chambertin
Medlem
SV: Prisvärdhet [utbruten från BGs egen tråd]
Per,
Bra skrivet och helt korrekt angående kvalitetsdefinitionen (dåliga produkter kan ju ocskå ha hög kvalitet om det var så kraven var satta) men det som de flesta här hakar upp sig på är ju just att fokuseringen och exponeringen bland kritikernas bedömning hamnar på prisvärdhet och det skall ju som du mycket riktig säger bedömas av oss, konsumenterna. Själv skulle jag föredra om recensionerna helt enkelt skippade prisvärdheten och grupperade vinerna i prisinterval och/eller vintyper och satte ut sina poäng/bedömningra enbart baserat på vad dom tycker. Eftersom antalet viner varje månad inte är speceillt stort så klarar nog dom flesta med IQ>tamduva att överblicka detta. Dessutom så har nog 95% av alla vinkonsumenter en preferens i vilket prisintervall vinet skall ligga och utgår i från det och därmed behövs inte +++, getinar, tärningar, fyrar eller vad det nu kan va.
Kollade upp lite hur kritikerna definerar prisvärdhet.
Den som tog priset i flummighet var förstås vår "one and only" BGK:
Prisvärde är en avvägning mellan pris och kvalitet, baserad på ålder, efterfrågan m m, i fem nivåer:
+++ fynd! ++ bästa köp + rekommenderas = prisvärt – ej prisvärt
Sä här uttrycker sig Röttorp:
Prisvärdheten är en sammanvägning av kvalitetspoäng, pris och kostnadsläge för vintypen. Röd bordeaux med 17 poäng är mycket dyrare än ett
rött portugisiskt vin med 17 poäng. Därför blir det inte alltid en samstämmighet mellan prisvärdhet och kvalitetspoäng
för viner som kostar lika mycket. Kvalitetspoängen ger ändå en möjlighet att jämföra viner i olika prisklasser.
Men fastna inte i siffrorna. Det goda vinets själ är inte numerisk
Så här har Dina Viner PE (Per Bill ,Johan Magnusson m.fl) (4 nivåer över prisvärt !!!):
+++ superfynd
++! ett riktigt fynd!
++ fynd
+ mer än prisvärt
= prisvärt
- knappt prisvärt
- - ej prisvärt
SvD (Tasteline/Jens Dolk) (är inte säker på definitionen men förr när Catarina Hjort af Orrnäs hade det så var det samma tärningar):
Tärningarna visar vinets prisvärdhet.
6= superfynd
5= fynd
4= mer än prisvärt
GP (Tomaz Grehn):
Från fem fyrar till överkorsad fyr dvs sex nivåer samt kvalitetspoäng upp till 5p.
Fokus på prisvärdhestsymbolerna både på nätet och i tidningen. Mycket begränsat utbutd av viner beskrivs varje månad.
Per Stade skrev:Angående kvalitet
Den grad till vilken inneboende egenskaper uppfyller krav,
dvs behov eller förväntning som är angiven,
i allmänhet underförstådd eller obligatorisk.
ISO 9000:2000
Ur ett transcendentalt perspektiv, vilket vilar på Platons syn på skönhet, kan man
säga att kvalitet inte kan preciseras men identifieras när den upplevs.
"Skönheten ligger i ögat på betraktaren", vilket i den här diskussionen
får jämställas med att "kvaliteten hos vinet ligger i munnen hos den som smakar".
Förväntningarna hos konsumenterna varierar. Även om 65% av Systembolagets
försäljning utgörs av olika former av pappförpackat så uppfyller nog det vinet
kundernas behov och förväntningar. Vinet har alltså en bra kvalitet.
Mot detta kan någon invända att så kan man inte säga: kvaliteten på vin
varierar.
Ja men hur avgör vi det?
Upplevelsen av vin (liksom andra drycker) är något väldigt subjektivt.
Det är inte möjligt att mäta egenskaperna eftersom de inte ens går
att beskriva. Om vinets kvalitet var mätbart och bestämdes av
definierade egenskaper så vore saken enkel. Det skulle också vara
enkelt att beräkna prisvärdheten matematiskt och motivera att
högre kvalitet kostar mer.
Vi får nog finna oss i att kvaliteten och eventuell prisvärdhet bedöms av konsumenten.
Per,
Bra skrivet och helt korrekt angående kvalitetsdefinitionen (dåliga produkter kan ju ocskå ha hög kvalitet om det var så kraven var satta) men det som de flesta här hakar upp sig på är ju just att fokuseringen och exponeringen bland kritikernas bedömning hamnar på prisvärdhet och det skall ju som du mycket riktig säger bedömas av oss, konsumenterna. Själv skulle jag föredra om recensionerna helt enkelt skippade prisvärdheten och grupperade vinerna i prisinterval och/eller vintyper och satte ut sina poäng/bedömningra enbart baserat på vad dom tycker. Eftersom antalet viner varje månad inte är speceillt stort så klarar nog dom flesta med IQ>tamduva att överblicka detta. Dessutom så har nog 95% av alla vinkonsumenter en preferens i vilket prisintervall vinet skall ligga och utgår i från det och därmed behövs inte +++, getinar, tärningar, fyrar eller vad det nu kan va.
Kollade upp lite hur kritikerna definerar prisvärdhet.
Den som tog priset i flummighet var förstås vår "one and only" BGK:
Prisvärde är en avvägning mellan pris och kvalitet, baserad på ålder, efterfrågan m m, i fem nivåer:
+++ fynd! ++ bästa köp + rekommenderas = prisvärt – ej prisvärt
Sä här uttrycker sig Röttorp:
Prisvärdheten är en sammanvägning av kvalitetspoäng, pris och kostnadsläge för vintypen. Röd bordeaux med 17 poäng är mycket dyrare än ett
rött portugisiskt vin med 17 poäng. Därför blir det inte alltid en samstämmighet mellan prisvärdhet och kvalitetspoäng
för viner som kostar lika mycket. Kvalitetspoängen ger ändå en möjlighet att jämföra viner i olika prisklasser.
Men fastna inte i siffrorna. Det goda vinets själ är inte numerisk
Så här har Dina Viner PE (Per Bill ,Johan Magnusson m.fl) (4 nivåer över prisvärt !!!):
+++ superfynd
++! ett riktigt fynd!
++ fynd
+ mer än prisvärt
= prisvärt
- knappt prisvärt
- - ej prisvärt
SvD (Tasteline/Jens Dolk) (är inte säker på definitionen men förr när Catarina Hjort af Orrnäs hade det så var det samma tärningar):
Tärningarna visar vinets prisvärdhet.
6= superfynd
5= fynd
4= mer än prisvärt
GP (Tomaz Grehn):
Från fem fyrar till överkorsad fyr dvs sex nivåer samt kvalitetspoäng upp till 5p.
Fokus på prisvärdhestsymbolerna både på nätet och i tidningen. Mycket begränsat utbutd av viner beskrivs varje månad.