Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Mattias Schyberg]

Lite grekiskt vin samt en fantastisk ost från Basilicata (Canestrato di Moliterno) fick bli gårdagens lunch och jädrar vilken bra kombination! Självklart så ville jag ha en bra aglianico att para med, men utbudet hemmavid och på bolaget brast tyvärr. Druvan agiorgitiko kändes dock som ett bra alternativ med sin antika historia och liknande breddgrader. Det blev fler ostar från Italien på tallriken (Tuma Persa och Strachitunt), men ingen av dem fixade vinet särskilt bra även om ostarna i sig levererade i ensamt majestät. Det blev för bittert.

2013 Gaia Agiorgitiko Gaia Estate
Förvånansvärt internationellt och tillrättalagt. Stramt och småeldigt, mörkfruktigt med mycket fat. Cigarrtobak, blyerts, svarta vinbär och plommon dominerar. Lite kryddiga drag av lagerblad och ett uns nougat i bakgrunden. Mycket gott! (90p)

Ja, det blev entretcôte igen senare på kvällen. Fantasilöst men gott. Kände för lite opolerade tanniner som biter ifrån på allvar. – Toro i Spanien brukar ju leverera, tänkte jag och plockade fram 2012 Vetus Toro Celsus.

Jädrar vilken struktur! Visst, ingen direkt komplexitet att tala om ännu. Här behövs tid, men jag går igång ändå. Tätt, nästan svart i glaset. Fokuserat och stramt med hög intensitet. Strax över medel kroppsmässigt. Heltorrt. Mörk, svårpenetrerad frukt med blå plommon, korinter, ceder och kakao. Väl värt att köpa på sig ett par flaskor av för framtiden. (91p++)

Som avslutning så brassade vi på med årets första semla. Det blev årets fluga – princess-semlan. För mycket av det goda kan vara...alldeles underbart! Hallonsylten i mitten hade jag klarat mig utan, men marsipan och mandelmassa kan jag äta kilovis!

 

[danryd]

Som avslutning så brassade vi på med årets första semla. Det blev årets fluga – princess-semlan.

Detta är bortom blasfemi. Tradition, är det ingen som bryr sig om tradition idag? Vad kommer härnäst? Kolsyrad mer? Blått vin?

Semlor är kardemummakryddad vetebulle, mandelmassa och vispad grädde och serveras företrädesvis med hetvägg. Det senare kan uteslutas i krissituationer.

Nymodigheter, fnys!

 

[Mattias Schyberg]

Detta är bortom blasfemi. Tradition, är det ingen som bryr sig om tradition idag? Vad kommer härnäst? Kolsyrad mer? Blått vin?

Semlor är kardemummakryddad vetebulle, mandelmassa och vispad grädde och serveras företrädesvis med hetvägg. Det senare kan uteslutas i krissituationer.

Nymodigheter, fnys!

"Internet är en fluga", påstås någon klok traditionsbunden politiker ha uttryckt.

 

[Wintermute]

Detta är bortom blasfemi. Tradition, är det ingen som bryr sig om tradition idag? Vad kommer härnäst? Kolsyrad mer? Blått vin?

Semlor är kardemummakryddad vetebulle, mandelmassa och vispad grädde och serveras företrädesvis med hetvägg. Det senare kan uteslutas i krissituationer.

Nymodigheter, fnys!

Om man är stockkonservativ och dessutom litar på Jan-Öjvind Svahn, bör man utesluta grädden, som lär ha tillkommit på 40-talet i Visby. Men då blir det inte lika gott!

 

[danryd]

"Internet är en fluga", påstås någon klok traditionsbunden politiker ha uttryckt.

Jo men detta är ju mat, jag vill ha traditionell svensk mat, sånt jag är uppväxt med, som pannbiff, grillad flintastek, och kebab.

 

[Daniel A]

Men jag tror faktiskt att vi hade kunnat förbereda oss ännu bättre genom att exempelvis öppna flaskorna tidigare. Och/eller sätta av ännu mer tid! Kanske läge att börja tidigare nästa gång?

Öppna tidigare, och börja tidigare, tror jag är bra steg på vägen mot den perfekta provningen! Kan ju också dra det ännu längre och köra två kvällar i rad.

Inte illa för en champagnenörd, va? Men t o m en blind höna ju prickar rätt ibland... Och även om jag gjorde mitt bästa för att verka lugn och behärskad kände jag mig ganska stolt inombords (och skröt för sambon när jag kom hem)!

