Varje gång den här typen av diskussioner dyker upp tycker jag att väldigt många skriver ett antal väldigt kloka punkter. Men jag har också märkt att det är väldigt sällan jag håller med om allt.
Att dricka blint är ju en förutsättning för att utveckla sina preferenser! Men också för att ibland slå hål på ett gäng fördomar! Är den dyra pavan så bra som det sägs? Är det där billiga hippa vinet verkligen all that?
Jag tillhör de, å ena sidan, lyckliga som tycker ungefär likadant om viner blint som öppet. De viner jag inte gillar blint är nästan alltid viner jag förkastat i verkligheten. Och de viner jag blint brukar skatt högst eller sätta högst poäng på, är nästan alltid de jag också gillar oblint!
Å andra sidan, kan jag då också, tyvärr för min del, och för min plånbok, konstatera att jag oftast föredrar de viner som också kostar en slant. Och, att jag ofta håller med om att de viner som har hög ”status” ( vad f-n nu det är egentligen) är de som faller mig på läppen.
Jag blir personligen lika glad varje gång jag blint sätter höga betyg på de viner jag använt mina surt förvärvade slantar på att köpa - som de gånger jag direkt markerar mot ett vin som jag inte heller gillat oblint!
Vad det sen får vara VÄRT det är ju en annan femma! Helt upp till var och en! Vill man lägga hundralappar - eller tusenlappar - för att kunna skriva 97 i sin bok istället för 93? Båda vinerna har ju troligtvis varit väldigt bra!?
Hell yes, enligt mig! Har jag möjlighet vill jag gärna köpa - och dricka - det som lite lätt föraktfullt kan etiketteras ”ikonviner”!!
Jag vet att det är superhett att dissa viner som många gillar, att tycka att en hundrakronorsflaska är lika bra som den för 3000kr. Helt ok med mig att ett gäng vill tycka det - men då är det ju något helt annat än att blanda in vikten av att utmana sig själv och sina smaker med de så viktiga blindtesterna!
Så kul när man stöter på ett vin som ännu inte upptäckts av så många - men när jag jämför de gångerna med alla gånger jag druckit nya hippa producenter som jag inte gillar - vare sig oblint eller blint - så är de tillfällena få...
verkligen få...
Jag inser att mina åsikter kanske inte direkt är pk, men mina tio största upplevelse blint, har också varit mina tio största upplevelser oblint.
Sen återstår ju då frågan - får man/bör man då inte skriva om de viner man dricker oblint bara för att så många inte tycker att de åsikterna är värda något??? Kan så vara - jag skriver gärna om båda mina upplevelser - men framförallt gillar jag att läsa om andras - så innan vi bannar det kommer jag att fortsätta skriva någon rad om många av de flaskor jag öppnar.
Vin för mig är i första hand inte något som måste klassificeras helt empiriskt korrekt utan någonting som jag mellan varven får möjlighet att njuta av - helst i kombination med mat..
@Håkan - det där är en beskrivning som jag håller helt med om! Och VÄLDIGT ofta ser man hippa sågningar av bra viner som druckits under HELT fel förutsättningar! Då blir de sågningarna heller inget värda för mig...