskt CS-vin. Det är ett fantastiskt Malbec-vin. Det är en strålande representation av vad Aregentina och Mendoza har att erbjuda. Detta vin kommer från Barrancas, Maipú, en av de högst privilegierade subregionerna i Mendoza, erkänt för sina optimala förhållanden för vinodling. Dit borde man resa!

Smaknot​

2015 Pascual Toso Finca Pedregal Single Vineyard Malbec Blend, Argentina Mendoza Maipú Barrancas, 92p
Detta är ett synnerligen anmärkningsvärt vin! Tyvärr presenterat i en sån där onödigt tung och vräkig flaska. Men vinet står ut med sin enorma koncentration och en total avsaknad av sediment.

Färg: Djupt svart-röd utan tecken på tegling.

Doft: En förförisk bukett dominerad av svarta vinbär med vackra toner av blåbärssylt. I bakgrunden skymtar uppfriskande övertoner av menthol. En lätt antydan till kryddighet skänker lite extra tillfredsställelse och den (för mig) obefintliga fatkaraktären lyfter fram en exceptionell renhet i vinets uttryck av ung, swullofrukt (helt utan plågsam syltighet).

Smak: I munnen ger vinet intrycket av att vara mycket ungt. Dess struktur känns extraherad men samtidigt perfekt balanserad. Trots sin ungdom har vinet inte satt något minsta sediment öht. Det påminner nästan om en karikatyr av Cabernet Sauvignon, med dess distinkta svarta vinbär, omisskänneliga tanniner som halverst gömmer sig bakom murarna av ung frukt. Vinet har en vackert en robust och yppigt maskulin kropp.

Vid nio års ålder slår det mig att detta vin är essentiellt orört av tiden. Jag förutspår därför att det inte kommer nå sin fulla potential förrän någon gång under tidigt till mitten av 2030-talet. Även om det idag är ett njutbart "fruktjuice"-vin, kommer dess stora tillfredsställelse att levereras en bra bit framåt i tiden.

Bara 92 poäng idag, men potential för de absolut högsta poängen om mognadsutvecklingen följer Bordeauxiska mönster. Jag önskar att jag hade några fler flaskor och ett riktigt långt liv framför mig för att njuta av dess utveckling!

För övrigt:
Fasen vad gott det är, ändå, med bra vin!

Även om detta vin normalt har en smått avskräckande prislapp, kanske några har erfarenheter av detta vin? Ssk nyfiken blir man ju på om någon har druckit detta vin med mognad...

 

[LeChat]

2019 Domaine Sylvain Pataille Marsannay

Första flaskan korkskadad. Då är det bra med många flaskor! Andra flaskan helt korrekt och mycket god.

Har märkt att bourgogne från Marsannay ofta passar mig väldigt bra. Goda pinoter som presterar mycket bourgognekaraktär för liten peng. Komplext och med bra struktur. Bra mitt i veckan vin!

 

[StefanAkiko]

Igår tänkte jag att det var dags för årest självflaggelering. Beaujolais!
Dessutom Nouveau ovanpå det!

Varje år skall det drickas minst en flaska av Bojo, Bgn samt annan PN. Nästan aldrig blir det bra med mina smaklökar.

Nästan varje dag säger jag "PASS!" med eftertryck.
Men, just idag är jag svag. Fast igår.
Senaste CT-tagningen av detta vin var av årgång 2016.

Min bild från CT.

2023 Labouré-Roi Beaujolais Nouveau, 91p
Jag blev gruvligt imponerad av detta vin!

Öga: Svartrött.
Näsa: Stor, imponerande doft av lila doft av irion (viol), mörka bär och en slags mineralisk kryddighet.
Gom: M+ fylligt (!) vackert vin med M++ tanniner. Inget picknickvin - det här är reda godis för nördar! Ett seriöst vin med umpa-umpa! M+ långt och över förväntan komplext...

Trodde att turkiska Asmadan Winery's Gamay var unik, men denna Bojo Nouveau är en solklar själsfrände till Asmadan's Gamay.

