kayaker
Cyklist
Mmm... Michel Lafarge!
finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner
- Thread starter Anders Landström
- Startdatum
-
- Etiketter
- provningsnoteringar vin vinprovning
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Wineferno i Umeå den 11 juni, kort rapport:
Deltagare: @Mats och undertecknad. Sen lekte vi skrubbleken
Flight 1: saké (nihonshu) på temat: tre av de bästa.
De tre producenterna: Hakkaisan, Koshi no Kanbai och Kubota gjorde upp om vår gunst i klassen super-lyx, extra allt JUNMAI DAIGINJO. Och KUBOTA's version MAN JUU (deras högsta grillning av junmai daiginjo) vann vår gunst.
Flight 2: red wines.
Förra månadens vin (100% Mazuelo) växte fantastiskt under kvällen och kom sig t 92p på min skala.
Vaio Armaron 2006:a som inte alls levererade...
Flight 3: söta viner
Willy Schaefer tog slut fort! Maury var min personliga favorit.
Lenz Moser leverade dagens näsa, men den gedigna sötman var för mycket - borde lösa sig på en 20 år sådär.
Kvällens cuvée mellan TBA och den falnande ungerska skönheten var bättre än komponenterna.
Flight 4: sherry och tüsktalande "grappa"
Mümsigt!
Deltagare: @Mats och undertecknad. Sen lekte vi skrubbleken
Flight 1: saké (nihonshu) på temat: tre av de bästa.
De tre producenterna: Hakkaisan, Koshi no Kanbai och Kubota gjorde upp om vår gunst i klassen super-lyx, extra allt JUNMAI DAIGINJO. Och KUBOTA's version MAN JUU (deras högsta grillning av junmai daiginjo) vann vår gunst.
Flight 2: red wines.
Förra månadens vin (100% Mazuelo) växte fantastiskt under kvällen och kom sig t 92p på min skala.
Vaio Armaron 2006:a som inte alls levererade...
Flight 3: söta viner
Willy Schaefer tog slut fort! Maury var min personliga favorit.
Lenz Moser leverade dagens näsa, men den gedigna sötman var för mycket - borde lösa sig på en 20 år sådär.
Kvällens cuvée mellan TBA och den falnande ungerska skönheten var bättre än komponenterna.
Flight 4: sherry och tüsktalande "grappa"
Mümsigt!
Last edited:
chambertin
Medlem
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Vi drack dem i rätt ordning, det blev bara fel då jag skrev, och iddes inte ändra. Men nu så.Sött efter grappa ?
Såg intressant ut annars !
Tack för motivationen
Joseph Phelps har många strängar på sin lyra, han är väl dock mest känd för Caberneter och lite djärva Rhone Ranger experiment. Man gör dock klokt i att inte glömma bort hans Chardonnayer och Pinoter. Fick blint följande
Chardonnay 2013 Freestone vineyard, Joseph Phelps
Detta vin är inget litet vin. Det är ett stort vin i många bemärkelser. Det börjar med en rätt citrus och mineralbetonad doft med en del rostade toner. Initialt för doften mig på Puligny, elegant men samtidigt kraftig. Smaken är fyllig men med markerad syra, frukten drar åt citrushållet men med lite värme kommer lite mer tropiska toner. Det finns absolut fat men det stör inte mig, faten känns väldigt franska och fatbehandlingen känns Puligny vilket är min initiala gissning, är tillochmed inne på Grand Cru, men de tropiska tonerna drar mig till sist till USA vilket turligt nog var rätt (vägde precis). Gillade detta vin skarpt, 94 p. Helt klart blir det mer Chardonnay för pengarna på andra sidan atlanten.
Chardonnay 2013 Freestone vineyard, Joseph Phelps
Detta vin är inget litet vin. Det är ett stort vin i många bemärkelser. Det börjar med en rätt citrus och mineralbetonad doft med en del rostade toner. Initialt för doften mig på Puligny, elegant men samtidigt kraftig. Smaken är fyllig men med markerad syra, frukten drar åt citrushållet men med lite värme kommer lite mer tropiska toner. Det finns absolut fat men det stör inte mig, faten känns väldigt franska och fatbehandlingen känns Puligny vilket är min initiala gissning, är tillochmed inne på Grand Cru, men de tropiska tonerna drar mig till sist till USA vilket turligt nog var rätt (vägde precis). Gillade detta vin skarpt, 94 p. Helt klart blir det mer Chardonnay för pengarna på andra sidan atlanten.
