Magnus L
urydhtfilgukj
Nej, klicka på länken så ser du att det är deras vanliga Syrah som säljs och inte Reserve Red.
http://www.wine-searcher.com/redire...7567&merchant_id_F=40&page_no_F=1&line_no_F=1
finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Sydafrikanska viner (allmän diskussionstråd, tips och smaknoter)
- Thread starter mnor
- Startdatum
http://www.wine-searcher.com/redire...7567&merchant_id_F=40&page_no_F=1&line_no_F=1
Mattias Schyberg
Administratör
Mycket felskrivningar rörande detta vin. Det verkar ju helt klart vara rätt det som du säger och som jag antydde från början här i tråden.
kayaker
Cyklist
Isåfall har Julia Harding klantat sig och skrivit fel på http://www.jancisrobinson.com/
Mattias Schyberg
Administratör
2011 Kanonkop Estate Cabernet Sauvignon (95192)
Klassisk sydafrikan inmundigad ikväll direkt upplockad från senaste laddningen av små partier på SB. Kan inte påstå att jag blev missnöjd. Klassisk stil och lite lagom rökigt med mycket bdx-känsla. Fint fruktig ton av genuina svarta vinbär med både blad och buske inkluderat. Lite bittermandel passerar emellanåt och så även angenäma stråk av hav, bränd jord och röd grillad paprika. Fathanteringen är modest och bidrar med lite kakao, ceder, tobak och stearin. Komplext och intressant vin utan tvekan!
Fylligt och välbalanserat i munnen med saftig frukt, men inte utan bra syra och strama tanniner. Eftersmaken är relativt lång med en del blyerts och svalka, men även lite eldighet på slutet.
Väl värt att testa och absolut riktigt gott! Borde vinna på lagring, men funkar absolut nu också. 90p
Klassisk sydafrikan inmundigad ikväll direkt upplockad från senaste laddningen av små partier på SB. Kan inte påstå att jag blev missnöjd. Klassisk stil och lite lagom rökigt med mycket bdx-känsla. Fint fruktig ton av genuina svarta vinbär med både blad och buske inkluderat. Lite bittermandel passerar emellanåt och så även angenäma stråk av hav, bränd jord och röd grillad paprika. Fathanteringen är modest och bidrar med lite kakao, ceder, tobak och stearin. Komplext och intressant vin utan tvekan!
Fylligt och välbalanserat i munnen med saftig frukt, men inte utan bra syra och strama tanniner. Eftersmaken är relativt lång med en del blyerts och svalka, men även lite eldighet på slutet.
Väl värt att testa och absolut riktigt gott! Borde vinna på lagring, men funkar absolut nu också. 90p
Nu ska jag passa på att fråga, innan jag glömmer. Har ni några regler/rekommendationer att skriva ut SBs artikelnummer när ni kommenterar vinet i fråga?
Jag tycker att det underlättar oerhört mycket!
Mattias Schyberg
Administratör
Jag brukar skriva ut artikelnumret när jag vet att vinet finns tillgängligt på SB och vill underlätta för läsare att hitta vinet om de blir sugna. Det är nog väldigt olika hur man resonerar. Själv så uppskattar jag det mycket.Nu ska jag passa på att fråga, innan jag glömmer. Har ni några regler/rekommendationer att skriva ut SBs artikelnummer när ni kommenterar vinet i fråga?
Jag tycker att det underlättar oerhört mycket!
Mattias Schyberg
Administratör
God dag mina vinvänner!
Har under dagen roat mig med att diskutera sydafrikanska viner med Marianne Mckay som forskar på Department of Viticulture and Oenology University of Stellenbosch. Fokus låg såklart på rökigheten som ofta dyker upp i framförallt röda viner från detta land. Upplever nämligen att det har blivit avsevärt svårare de senare åren att detektera denna typicitet och tidigare forskning har varit lite svårtolkad när det gäller att få grepp om orsaken. Hennes slutsats är dock tydlig och menar på att lokala bränder har stor inverkan, men mycket beror även på det som jag skulle vilja härleda till det mångfacetterade och ofta felanvända ordet "terroir" (omgivningen och dess flora). Inget direkt nytt, men ändå intressant att höra statusen för tillfället.