Djupt imponerad av ett vin jag redan dissat och öppnade, med 100% förväntan att vaska det... Äter gladeligen mängder av ödmjukhetspaj

 

[StefanAkiko]

2011 Bodega de Bardos Ribera del Duero Ars Mitica, 89p
Tempranillo äger!
Det gör också Ribera del Duero.

Mörkt röd med vissa inslag av tegel.
Doftar som en skolboksbordeaux av klassiskt snitt. Bra jord, en del kossa och murrig frukt.
I munnen beter det sig också som en rustik klassisk Bdx. Smältande tanniner, bra syra, bra fyllning, underbar balans, komplexitet, nåja, bra längd.

Men, i slutet kommer en nästintill obehaglig ekbeska av nysågade plankor...

Men, tillsammans med Gruyère och Conté sken den som en stjärna

Längtar dock ej efter en till flaska och är nöjd hör. Har storasyster (Suprema 30 Meses) att avnjuta ca söndag. Blir spännande!

 

[LeroyHilarious]

Pinot Thursday med Dr Mayer PN 2021! Lätt och len, subtila toner, fina tanniner och syra. Välsvarvat, helt enkelt! Kryddor och övermogna röda vinbär i smaken. Det är i nyanserna vinet lirar. Hade tänkt mig något kralligare, men egentligen blev detta rätt bra som stand-alone-vin utan något att tugga på till. Elegant!

 

[Foley]

Visa bifogad bild 31675

Pinot Thursday med Dr Mayer PN 2021! Lätt och len, subtila toner, fina tanniner och syra. Välsvarvat, helt enkelt! Kryddor och övermogna röda vinbär i smaken. Det är i nyanserna vinet lirar. Hade tänkt mig något kralligare, men egentligen blev detta rätt bra som stand-alone-vin utan något att tugga på till. Elegant!

Kul! Jag drack Dr Mayer PN 2022 i helgen och delar din erfarenhet. Det var ett väldigt lätt vin, och ganska typiskt nya världen på något sätt (några gissade USA). Gör sig nog bäst till chark eller dylikt. Jag tyckte 2022 blev ganska mkt bättre efter någon timme i karaff så är möjligt att man ska låta den ligga några år nästa gång.

 

[LeroyHilarious]

Kul! Jag drack Dr Mayer PN 2022 i helgen och delar din erfarenhet. Det var ett väldigt lätt vin, och ganska typiskt nya världen på något sätt (några gissade USA). Gör sig nog bäst till chark eller dylikt. Jag tyckte 2022 blev ganska mkt bättre efter någon timme i karaff så är möjligt att man ska låta den ligga några år nästa gång.

Ja, den får nog en nivå av komplexitet till med några år på nacken. Håller med dig om den typiska nya världen-feelingen.

 

[mackan92]

Vinmakarbesök i Sundbyberg och på Sundbybergs vinbar från I Fabbri.

Provade alla utom Rosso och genomgående stilrena viner och använder gamla fat där frukten får skina igenom.

Favoriten för kvällen vart Riserva 2018 - Grand Selezione behöver tid och upplevdes otroligt stängd för dagen. Chianti Classico riktigt charmtroll och skriker efter ost och chark och enkelt sällskapsvin.

Importör är Terrior vin där classoco släpps imorgon på Fiasco flaska resten via PI.

 

[LeChat]

1995 Château Prieuré-Lichine

Bara dottern och jag hemma ikväll så ambitionsnivån gällande kvällens mat ligger någonstans runt varma mackor. Eller ganska exakt faktiskt.

Har druckit en flaska av denna tidigare. Men dåligt minne, dålig självtillit eller något annat, gör att jag ofta behöver dricka en flaska till för att klargöra vad jag egentligen tycker.

Fyllig komplex doft. Smakmässigt utvecklad men struktur och finish påminner lite om ett yngre vin. Att vinet har en ålder på nästan 30 år är faktiskt lite förvånande.

Elegant med aptitliga drag av jord och stall. Riktigt bra och färdig att njutas, men går fint att lagra vidare iallafall 5+ år till.

 

[Sebran]

Liten nebbiolo-blindprovning hemma ikväll.