Du kan absolut klappa dig själv på axeln. Priorat hör till överkurs att plocka blint även för en rödtjutsfan som jag.

Verkligen! Jag har knappt någon koll på Priorat, men det här gjorde mig verkligen sugen på att utforska stället ordentligt. Enda andra producenten jag kan nämna på rak arm är Alvaro Palacios, och har bara smakat hans Les Terasses (minns det som "bra!").

5 Vasse Felix Heytesbury 2009 D- Äpplen grönt rostat kaffe. S- mineral, gröna äpplen, alkoholig, mkt hög syra : chablis på massa ek 93p

Kul att den här levererade så bra! Störde mig lite på att min första tanke var "oj, en Vasse Felix från 2009, det var ganska gammalt!". Hade aldrig reagerat överhuvudtaget på ett gamla världen-vin från 2009... Suck. Synd att det är så ovanligt med mer mogna exemplar av nya världen-viner! Speciellt vita, kan jag känna...

 

[Larseman]

Markus Molitor gör inte bara bra Pinot Noir (som har meddelats i annan tråd nyligen, själv saknar jag personlig erfarenhet), han verkar kunna hantera Riesling också...

Småcitrus, honung, kalksten. Liten sötma, stor syra, ganska fyllig. Lime och clementin. Stram och strukturerad. Mycket gott!

 

[petterkalle]

Markus Molitor gör inte bara bra Pinot Noir (som har meddelats i annan tråd nyligen, själv saknar jag personlig erfarenhet), han verkar kunna hantera Riesling också...

Visa bifogad bild 9148

Småcitrus, honung, kalksten. Liten sötma, stor syra, ganska fyllig. Lime och clementin. Stram och strukturerad. Mycket gott!

Mycket intressant! Det där skall undersökas mer närgånget i början på augusti när jag planerar att köra förbi vingården..

 

[Larseman]

Mycket intressant! Det där skall undersökas mer närgånget i början på augusti när jag planerar att köra förbi vingården..

Antagligen hans allra enklaste Riesling, köpt på Frankfurts flygplats för 11,50 euro. Skulle tro att det finns mycket annat spännande att hitta på plats

 

[petterkalle]

Antagligen hans allra enklaste Riesling, köpt på Frankfurts flygplats för 11,50 euro. Skulle tro att det finns mycket annat spännande att hitta på plats

Säkert

 

[Micael J]

2014 GD Vajra Langhe Riesling

Det här vinet gör mig alltid glad och nöjd. Lång härlig smak av citrusfrukter och krispiga äpplen. Rent och snyggt hela vägen. Mineraler både på nosen och i gommen. Det är utan någon som helst tvekan som jag delar ut 90p till det här vinet.

 

[Mats Petri]

Var i Belgrad i våras och som vanligt i främmande land så siktade vi på att äta och dricka det lokala. När vi frågade på krogarna vad de rekommenderade för serbiska viner, så förstod vi snart att det var Aleksandrovic som var den nationella vinstjärnan på himlen.
Vi fick leta rejält för att överhuvudtaget hitta en vinbutik men slutligen hamnade vi i en liten butik med en sur man med oldschool öststatsimage ("kom inte här och försök handla - jag tar min tupplur"). Efter att själv ha rotat i hyllorna hittade vi ovanstående flaskor.
En 100% sauvignon blanc och en fifty-fifty cab/merlot.
1:an var övertydlig på doften och gissningarna runt bordet lutade mot rätt druva och då från Nya Zealand. I munnen var det en vass påträngande syra som jag känner igen från tidigare besök i Slovenien. Inget dåligt vin men rätt trist.
2:an visade sig vara svårare att hitta. Varken doft eller smak gav någon tydlig ledtråd. Normalt är cab ganska lätthittad men här famlades det rejält i mörker. Kvalitetsmässigt var det ett hyggligt rödtjut som funkade bra till lammgrytan, men knappast ett vin som jag skulle välja i en affär med hyggligt sortiment. Sammanfattningsvis tycker jag att det är kul att prova annorlunda viner från för mig nya länder, men från min västeuropeiska horisont känns det som om Serbien har en del att jobba med om det här var en topp-producent. I ärlighetens namn skall tilläggas att detta var deras billigaste nivå, det finns ytterligare några (läs dyrare) nivåer.
Annars var Belgrad en överraskande trevlig bekantskap med restauranger med lokal mat och några riktiga pärlor. Att det dessutom var billigt piggade också upp.