Problemåren i närtid när det gäller bränder är 2009, 2011 och 2015. Se hela konversationen nedan och ni får ursäkta min dåliga engelska.
Dear, Marianne!
I really love wine from South Africa and are curious to know what has happened with the special smoky character that used to be found in most of the wine from this area? It still can be found to some degree, but since the vintage 2010 I have trouble finding it in most quality wines.
Best regards,
Mattias
Hello Mattias
Thank you for your email- I am very pleased you like South African wine.
I think the smoky character you are referring to may also be known as the 'burnt rubber' character. Most SA producers would be extremely happy to hear that you are finding it more difficult to detect, as we work hard to avoid having it in the wine!
There are a number of sources of the character, (which we think is due to low levels of volatile phenols working with other compounds in the wine- research is ongoing). One of the important sources of the phenols certainly is bushfires- the local flora ('fynbos') does produce a peculiar aromatic character when burnt, and we did have quite a lot of fires around the winelands here in 2009, particularly.
This year (2015) has been very bad for bushfires- most of the wines from the south peninsula/ Constantia area will be affected, and we had a very bad fire in the Stellenbosch/Frnaschoek region too. Also, the west coast and a bit in the Swartland. Maybe you will be lucky and your character will be back in the 2015 vintage!
We are expecting more fires, as there is no rain in the forecast for the next week or two.
Kind regards,
Marianne McKay
Lecturer
Department of Viticulture and Oenology
University of Stellenbosch
Thank you very much for your answer!
If you have more details about this ongoing research I would really appreciate if you could give me some more data if possible? What kind of volatile phenols are there in South African wines and what is the source? I could think that toasted oak is one source for example, but are there others that is special for South African wines too? I have read some about leafrol virus, is that still something you think has anything to do with the character?
Sorry for all the questions, but this topic is so interesting for me so I can't help it.
Best regards,
Mattias
Hi again Mattias
Volatile phenols generally come from pollution (hydrocarbons), smoke, and Brett.
We don't have a lot of hydrocarbon pollution out here, and we have tested wines with higher levels of volatile phenols for Brett, and haven't found any evidence of the yeast, so most of our phenols must come from smoke/vineyard sources. We do get a lot of fires out here when grapes are ripening (February to April), and that has to be the major source. Also, we are not as technologically advanced as the Aussies yet, and most wineries would not have access to technology for stripping out the smoke taint (reverse osmosis).
However, I also think the BR/smoky taint in SA wines is a combination of low levels of phenols in combination with other things like pyrazines, herbaceousness (cineole) from gumtrees, pine-trees and fynbos (all of which grow close to vineyards) and maybe even very low levels of other compounds like methyl sulphide (from fermentation) and TCA.
As I said, we are still looking at the Sensory effects of combinations of compounds together, and the synergy between them. But it all takes time!
Kind regards,
Marianne
It sounds a lot like terroir in many ways, even if smoke taint by itself should be seen as a defect?
Yes, exactly!
I found an old article (attached) you have written also, but in this it sounds like you are more into the conclusion that it often is the sum of many things (winemaker style, yeast and all kinds of different reasons ) that together gives South Africa a special style that many sometimes can pick out in a blind tasting and that only a small amount in fact is a"taint" from smoke (as you now point out in this conversation). Is this conclusion still true (my last question, I promise.)?
