Importören/leverantören PrimeWine höll tillsammans med vinhuset Alvaro Palacios en gemensam matlagnings och vinprovarkväll på Aveqia i Stockholm. På schemat stod drygt en timmes gemensam matlagning av 4 olika rätter under överseende av kockarna Carlos Andrino och Joacim Sjöberg. Representant på plats för Palacios var exportchefen Arnau Roca Santacana som började med ett smakprov av 2012 La Montesa från Rioja. Här är det inte tempranillo (15%) som är huvuddruva utan istället garnacha (80%) och resterande mazuelo. Manuell skörd och lagring 12 månader på mestadels franska fat uppdelat på lika delar nya upp till 3 åriga. En rödbärig doft med örtiga inslag där garnachan känns igen. Smaken är medium med samma röda bär, en släng av blåbär och något juligt (kan inte placera smaken, kan vara någon typ av efterrätt, kaka). Enkelt, gott men något för enkel för min smak.
För er som inte känner till Aveqia så är det en plats för vad de själva kallar aktiv matlagning. Det är alltså ingen restaurang i vanlig bemärkelse utan det bygger på att man gemensamt tillagar ett antal olika rätter med hjälp av kvalificerade kockar. Recepten är relativt enkla att följa, speciellt efter kockarnas genomgång. Störst behållning från matlagningen fick jag av alla de små tips som gavs, allt blir så mycket enklare om man vet knepen. Själv hamnade jag i gruppen som ansvarade för desserten bestående av varm choklad med gräddfilsglass och inkokta körsbär. Tillsammans med två andra deltagare jobbade vi på i vad vi tyckte rasande takt men tydligen inte snabbare än att vi precis han bli klara på utsatt tid. Runt de fyra olika stationerna (köken) var det febril aktivitet med en kombination av djup koncentration och glada tillrop.
Efter en dryg timme var maten färdiglagad och vi satte oss till bords. Första rätten, souvas med rostade hasselnötter, märg och sallad (mycket snyggt presenterat och väldigt gott) fick sällskap av 2013 Petalos del Bierzo. Ett vin gjort på 95% menzia från 45-90 år gamla stockar, resterande är en uppsjö av druvor, kommer inte ihåg alla. En del av vinet jäser i ståltank medans andra delen jäser i små ekfat för att avslutningsvis få ligga till sig c:a 10 månader på franska fat. Har för mig att det även här handlade om en blandning av nya och gamla fat av varierande ålder. En kraftig örtig och körsbärsdoft med inslag av peppar, choklad och citrus som håller samma stil smakmässigt. Härligt motstånd i sin kärvhet utan att gå till överdrift. Avslutet håller i ett tag. Jag gillar vinet och det passade perfekt till rätten, full pott där.
Som andra rätt blev det rostad jordärtskocka med svartkål, ramslök, blomkål och tryffelemulsion. Till det serverades samma vin som vi började med, La Montesa. Kombinationen var bra men varken rätten eller vinet bjöd på några större positiva upplevelser. Korrekt men något tamt.
Snabbt över till nästa rätt, lammracks med fänkål, pumpacréme och vattenkrasse. En snabb återhämtning från föregående rätt där den rostade pumpacrémen bjöd på smakeufori i gomen. Till det ett vin från Priorat, 2012 Les Terrasses Velles Vinyes. För en gammal frankofil är detta en ren njutning. Det är vardera 50% av garnacha och carignan (samsó) och druvorna kommer från ett flertal olika byar. Jäsningen sker i dels ståltank, dels fat men även i cementtank. Hela 30 dagars macerering sedan 12 månader på fat, än en gång med liknande fördelning av nya och gamla fat. Vet inte riktigt hur jag ska beskriva vinet, det känns som att jag skulle behövt en separat sittning bara med detta vin för att kunna plocka ut allt. Lager på lager med körsbär, mogna plommon, vingummin, fat och vitpeppar. Efter ett tag i glaset smyger lakrits fram och en annan sorts örtighet. Smakmässigt håller det samma tempo med en hel del mörka bär, mer fat, lätta kakao noter och mer peppar i slutet. Sköna men bestämda tanniner. Även detta vin passade perfekt med maten, främst med sin örtighet och peppar.
Som avslutning blev det desserten jag varit delaktig i att skapa. Precis ut ur ugnen serverades den varma chokladkakan med tillbehören. Till det 2012 Villa de Corullón från Bierzo. Hela 97% menzia och resterande är gröna druvor om jag förstod Arnau rätt. Menziadruvorna kommer från områden kring byn Corullon där en del rankor växer på hela 1200 meters höjd. Påminner mycket om Petalos där den stora skillnaden är blommigheten i detta vin. Mäktig och kraftig i både doft och smak med en hel del röda bär, viol, mogna röda plommon, viol, bittermandel. Förvånansvärt lätt och känns något spretig. Vinner på att lagas några år enligt Arnau vilket jag är beredd att hålla med om.