1970 Chambolle Musigny (Village) insomnat kooperativ (blint)
Först rätt sluten, sedan kommer en något söt doft, lite te och orientaliska kryddor. Smaken är rätt tunn och blyg, kanske kanske kan det komma nåt kul från denna. 9 Burgundiska Chardonnayer senare går jag tillbaks till Chambollen och nu har det börjat hända grejer. Doften har intensifierats, skog, pors, multna toner, mer orientaliska kryddor. Smaken formligen exploderar, silkeslena tanniner, mognadstoner, orientaliska kryddor, lingon, hallon. Visst märks åldern och kanske kanske att mognadstonerna är väl påtagliga. Dock, att en 46 årig Village kan leverera så här bra känns fantastiskt roligt. Hur kul som helst faktiskt. 93p
Först rätt sluten, sedan kommer en något söt doft, lite te och orientaliska kryddor. Smaken är rätt tunn och blyg, kanske kanske kan det komma nåt kul från denna. 9 Burgundiska Chardonnayer senare går jag tillbaks till Chambollen och nu har det börjat hända grejer. Doften har intensifierats, skog, pors, multna toner, mer orientaliska kryddor. Smaken formligen exploderar, silkeslena tanniner, mognadstoner, orientaliska kryddor, lingon, hallon. Visst märks åldern och kanske kanske att mognadstonerna är väl påtagliga. Dock, att en 46 årig Village kan leverera så här bra känns fantastiskt roligt. Hur kul som helst faktiskt. 93p
LeChat
Medlem
Chateau Canon La Gaffeliere 2009
Den här har fått höga poäng av professionella bedömare. Kan vara att jag dricker den i en knepig fas för den känns inte riktigt drickfärdig. Faten sticker ut lite för mycket. Det är inget fel på vinet, eller jo, priset! Hade den kostat ca 300- 400:- så är väl det ok men inte det dubbla. Jag minns inte vad jag betalade men priset var i alla fall sänkt när den inhandlades. Som sagt inga fel utan blir förhoppningsvis bättre med några år till.
Maten var i alla fall god och ätfärdig!
Appel
Medlem
Får man rösta på sina egna
Kvällens favoriter! (I ett hav av Italienare)
?
Magnus L
urydhtfilgukj
Helt okej om dom är bäst!Får man rösta på sina egna
Appel
Medlem
Hmmm... Njaaaa...
Mattias Schyberg
Administratör
Halleluja!
Det gick bra trots allt. Halsen känns stabil och redo att ta emot lite härligt buteljerat solsken! Sitter nu och njuter av ett riktigt udda vin. Hur många av er har hört talas om druvan pignolo? Inte jag i alla fall och jag har ingen aning om vad jag borde förvänta mig heller. Det var @karl_ek som lurade på mig det för övrigt och han är en lurig herre – ständigt med en räv bakom örat.
Inte överdrivet komplext i aromen. Svart som synden i glaset. Tät som en Madiran ungefär och lika stramt och tufft i munnen. Balanserat med antydan till mognad. Mörk frukt med syrliga blå plommon, mörka körsbär och svarta vinbär men också lite drag av motorolja, soja, mandel, kryddor och eneträ. Maskulint och rustikt samt slankt trots den mörka inramningen. Gott, men det saknar något. Vet inte vad riktigt, men en tydligare profil möjligen.
Äsch, ett kul vin för en billig peng, vad gnäller jag på. Mycket struktur och intensitet för pengarna. Kräver nog lite proteiner med tanke på de tuffa tanninerna visserligen. Helt klart 89p och en tumme upp. Väl värt att prova!
