För 10 dagar sedan fick jag min leverans av Fanwines Phase 2 från Roussillon. Nyfiken som jag är så Coravinade jag ett glas på studs. Och ja, jag vet att viner behöver lugna sig efter lång transport men nyfikenheten tog överhanden. Korken var stenhård så jag trodde nålen skulle böja sig!
2018 Collectif Anonyme Collioure Beau Oui Comme Bowie Phase 2 (80% syrah, 10% carignan, 10% grenache)
Ut forsade en opak vätska och en doft av kostall nådde min näsa. Shit (minst sagt)! Ner med näsan i glaset och det var som att kolla ner i hålet på utedasset! Var det här reduktivt eller brettigt i kubik? Okey, jag fick faktiskt inte ens för mig att ta en sipp
. En timme senare - samma sak. Två timmar- något bättre och tre timmar senare kunde skiten knappt förnimmas. Undrar om det var som när man sitter på ett utedass och läser - man märker inte doften efter ett tag? Första sippen efter ca tre timmar (har ALDRIG väntat så länge). Ahh! Söt frukt, ngt brett, tanniner! Gott!
Lite mer än en vecka senare. Glas nummer två. Samma initiala utedass. Denna gång tog det bara ca en timme (eller börjar man redan vänja sig?) Plommon, björnbär, peppar, brett. Lite tunn mitt men gott som attan. Jag känner något beroendeframkallande över detta vin
? Redan nyfiken på de andra flaskorna men de får nog vänta till nästa sommar - minst. Tror dock inte på någon långlagring på dessa naturfunksviner. Kan inte sätta betyg.