 

[thunberg]

Markus Molitor gör inte bara bra Pinot Noir (som har meddelats i annan tråd nyligen, själv saknar jag personlig erfarenhet), han verkar kunna hantera Riesling också...

Passar perfekt. Ska ner till Hannover i slutet av februari och det finns en butik där som säljer vinerna. Ska se vad jag kan plocka med mig hem.

 

[Mmm]

Det är ett intressant exempel. Vinet kostar, ser ut och heter som ett vin som borde kunna vara bra. Finns det varningsflaggor som jag missar?

Nja, för det första är vinet enormt överprisat på Systemet. Finns att köpa i DK för runt 200 kr.
Etiketten är väldigt flashigt modern (har tyvärr slängt flaskan), är nog tänkt som ett barvin på bättre spanska barer.

Jag placerar detta bland en del andra spanska vita viner som passerat min väg. Allra senast igår kväll ett Godellovin som var på tok för övergjort.

 

[anders]

...årets löfte om att ta ner snittpriset per flaska gick rakt åt åt åt ...fanders..

Det är helt emot min sanna natur att hjälpa en medmänniska i nöd men jag ska ändå göra ett undantag här.
Om du nu resten av året inte dricker något annat än Gredos så kommer du att få ner snittpriset.
Rejält.
Notera dock att Gredos säljs i pappkartong så om det nu tvunget är snittpriset per FLASKA som ska ner så kan jag kanske peka i riktningen som kallas Candidato. Priset är det samma, 60 pantade PET-flaskor, men Gredos levererar trots allt en hel liter så nu hamnar vi i frågeställningen kring HUR du tänker beräkna snittpriset, per förpackning eller per liter.
Och nej, du behöver inte tacka mig för hjälpen.

Daniel hade dessutom vänligheten att plocka med lite bonusdroppar i form av en 1937 D'Oliveiras Sercial Vintage Madeira!

Ok, lite mer seriöst nu.
Kan rekommendera Madeira som turistdestination. Det är förvisso snart 20 år sedan jag var där men då var det i alla fall ett mycket trevligt ställe med god mat till bra priser. Inget för den som vill ligga på beachen men väl en massa andra aktiviteter.
Det som jag dock tänker flagga för är att det finns (fanns då i alla fall) en möjlighet att prova och köpa riktiga gammal Madeira och jag vill minnas att det var i Madeira Wine Companys lokaler. När jag var där så hade de som äldsta vin en vintage 1899. Naturligtvis kul att prova något så gammalt men jag fastnade för en bastardo och en terrantez från 1958 respektive 1961. Härlig mognad och till skillnad från 1899 fortfarande en fin fruktighet. Med tanke på hur länge de lagrats kan priserna bara kallas för riktigt bra, vill minnas att jag betalade 400 per flaska men det kan vara fullständigt fel...

 

[Mattias Schyberg]

Det finns två sätt att komma fram till vilket vin man har i glaset blint. Möjligen finns det fler, så som ren tur och liknande, men låt oss lämna det utanför för en stund.

Jag tror nog att alla som har pysslat med vin ett tag har varit med om att ha lyckats lista ut vad som finns i glaset utan att ha flaskan framför sig. Det händer möjligen inte så överjävligt ofta om provningen är 100 % blind enligt konstens alla regler, men det händer trots allt då och då och är man skitnödig och/eller full av prestige, så är det lite av ett lyckorus när man väl lyckas. Jag är mest skitnödig hoppas jag och barnsligt road möjligen.

Nåväl, det finns som sagt två sätt att närma sig ett glas vin blint. Den ena, och enligt mig den mest imponerande, är när man med hjälp av sin kunskap om vin ringar in de sensoriska egenskaper som finns i vinet och med hjälp av uteslutning kan placera vinet ungefär rätt druv- och regionsmässigt. Det behöver inte bli helt på producentnivå, det är ofta irrelevant, förutom i de fall där en viss producent har ett helt eget uttryck som kan leda en rätt vill säga.

Den andra metoden är att det ringer en klocka någonstans i ens sensoriska kunskapsminne som direkt talar om vad det är för vin. Man vet inte alltid varför, det poppar bara upp ett vin i huvudet och ofta när det sker så har man rätt eller så är man åtminstone väldigt nära.