Kind regards,
Mattias
Hi Mattias
Yes, it is still true, but it depends on the year. We had bad fires in 2009 in Stellenbosch, some bad ones in 2011 in the Helderberg area, and 2015 has been bad, as I said before. So MOST of the time, smoke isn't a problem generally, but in some locations, in some vintages, it will be (where there are bushfires near vineyards). I know that SA reds are often picked out as having a herbaceous issue too, which I think is just another version of the smoke/rubber thing (slightly different compounds at slightly different levels). I am quite sure that 4 ethyl phenol has a role to play too.
Wish I could be more specific- we are dealing with big smoke taint questions from industry right now, and will be measuring guaiacol, 4-methyl guaiacol and 4EP in liots of wines soon!
Kind regards,
Marianne
Har under dagen roat mig med att diskutera sydafrikanska viner med Marianne Mckay som forskar på Department of Viticulture and Oenology University of Stellenbosch. Fokus låg såklart på rökigheten som ofta dyker upp i framförallt röda viner från detta land. Upplever nämligen att det har blivit avsevärt svårare de senare åren att detektera denna typicitet och tidigare forskning har varit lite svårtolkad när det gäller att få grepp om orsaken. Hennes slutsats är dock tydlig och menar på att lokala bränder har stor inverkan, men mycket beror även på det som jag skulle vilja härleda till det mångfacetterade och ofta felanvända ordet "terroir" (omgivningen och dess flora). Inget direkt nytt, men ändå intressant att höra statusen för tillfället.
Problemåren i närtid när det gäller bränder är 2009, 2011 och 2015. Se hela konversationen nedan och ni får ursäkta min dåliga engelska.
Dear, Marianne!
I really love wine from South Africa and are curious to know what has happened with the special smoky character that used to be found in most of the wine from this area? It still can be found to some degree, but since the vintage 2010 I have trouble finding it in most quality wines.
Best regards,
Mattias
Hello Mattias
Thank you for your email- I am very pleased you like South African wine.
I think the smoky character you are referring to may also be known as the 'burnt rubber' character. Most SA producers would be extremely happy to hear that you are finding it more difficult to detect, as we work hard to avoid having it in the wine!
There are a number of sources of the character, (which we think is due to low levels of volatile phenols working with other compounds in the wine- research is ongoing). One of the important sources of the phenols certainly is bushfires- the local flora ('fynbos') does produce a peculiar aromatic character when burnt, and we did have quite a lot of fires around the winelands here in 2009, particularly.
This year (2015) has been very bad for bushfires- most of the wines from the south peninsula/ Constantia area will be affected, and we had a very bad fire in the Stellenbosch/Frnaschoek region too. Also, the west coast and a bit in the Swartland. Maybe you will be lucky and your character will be back in the 2015 vintage!
We are expecting more fires, as there is no rain in the forecast for the next week or two.
Kind regards,
Marianne McKay
Lecturer
Department of Viticulture and Oenology
University of Stellenbosch
Thank you very much for your answer!
If you have more details about this ongoing research I would really appreciate if you could give me some more data if possible? What kind of volatile phenols are there in South African wines and what is the source? I could think that toasted oak is one source for example, but are there others that is special for South African wines too? I have read some about leafrol virus, is that still something you think has anything to do with the character?
Sorry for all the questions, but this topic is so interesting for me so I can't help it.
Best regards,
Mattias
Hi again Mattias
Volatile phenols generally come from pollution (hydrocarbons), smoke, and Brett.
We don't have a lot of hydrocarbon pollution out here, and we have tested wines with higher levels of volatile phenols for Brett, and haven't found any evidence of the yeast, so most of our phenols must come from smoke/vineyard sources. We do get a lot of fires out here when grapes are ripening (February to April), and that has to be the major source. Also, we are not as technologically advanced as the Aussies yet, and most wineries would not have access to technology for stripping out the smoke taint (reverse osmosis).
However, I also think the BR/smoky taint in SA wines is a combination of low levels of phenols in combination with other things like pyrazines, herbaceousness (cineole) from gumtrees, pine-trees and fynbos (all of which grow close to vineyards) and maybe even very low levels of other compounds like methyl sulphide (from fermentation) and TCA.