Elio Altare Langhe Nebbiolo 2022 vs Produttori del Barbaresco 2019 vs Ratti Marcenasco 2019

Altare: Ganska stor och inbjudande doft av jordgubbssylt, hallon, viol och tulpaner. På smaken tillkommer även svarta vinbär och lakrits. Generös söt frukt, snälla tanniner, juicig och tillgänglig. En nebbiolo som drar åt det mörkare hållet, inte särskilt strukturerad men desto mer tillgänglig. Ett bra vin, men kanske inte riktigt min personliga favoritstil av nebbiolo.

PdB: Märklig och något sluten doft som domineras av gummislang. Vid högre temperatur går det mer åt bränt gummi. Knappt någon frukt alls, ytterst atypisk och inte särskilt trevlig doft. I munnen är vinet extremt torrt, har tydligare tanniner än i Altare men tyvärr dominerar även här gummitonerna. Vad är detta? Stämmer inte alls överens med de smaknoter jag har läst och vinet påminner ingenting om årgången 2016 som jag älskade i sin ungdom. Dålig flaska? Att en Barbaresco kan smaka gummi har jag tidigare aldrig upplevt. Någon annan som provat och haft en liknande upplevelse av denna årgång?

Ratti: En enda sniff och jag är såld. Det här är min typ av nebbiolo. Ljust rödbärig, nypon, smultron, apelsinzest, ja allt det där man älskar med nebbiolo. Smaken fortsätter på samma tema med en bra syra, relativt snälla tanniner och en lång eftersmak. La Morra i mitt hjärta

 

[Foodcoma]

Liten nebbiolo-blindprovning hemma ikväll.

Elio Altare Langhe Nebbiolo 2022 vs Produttori del Barbaresco 2019 vs Ratti Marcenasco 2019

Altare: Ganska stor och inbjudande doft av jordgubbssylt, hallon, viol och tulpaner. På smaken tillkommer även svarta vinbär och lakrits. Generös söt frukt, snälla tanniner, juicig och tillgänglig. En nebbiolo som drar åt det mörkare hållet, inte särskilt strukturerad men desto mer tillgänglig. Ett bra vin, men kanske inte riktigt min personliga favoritstil av nebbiolo.

PdB: Märklig och något sluten doft som domineras av gummislang. Vid högre temperatur går det mer åt bränt gummi. Knappt någon frukt alls, ytterst atypisk och inte särskilt trevlig doft. I munnen är vinet extremt torrt, har tydligare tanniner än i Altare men tyvärr dominerar även här gummitonerna. Vad är detta? Stämmer inte alls överens med de smaknoter jag har läst och vinet påminner ingenting om årgången 2016 som jag älskade i sin ungdom. Dålig flaska? Att en Barbaresco kan smaka gummi har jag tidigare aldrig upplevt. Någon annan som provat och haft en liknande upplevelse av denna årgång?

Ratti: En enda sniff och jag är såld. Det här är min typ av nebbiolo. Ljust rödbärig, nypon, smultron, apelsinzest, ja allt det där man älskar med nebbiolo. Smaken fortsätter på samma tema med en bra syra, relativt snälla tanniner och en lång eftersmak. La Morra i mitt hjärta

Provade pdb 2019 för någon månad sedan, då köpt via fyrklövern. Känner inte igen mig alls i din beskrivning så för mig låter det som en dålig flaska. Tyckte den var balanserad och druvtypisk men något ung för min smak.

 

[StefanAkiko]

Naturviner serverades till gårdagens middag, en sk Charity "denner".

Charity för jordbävningsoffren i Ishikawa. Lokala råvaror, lokala sakkar och lokala naturviner.

Bubblet var ok och Chardonnayen var riktigt bra. Sakkarna var hemska och CS:en ett haveri. Maten fantastisk!

2022 Says Farm Awa Rosé, Himi, Toyama
Ett rosébubbel med fin frukt och skir framtoning. Elegant och gott. Inga toner av naturvin och jag fick i mig flera glas utan problem.

En åldrad sakkes som legat på fat från Chivas Regal. Förfärligt. Efter tre smuttar var jag tvungen ställa glaset åt sidan. Fanns ingenting i detta som jag uppfattade som njutbart.