2008 Ronchi di Manzano Colli Orientali del Friuli Pignolo
Det gick bra trots allt. Halsen känns stabil och redo att ta emot lite härligt buteljerat solsken! Sitter nu och njuter av ett riktigt udda vin. Hur många av er har hört talas om druvan pignolo? Inte jag i alla fall och jag har ingen aning om vad jag borde förvänta mig heller. Det var @karl_ek som lurade på mig det för övrigt och han är en lurig herre – ständigt med en räv bakom örat.
Inte överdrivet komplext i aromen. Svart som synden i glaset. Tät som en Madiran ungefär och lika stramt och tufft i munnen. Balanserat med antydan till mognad. Mörk frukt med syrliga blå plommon, mörka körsbär och svarta vinbär men också lite drag av motorolja, soja, mandel, kryddor och eneträ. Maskulint och rustikt samt slankt trots den mörka inramningen. Gott, men det saknar något. Vet inte vad riktigt, men en tydligare profil möjligen.
Äsch, ett kul vin för en billig peng, vad gnäller jag på. Mycket struktur och intensitet för pengarna. Kräver nog lite proteiner med tanke på de tuffa tanninerna visserligen. Helt klart 89p och en tumme upp. Väl värt att prova!
2008 Ronchi di Manzano Colli Orientali del Friuli Pignolo
Vino fino
Medlem
Den etablerade (svenska) doktrinen om thailändsk mat tillsammans med vin brukar diktera halvtorrt vitt från Rhendalen, bägge sidor av floden. Jag fick mig en duktig uppsträckning på Berns för ett par år sedan, ackompanjerad av empiri uppkörd i näsan, likadant på Mere Brazier häromåret (f.ö. en av världens bästa restauranger) och jag har sedan dess funderat rätt mycket på vad det är som lirar och inte lirar. Kokosmjölk och rostad ek? Fisksås och… vaddå? Koriander och…? Många parametrar. Kräver empiri.
Testade nu på egensnickrad grön curry, följde slaviskt receptet, inte Tinas eller Jamies perversiteter alltså utan ett lokalt recept, och la fram de tre anfallspositionerna. Halvtorr Riesling (svensk falang), vit Rhone (skola Mere Brazier), röd syrah-baserad blandning (Berns förstakedja).
Samtliga var bra partners, inget snack. Och som vanligt när man har bra partners är det ofta en fråga om vilka toner som de förstärker. Rieslingen förstärkte sötman och limebladen, den vita Rhoneblandningen lyfte fram kycklingen och fisksåsen, den röda Rhoneblandningen lyfte helheten. I stigande ordning gav de den bästa matchningen.
Bürklin-Wolf Riesling Trocken 2014: en av mina favoritproducenter i Pfalz, bra återhållen söt persikofrukt, fin balans, hyfsad syra. Gott. 85 p
Tardieu-Laurent CdR Blanc Les Becs Fins 2014: Inga spår av halmhatt i duggregn, istället fin vit stenfrukt, mineraler, helt integrerad ek. 88 p, kanonbra valuta vid 93 kr via europeiska leverantörer. (Fook yoo Postnord som krossade flaskor och sabbade etiketterna).
Tardieu-Laurent CdRV Rouge Les Becs Fins 2014: En av kungarna av Rhone visar lindansarförmågan mellan Råbert och klassisk stil. Ren, väldigt ren frukt, men ändå fet och generös. I särklass bäst till den gröna curryn. Men vinet i sig oavsett mat motiverar 89 p, oanständigt bra valuta för 101 kr på kontinenten. Sista årgången såldes för 162 kr på vårt underbara Monopol. Men även det ockerpriset hade varit bra valuta.
Testade nu på egensnickrad grön curry, följde slaviskt receptet, inte Tinas eller Jamies perversiteter alltså utan ett lokalt recept, och la fram de tre anfallspositionerna. Halvtorr Riesling (svensk falang), vit Rhone (skola Mere Brazier), röd syrah-baserad blandning (Berns förstakedja).
Samtliga var bra partners, inget snack. Och som vanligt när man har bra partners är det ofta en fråga om vilka toner som de förstärker. Rieslingen förstärkte sötman och limebladen, den vita Rhoneblandningen lyfte fram kycklingen och fisksåsen, den röda Rhoneblandningen lyfte helheten. I stigande ordning gav de den bästa matchningen.