Nu till själva poängen med mitt onödigt tillkrånglade inlägg. Det första alternativet imponerar klart mest på mig. Slutsatsen bygger på god kännedom om vin och en bra förmåga att med hjälp av en adekvat analys leda sig fram till sanningen i mörkret. Det kräver dock att vinet har ett tydligt druv- och regionsspecifikt uttryck givetvis. Om inte så kan jag nästan tycka att slutsatsen snarare är fel även om gissningen skulle råka vara rätt. Det är vanligtvis lätt att motivera sin slutsats här.

Den andra metoden imponerar också visserligen, men här baseras det mest på att man har fått ett sensoriskt minne som helt utan logiska slutsatser, placerar en rätt utan att man egentligen kan förklara med ord varför. Det funkar ungefär som muskelminnet när man kastar en boll. Man bara kastar bollen utan att använda hjärnan över huvud taget, åtminstone på ett medvetet plan.

I helgen så fick jag erfara den reflexmässiga varianten. Frun hade hällt upp ett vitt vin blint och innan jag ens hade tagit första sippen så utbrast jag: "Det bara måste vara Pegasus Bay i glaset. Jag skulle bli oerhört förvånad om så inte är fallet." Visst, analysmässigt så var det ju aldrig någon tvekan om att det handlade om riesling, men det är mest en efterkontruktion, jag visste ju vad det var för vin långt innan jag hade konstaterat att det var riesling. Efter vidare analys, då frun ville dra ut på det och tvinga mig till en motivering, så blev det enligt följande:

Mogen persika, ananas, päron och stora lass petroleum. Ett uns gummi, honung och våt sten i bakgrunden. Bra syra med lite lagom med restsötma. Saknar möjligen lite fokus och intensitet, men det är tveklöst ett kvalitativt vin med hyfsad längd. Ett riktigt gott och uttrycksfullt vin någonstans i mittfåran (88p)

2009 Pegasus Bay Riesling

Om jag då ska vara ärlig här. Vad fick mig att gissa på just Pegasus Bay? Visst, en av de främsta anledningarna skulle ju kunna vara att bolagets sortiment är så begränsat att det räcker med att konstatera att det inte är en tysk eller en fransos i glaset för att gissa på just aktuellt vin, men det kräver mer analys än endast en sniff kan jag tycka. Det skulle faktiskt kunna vara så, men jag tror inte det. Det hade nämligen stämt bättre in på det första tillvägagångssättet – att med hjälp av sin kunskap och uteslutningmetoden hamna just där. Här så ringde ju klockan direkt. Jag har dock druckit tidigare årgångar, men vad i vinet är det som har lyckats skapa ett unikt minne utan att jag kan beskriva det med ord? Jag menar, smaknoteringen ovan skulle ju kunna passa in på många rieslingviner. Var det möjligen ren bonntur? Jag hade vinet i mitt undermedvetna och så fort jag kände lite klassisk riesling så poppade just det vinet upp? Fullt möjligt, men jag tror inte det.

Många frågor och ett långrandigt inlägg. Jag har full förståelse för om ni skrollade hit i hopp om att det kommer någon klok poäng i slutet. Sorry för det. Ville nog mest kåsera lite och förmedla lite tankar och frågor som gäckar mig och samtidigt skryta om ett vin jag plockat blint, helt utan att förstå varför.

 

[anders]

Det finns två sätt att komma fram till vilket vin man har i glaset blint. Möjligen finns det fler, så som ren tur och liknande, men låt oss lämna det utanför för en stund.

Jag tror nog alla som har pysslat med vin ett tag har varit med om att ha lyckats lista ut vad som finns i glaset framför sig. Det händer möjligen inte så väldigt ofta om provningen är 100 % blind enligt konstens alla regler, men det händer trots allt då och då och är man skitnödig och/eller full av prestige, så är det lite av ett lyckorus när man väl lyckas. Jag är mest skitnödig hoppas jag och fånigt road möjligen.

Nåväl, det finns som sagt två sätt att lyckas lista ut vad som döljer sig i glaset blint. Den ena, och enligt mig den mest imponerande, är när man med hjälp av sin kunskap om vin ringar in de sensoriska egenskaper som finns i vinet och med hjälp av diverse uteslutningsmetoder kan placera vinet ungefär rätt druv- och regionsmässigt. Det behöver inte bli helt på producentnivå, det är ofta irrelevant, förutom i de fall där en viss producent har ett helt eget uttryck som kan leda en rätt vill säga.