As I said, we are still looking at the Sensory effects of combinations of compounds together, and the synergy between them. But it all takes time!
Kind regards,
Marianne
It sounds a lot like terroir in many ways, even if smoke taint by itself should be seen as a defect?
Yes, exactly!
I found an old article (attached) you have written also, but in this it sounds like you are more into the conclusion that it often is the sum of many things (winemaker style, yeast and all kinds of different reasons ) that together gives South Africa a special style that many sometimes can pick out in a blind tasting and that only a small amount in fact is a"taint" from smoke (as you now point out in this conversation). Is this conclusion still true (my last question, I promise.)?
Kind regards,
Mattias
Hi Mattias
Yes, it is still true, but it depends on the year. We had bad fires in 2009 in Stellenbosch, some bad ones in 2011 in the Helderberg area, and 2015 has been bad, as I said before. So MOST of the time, smoke isn't a problem generally, but in some locations, in some vintages, it will be (where there are bushfires near vineyards). I know that SA reds are often picked out as having a herbaceous issue too, which I think is just another version of the smoke/rubber thing (slightly different compounds at slightly different levels). I am quite sure that 4 ethyl phenol has a role to play too.
Wish I could be more specific- we are dealing with big smoke taint questions from industry right now, and will be measuring guaiacol, 4-methyl guaiacol and 4EP in liots of wines soon!
Kind regards,
Marianne
Mattias Schyberg
Administratör
Båda årgångarna skall dock vara år med mycket bränder (2011, Helderberg visserligen). Tyckte inte 11:an hade särskilt mycket rök, en hint möjligen, men för mig är det bara positivt!
...men kul att testa dem mot varann!
Daniel A
Administratör
Båda årgångarna skall dock vara år med mycket bränder (2011, Helderberg visserligen). Tyckte inte 11:an hade särskilt mycket rök, en hint möjligen, men för mig är det bara positivt!
...men kul att testa dem mot varann!
Efter att kikat lite på en karta över Sydafrika så ser jag att Helderberg och Stellenbosch ligger hyfsat nära varandra. Nåja. Får plocka in ett tredje vin från annan årgång som kontroll! Det tacksamma med just Kanonkop CS är att jag redan köpt 2011an...
Mattias Schyberg
Administratör
Under gårdagskvällen så slank två enkla sydafrikaner ner i min torra strupe, endast ett glas av varje och enbart för studiesyfte. Det ena var 2013 Helderberg Cabernet Sauvignon (2039) och det andra 2014 Kleine Zalze Vineyard Selection Sangiovese (2142).
Båda vinerna kostar runt hundralappen och borde väl inte ses som något för oss vinnördar, men om sanningen ska fram så måste jag säga att båda levererade hyggligt i förhållande till pris och var till och med ganska trevliga. Detta utan överdriven fathantering eller torkade druvor utan snarare på grund av rimlig struktur.
Helderberg var klart bäst med fin druvkaraktär åt det tydligt gröna hållet med en hel del paprika, ceder, och svarta vinbär. En aning bränd karaktär, kanske åt det rökiga hållet, men mest åt det jordiga och lite skitiga hållet. Hyggliga tanniner och rimlig syra, men fortfarande ett enkelt vin såklart. För en hundralapp så är det ett kap i min mun. 87p
Kleine Zalze var ett klart tristare vin med röd generisk plommonkaraktär tillsammans med lite blommiga drag och ett uns tryffel och lagerblad. Väldigt trevlig syra och faktiskt inte helt olikt en Chianti, men med lite trindare kropp. Ingen rökighet alls. 85p
Båda vinerna kostar runt hundralappen och borde väl inte ses som något för oss vinnördar, men om sanningen ska fram så måste jag säga att båda levererade hyggligt i förhållande till pris och var till och med ganska trevliga. Detta utan överdriven fathantering eller torkade druvor utan snarare på grund av rimlig struktur.