Här pratar vi bra skit!
2021 Says Farm Chardonnay, Himi, Toyama, 92p
Som en 1000kr vit Bgn med elegans och snygg fathantering. Kvällens bästa dryck, utan konkurrens!

Gav vissa förhoppningar inför CS:en!

2021 Says Farm CS, Himi, Toyama, 70p
Ett haveri. Spretar åt alla håll. Det snällaste jag kan säga är: Olämpligt till bättre mat.

Till efterrätten serverades ännu en åldrad sakke:

Denna fick 8888 att framstå som en änglasmekning. Kunde inte se någon av gästerna som faktiskt drack ur detta glas. Smakar väldigt mycket, men ingen av smakerna är goda. Förmodligen som gjort för @Mats

Kvällen var fantastiskt trevlig och vi hälsade på hos några av de övriga gästernas bord. Sånt där supertrevligt branschfolk inom vinimport och restaurangkedjor. Det bidrog till den varma stämningen.

Som vanligt: exceptionell livemusik.

Något av rätterna och stämningen:

 

[Drucket]

@Sebran, jag drack Produttori del Barbaresco 2019 häromkvällen, och jag känner inte igen gummidominansen. Mina anteckningar från Cellartracker:

Nose: Muted cherries, Earl Grey tea, a hint of mint, savory consommé notes, some distant flowers in the background. Fruit takes a background seat.
Mouth: Mid-weight, tannins not too aggressive, fresh acid, slightly tart finish. Definitely a food wine.
Quite good, especially at this price point, but more years in the cellar will likely improve the wine.

Inte himlastormande, en helt ok Barbaresco. Lite mer frukt hade inte skadat, men som sagt, inget gummi.

 

[Sebran]

Tack för era noter @Foodcoma och @Pichon. Funderar på att coravina ett glas från min andra flaska och jämföra. Eventuellt kanske jag kan reklamera flaskan och få tillbaka pengarna från bolaget, även om defekten inte är helt uppenbar.

 

[LeChat]

2012 Clos Fourtet

Härlig frukt och sekundära aromer av finaste fat. Denna mellanfas kan ganska ofta vara jäkligt god för bordeaux. För även om jag verkligen gillar utvecklade tertiära aromer så hittar man sällan den där pirriga nerven och spänsten som finns i ett yngre vin. Så att variera sina bordeauxupplevelser är inte dumt. Bara jäkligt gott!

2012 är medelfyllig och saknar intensiteten som är i de stora årgångarna. Men inte mindre god för det. Jag gillar även dessa slanka årgångar. Som sagt variation är inte dumt.


2015 Château Fleur Cardinale

2015 är en varm och lite maffig årgång som lätt skapar obalans och lite för mycket av det goda. Men är man på humör för lite rajtantajtan-vin med alkohol och yppig frukt så kan de funka alldeles utmärkt.

Och 2015 Fleur Cardinale funkar! För trots att den är ganska endimensionell, fruktig och med påträngande fat så är den samtidigt oemotståndligt charmig.

Jag gillar verkligen båda dessa uttryck så egentligen svårt att säga att den ena skulle vara bättre än den andra. Två kanonviner!
Men kvalitetsmässigt tycker jag att Clos Fourtet är mer sofistikerad.

Oxfilé med potatismedaljonger och rödvinssås blir det på kvällens tallrik.

 

[The Wall]

Visa bifogad bild 31676

Vinmakarbesök i Sundbyberg och på Sundbybergs vinbar från I Fabbri.

Provade alla utom Rosso och genomgående stilrena viner och använder gamla fat där frukten får skina igenom.

Favoriten för kvällen vart Riserva 2018 - Grand Selezione behöver tid och upplevdes otroligt stängd för dagen. Chianti Classico riktigt charmtroll och skriker efter ost och chark och enkelt sällskapsvin.

Importör är Terrior vin där classoco släpps imorgon på Fiasco flaska resten via PI.

Min erfarenhet är att 2018 är en väldigt klurig årgång i Toscana, och särskilt i CC - många av våra favoriter som normalt presterar väldigt bra har varit besynnerligt svajiga och i vissa fall svaga just 2018. Kanske behöver tid, men jag låg väldigt lågt med inköp av 2018 för att slippa sitta med ett krigslager av såskandidater.