Den andra metoden är att det ringer en klocka någonstans i ens sensoriska kunskapsminne som direkt talar om vad det är för vin. Man vet inte alltid varför, det poppar bara upp ett vin i huvudet och ofta när det sker så har man rätt eller så är man åtminstone väldigt nära.

Nu till själva poängen med mitt onödigt tillkrånglade inlägg. Det första alternativet imponerar klart mest på mig. Slutsatsen bygger på god kännedom om vin och en bra förmåga att med hjälp av en adekvat analys leda sig fram till sanningen i mörkret. Det kräver dock att vinet har ett tydligt druv- och regionsspecifikt uttryck givetvis. Om inte så kan jag nästan tycka att slutsatsen snarare är fel även om gissningen skulle råka vara rätt. Det är vanligtvis lätt att motivera sin slutsats här.

Den andra metoden imponerar också visserligen, men här baseras det mest på att man har fått ett sensoriskt minne som helt utan logiska slutsatser, placerar en rätt utan att man egentligen kan förklara med ord varför. Det funkar ungefär som muskelminnet när man kastar en boll. Man bara kastar bollen utan att använda hjärnan över huvud taget, åtminstone på ett medvetet plan.

I helgen så fick jag erfara den reflexmässiga varianten. Frun hade hällt upp ett vitt vin blint och innan jag ens hade tagit första sippen så utbrast jag: "Det bara måste vara Pegasus Bay i glaset. Jag skulle bli oerhört förvånad om så inte är fallet." Visst, analysmässigt så var det ju aldrig någon tvekan om att det handlade om riesling, men det är mest en efterkontruktion, jag visste ju vad det var för vin långt innan jag hade konstaterat att det var riesling. Efter vidare analys, då frun ville dra ut på det och tvinga mig till en motivering, så blev det enligt följande:

Mogen persika, ananas, päron och stora lass petroleum. Ett uns gummi, honung och våt sten i bakgrunden. Bra syra med lite lagom med restsötma. Saknar möjligen lite fokus och intensitet, men det är tveklöst ett kvalitativt vin med hyfsad längd. Ett riktigt gott och uttrycksfullt vin någonstans i mittfåran (88p)

Visa bifogad bild 9151
2009 Pegasus Bay Riesling

Om jag då ska vara ärlig här. Vad fick mig att gissa på pegasus Bay? Visst, en av de främsta anledningarna skulle ju kunna vara att bolagets sortiment är så begränsat att det räcker att konstatera att det inte är en tysk eller en fransos i glaset för att gissa på just det vinet, men det kräver mer analys än endast en sniff kan jag tycka. Det skulle faktiskt kunna vara så. Jag tror dock inte det. Det hade nämligen stämt bättre in på det första tillvägagångssättet, dvs att med hjälp av sin kunskap och uteslutningmetoden hamna just där. Här så ringde ju klockan direkt. Jag har dock druckit tidigare årgångar, men vad i vinet är det som har lyckats skapa ett unikt minne utan att jag kan beskriva det med ord? Jag menar, smaknoteringen ovan skulle ju kunna passa in på många rieslingviner. Var det möjligen ren bonntur? Jag hade vinet i mitt undermedvetna och så fort jag kände lite klassisk riesling så poppade just det vinet upp? Fullt möjligt, men jag tror inte det.

Många frågor och ett långrandigt inlägg och jag har full förståelse för om ni scrollade ända hit i hopp om att det kommer någon klok poäng i slutet. Sorry för det. Ville nog mest kåsera lite och förmedla lite tankar och frågor som gäckar mig och samtidigt skryta om ett vin jag plockat blint, helt utan att förstå varför.

Ganska lugnt på jobbet idag, va?

 

[Mattias Schyberg]

Ganska lugnt på jobbet idag, va?

Frustrerad och i behov av andlig paus är nog mer rätt.

 

[MartinE]

Kan rekommendera Madeira som turistdestination. Det är förvisso snart 20 år sedan jag var där men då var det i alla fall ett mycket trevligt ställe med god mat till bra priser. Inget för den som vill ligga på beachen men väl en massa andra aktiviteter.
Det som jag dock tänker flagga för är att det finns (fanns då i alla fall) en möjlighet att prova och köpa riktiga gammal Madeira och jag vill minnas att det var i Madeira Wine Companys lokaler. När jag var där så hade de som äldsta vin en vintage 1899. Naturligtvis kul att prova något så gammalt men jag fastnade för en bastardo och en terrantez från 1958 respektive 1961. Härlig mognad och till skillnad från 1899 fortfarande en fin fruktighet. Med tanke på hur länge de lagrats kan priserna bara kallas för riktigt bra, vill minnas att jag betalade 400 per flaska men det kan vara fullständigt fel...

