Om man vill vara generös kan man tillstå att blinda provningar ibland stjäl fokus från kvaliteten på det man provar och istället blir en övning i att identifiera vad som egentligen finns i glaset. Av detta skäl körs ofta halvblinda provningar i professionella sammanhang (utanför Sverige...).
Om man vill vara cynisk kan man konstatera att en hel generation av svenska s.k. vinskribenter har tjänat sitt levebröd på att prova icke-blint. Vissa av dessa har öppet, utan skam, lierat sig med leverantörer och lanserat vin i deras eget "goda" namn ("NN's Collection"), tagit plats i styrelsen hos leverantörer, m.m. Varför har de inte provat blint? Förutom att man kan sabba relationerna med leverantörerna så skulle det också ställa orimliga krav på människor som inte har någon formell utbildning inom det expertområde som de säger sig tillhöra. Dvs deras tillkortakommanden skulle avslöjas. Alla dessa "brakfynd" som inte smakar så gott när man provar dem blint...
Om man provar stora mängder vin, löpande, så måste dessa delas in på ett bra sätt, tex efter druvor eller vintyp. Söta och stärkta viner sist varje arbetsdag.
Jag är lätt på att sam-anordna en sådan semestervecka i juli.
Jag ser framför mig: 15-30 hyfsat kunniga, sugna, engagerade personer med iPads eller andra plattor. Är ju bla ett mckt bra inlärningstillfälle.
Är det ngn som vet hur många standardviner som finns i SB:s sortiment? Vad skulle en flaska av varje rött och vitt kosta in alles?
Finns ngn som skulle kunna skapa en bra databas för smaknotsinsamling och www-publicering?
Är sponsoring ok? Aftonbladet.se? ...eller annan?
Helt klart bättre och roligare än en charterresa till solen!