Bürklin-Wolf Riesling Trocken 2014: en av mina favoritproducenter i Pfalz, bra återhållen söt persikofrukt, fin balans, hyfsad syra. Gott. 85 p
Tardieu-Laurent CdR Blanc Les Becs Fins 2014: Inga spår av halmhatt i duggregn, istället fin vit stenfrukt, mineraler, helt integrerad ek. 88 p, kanonbra valuta vid 93 kr via europeiska leverantörer. (Fook yoo Postnord som krossade flaskor och sabbade etiketterna).
Tardieu-Laurent CdRV Rouge Les Becs Fins 2014: En av kungarna av Rhone visar lindansarförmågan mellan Råbert och klassisk stil. Ren, väldigt ren frukt, men ändå fet och generös. I särklass bäst till den gröna curryn. Men vinet i sig oavsett mat motiverar 89 p, oanständigt bra valuta för 101 kr på kontinenten. Sista årgången såldes för 162 kr på vårt underbara Monopol. Men även det ockerpriset hade varit bra valuta.
Mattias Schyberg
Administratör
Men rieslingen är ju trocken och inte halvtorr, men det kanske är ett gränsfall sockermässigt? Jag gillar typ spätlese eller kabinett till hetare asiatisk mat.
Skrutt
Medlem
2012 Roberto Mondavi Twin Oaks Zinfandel ligger rätt i tiden då vi till sist fick en dag utan någon kallblåst här i mellansverige. Jag har fått för mig att Mondavi håller en hög lägstanivå (any takers?) efter att ha blivit nöjd med by-the-glassvin på krogen. Det här grillvinet börjar lmed lite såna där obehagligt övermogna plommon i mittfåran, som jag brukar associera till plonk. Kraften spelar dock på par. Såhär på sluttampen tycker jag att frukten känns lite mer saftig, anigen "stålig" om någon förstår vad jag menar, och de övermogna dragen verkar lägga sig. Men lite tunt. 85-87p.
chambertin
Medlem
Me too ! Kanke t.o.m gillar en Mosel till det där vilket ju är väldigt långt ifrån den svenska "doktrinen".
Vino fino
Medlem
Rieslingen kändes inte helt torr, men jag känner inte till den exakta sockerhalten. Kycklinggrytan innehöll 2 msk socker på totalt ungefär 1,5l volym. Inga andra söta tillsatser.
Det som var intressant var att Rieslingen framhävde sötman i grytan, de andra två vinerna framhävde annat.
Sen vad gäller asiatisk mat är det ju ett väldigt stort och varierande spann av smaker. Kommersiellt internationaliserad asiatisk mat brukar ha också extra socker. Men standardordinationen till det "asiatiska köket" som jag brukar få från både professionella och icke professionella vinsvenskar är är vitt vin från bägge sidor av Rhen med lite sötma. Och här kan då konstateras att till ett någorlunda autentiskt lokalt recept av thailändsk grön curry passar en syrah-blandning från varmklimat mycket bättre. (Berns ordinerade australiensk Shiraz till sin gröna curry, vilket var minst lika bra som CdR till min).
Mattias Schyberg
Administratör
Ja, det var mycket intressant i ditt inlägg som jag gillar mycket (empiriska studier rockar), blev bara förbryllad att du kallade en riesling trocken för halvtorr.
Edit: Med tanke på att rieslingen framhävde sötman i maten så hade jag tyckt att det hade varit oerhört intressant att testa en riesling med något mer restsötma till samma rätt. Med mer sötma i vinet så torde upplevelsen av sötma i maten minska och möjligen hade slutresultatet blivit helt annorlunda (givetvis) och möjligen även bättre (mest troligt).
Last edited:
Vino fino
Medlem
Jo, det var ett slarv i hasten. Torr, med anings RS är nog mer korrekt.Ja, det var mycket intressant i ditt inlägg som jag gillar mycket (empiriska studier rockar), blev bara förbryllad att du kallade en riesling trocken för halvtorr.