Faktum är att så fort @Daniel A började prata om gamla flaskor för "nästan inga pengar alls", vid vår lilla vinkväll förra veckan, så började jag smida planer på hur jag ska övertala sambon att vi ska styra om vår planerade träningsresa till Portugal till våren till detta uppenbara paradis! Jag minns särskilt orden "Flaskor på långa rader", "från 1895 och framåt" samt "producenter så glada för ens uppmärksamhet att de gärna bjuder på allihop"! Skönt att du kan bekräfta att allt stämmer!

 

[Zmirc]

Eftersom jag är kass på att skriva ner omdömen om viner i närtid får jag dra en del ur minnet. Och eftersom jag är lika kass på att publicera här blir det ett antal noteringar på en gång.

Paul Jaboulet Ainé Crozes Hermitage Les Jalets 2015
Nytt på bolaget. Smakrikt, fylligt, låg syra. Rätt gott men har ett lite beskt, omoget drag.

J.L. Chave Sélection Hermitage Blanche 2008
Så balanserat och harmoniskt. Mogen frukt. Skulle gärna ha en låda i källaren.

Diego Conterno Barolo 2012 (ett vin på bild i alla fall...)
Jag var lite nyfiken på producenten så en mycket ung barolo fick bekänna färg. Här finns ingredienser till ett bra vin – mörkröd frukt, hög syra och tanniner som lägger sig som ett lager i munnen. Men det är kraftigt obalanserat i dagsläget, kanske kommer det i balans om ett antal år. Hade jag en flaska till skulle jag vänta minst fem.

Fattoria Selvapiana Chianti Rùfina Riserva Bucerchiale 2006
Söt frukt men torrt avslut och bra syra, känns typiskt toskanskt. Nämns ofta som långlivat och bra för en billig penning och jag kan bara hålla med. Vet inte om det nödvändigtvis kommer att bli bättre men kan säkert utvecklas länge till, klart ungdomligt till utseende och smak. 19,90 hos Töpler, inget att tveka på.

Quinta do Noval Porto Late Bottled Vintage Unfiltered 2009
När en LBV är såhär bra ifrågasätter jag meningen med att lagra vintage port i årtionden. Härligt mörkröd frukt med torrt fatinslag. Försvinner snabbt ur glaset.

Justino Henriques Madeira Colheita 1999
Framstår till en början inte som särskilt anmärkningsvärt, men efter ett tag slås jag av hur välbalanserat vinet är, det finns inget som stör. Slank profil med lite menthol i bakgrunden, tycker nästan att det var godare efter en vecka i kylskåpet.

Zind-Humbrecht Gewurztraminer Calcaire 2009
Mycket uttrycksfull smak, kanske inte helt överraskande när det gäller denna druva…Mogen frukt och kryddor. Känns halvtorrt, men jag saknar lite syra för att balansera sötman.

Françoise Bedel Champagne Origin' elle
På nyår. Ett år sedan senaste flaskan… champagne, alltså. Inköpt förra höstan, garderobslagrad sedan dess. Det här smakar citrus och går att dricka men ger mig ingenting. Ny chans för detta distrikt nästa nyår.

Gros Frère et Sœur Bourgogne Hautes Côtes de Nuits 2014
Hade svårt att hitta någon smakreferens, men bra balans. Gott i dag men det känns som att det kan utvecklas och få lite mer elegans med mognaden. Har lagt några stycken i källaren eftersom det inte verkar krylla av god rimligt prissatt bourgogne.

Faiveley Bourgogne Rouge 2014
Har för mig att jag drack det här på restaurang (tidigare årgång) och gillade det, ville pröva igen. Börjar trevligt med röd frukt och torrt trä, men en markant beska dyker upp mot slutet, ger intrycket av omogna druvor. Inget vidare.

Château Malescasse 2004
Drack bara något glas en kväll, en influensa senare var vinet inte mycket att varken bedöma eller njuta av. Drar mig till minnes att det hade frukten klart i behåll med bra balans, ett lite grönt drag men på intet sätt omoget. Påfyllning kirrad.