Detta var mitt första besök på Aveqia och jag känner redan nu att det kommer bli fler besök framöver. Bra koncept, mycket trevlig personal, kockar som på ett enkelt sätt kan förklara hur man gör på bästa sätt gjorde att jag lämnade stället med ett leende på läpparna. Jag gillar att laga mat hemma och efter kvällen är jag än mer taggad att avancera inom kokkonsten.
Ett stort tack till PrimeWine för ett mycket trevligt arrangemang och givetvis även ett stort tack till Arnau för bra presentation av vinerna och möjligheten till diskussioner kring vin i allmänhet.
För er som inte känner till Aveqia så är det en plats för vad de själva kallar aktiv matlagning. Det är alltså ingen restaurang i vanlig bemärkelse utan det bygger på att man gemensamt tillagar ett antal olika rätter med hjälp av kvalificerade kockar. Recepten är relativt enkla att följa, speciellt efter kockarnas genomgång. Störst behållning från matlagningen fick jag av alla de små tips som gavs, allt blir så mycket enklare om man vet knepen. Själv hamnade jag i gruppen som ansvarade för desserten bestående av varm choklad med gräddfilsglass och inkokta körsbär. Tillsammans med två andra deltagare jobbade vi på i vad vi tyckte rasande takt men tydligen inte snabbare än att vi precis han bli klara på utsatt tid. Runt de fyra olika stationerna (köken) var det febril aktivitet med en kombination av djup koncentration och glada tillrop.
Efter en dryg timme var maten färdiglagad och vi satte oss till bords. Första rätten, souvas med rostade hasselnötter, märg och sallad (mycket snyggt presenterat och väldigt gott) fick sällskap av 2013 Petalos del Bierzo. Ett vin gjort på 95% menzia från 45-90 år gamla stockar, resterande är en uppsjö av druvor, kommer inte ihåg alla. En del av vinet jäser i ståltank medans andra delen jäser i små ekfat för att avslutningsvis få ligga till sig c:a 10 månader på franska fat. Har för mig att det även här handlade om en blandning av nya och gamla fat av varierande ålder. En kraftig örtig och körsbärsdoft med inslag av peppar, choklad och citrus som håller samma stil smakmässigt. Härligt motstånd i sin kärvhet utan att gå till överdrift. Avslutet håller i ett tag. Jag gillar vinet och det passade perfekt till rätten, full pott där.
Som andra rätt blev det rostad jordärtskocka med svartkål, ramslök, blomkål och tryffelemulsion. Till det serverades samma vin som vi började med, La Montesa. Kombinationen var bra men varken rätten eller vinet bjöd på några större positiva upplevelser. Korrekt men något tamt.
Snabbt över till nästa rätt, lammracks med fänkål, pumpacréme och vattenkrasse. En snabb återhämtning från föregående rätt där den rostade pumpacrémen bjöd på smakeufori i gomen. Till det ett vin från Priorat, 2012 Les Terrasses Velles Vinyes. För en gammal frankofil är detta en ren njutning. Det är vardera 50% av garnacha och carignan (samsó) och druvorna kommer från ett flertal olika byar. Jäsningen sker i dels ståltank, dels fat men även i cementtank. Hela 30 dagars macerering sedan 12 månader på fat, än en gång med liknande fördelning av nya och gamla fat. Vet inte riktigt hur jag ska beskriva vinet, det känns som att jag skulle behövt en separat sittning bara med detta vin för att kunna plocka ut allt. Lager på lager med körsbär, mogna plommon, vingummin, fat och vitpeppar. Efter ett tag i glaset smyger lakrits fram och en annan sorts örtighet. Smakmässigt håller det samma tempo med en hel del mörka bär, mer fat, lätta kakao noter och mer peppar i slutet. Sköna men bestämda tanniner. Även detta vin passade perfekt med maten, främst med sin örtighet och peppar.
Som avslutning blev det desserten jag varit delaktig i att skapa. Precis ut ur ugnen serverades den varma chokladkakan med tillbehören. Till det 2012 Villa de Corullón från Bierzo. Hela 97% menzia och resterande är gröna druvor om jag förstod Arnau rätt. Menziadruvorna kommer från områden kring byn Corullon där en del rankor växer på hela 1200 meters höjd. Påminner mycket om Petalos där den stora skillnaden är blommigheten i detta vin. Mäktig och kraftig i både doft och smak med en hel del röda bär, viol, mogna röda plommon, viol, bittermandel. Förvånansvärt lätt och känns något spretig. Vinner på att lagas några år enligt Arnau vilket jag är beredd att hålla med om.
Detta var mitt första besök på Aveqia och jag känner redan nu att det kommer bli fler besök framöver. Bra koncept, mycket trevlig personal, kockar som på ett enkelt sätt kan förklara hur man gör på bästa sätt gjorde att jag lämnade stället med ett leende på läpparna. Jag gillar att laga mat hemma och efter kvällen är jag än mer taggad att avancera inom kokkonsten.
Ett stort tack till PrimeWine för ett mycket trevligt arrangemang och givetvis även ett stort tack till Arnau för bra presentation av vinerna och möjligheten till diskussioner kring vin i allmänhet.