Helderberg var klart bäst med fin druvkaraktär åt det tydligt gröna hållet med en hel del paprika, ceder, och svarta vinbär. En aning bränd karaktär, kanske åt det rökiga hållet, men mest åt det jordiga och lite skitiga hållet. Hyggliga tanniner och rimlig syra, men fortfarande ett enkelt vin såklart. För en hundralapp så är det ett kap i min mun. 87p
Kleine Zalze var ett klart tristare vin med röd generisk plommonkaraktär tillsammans med lite blommiga drag och ett uns tryffel och lagerblad. Väldigt trevlig syra och faktiskt inte helt olikt en Chianti, men med lite trindare kropp. Ingen rökighet alls. 85p
Intressant det där bränderna och dess eventuella påverkan på vinerna. Vad det gäller 2009 så säger både vinmakare och vinjournalister att det är den bästa årgången under hela 00-talet. Ett år där allt klaffade, särskilt i områderna kring Stellenbosch (dit Helderberg räknas) och för druvorna Cabernet sauvignon och Merlot. Har inte hört någon nämna bränder tidigare fast de är väl inget man vill kännas vid. De förstår ju inte alls vad 'vi' menar med rökigheten i vinerna
Mattias Schyberg
Administratör
Sydafrikanska viner är ofta skitiga och jordiga så det finns mycket drag som påminner om rök oavsett om det är rökkontamination eller inte. 2009 kan mycket väl vara en fantastisk årgång, problem med rök kan ju vara ett väldigt lokalt problem för vissa producenter enbart.Intressant det där bränderna och dess eventuella påverkan på vinerna. Vad det gäller 2009 så säger både vinmakare och vinjournalister att det är den bästa årgången under hela 00-talet. Ett år där allt klaffade, särskilt i områderna kring Stellenbosch (dit Helderberg räknas) och för druvorna Cabernet sauvignon och Merlot. Har inte hört någon nämna bränder tidigare fast de är väl inget man vill kännas vid. De förstår ju inte alls vad 'vi' menar med rökigheten i vinerna
Vino fino
Medlem
Handen på hjärtat, hur ofta blir man genuint överraskad när man provar ett vin? Hur ofta ser man något nytt vid horisonten som man anar kan bli väldigt stort i framtiden?
Jag beställde Spioenkops viner när de lanserades i BS i augusti 2013 efter att ha läst ett reportage i någon tidskrift om vinmakarens filosofi som kändes helt rätt. Och redan vid första mötet tyckte jag att deras Pinotage 1900 var mycket intressant och anade en prishöjning framöver.
I mars släpptes nu Spioenkops senaste samling viner och mycket riktigt, Pinotage 1900 hade höjts med 30%. I släppet inkluderades också den dyrare cuvéen som bara görs under särskilt gynnsamma årgångar och i begränsad upplaga, färre än 200 lådor. Den visade sig vara en riktig uppenbarelse…
2013 Spioenkop Pinotage
Överraskande ljus färg, likt en Pinot Noir. Även doften smäller direkt till med Pinot-associationer, med fin röd frukt i den ljusare skalan, lite oxblod, och en lätt krutrök som jag bergsäkert hade proklamerat “Gevrey-Chambertin!” om jag fått vinet blint. Obs: krutrök, svavel och salpeter… inte brandrök eller nysladdade Michelin. Medelfylligt, silkeslent, med intensivt “matig” frukt, inte så söt, utan mer åt lingon eller guava-hållet, precis det som jag tycker är de bästa sidorna hos Pinotage. Fin hög syra som håller ihop allt, långt elegant slut. Otroligt bra balanserat, bara 12% alkohol (jo, tolv procent), intensivt men samtidigt finstämt, helt klart likt en bättre Bourgogne eller Barolo i stilen.
Detta är utan tvekan Sydafrikas bästa Pinotage och ett av de bästa vinerna därifrån som jag har provat. Om världen får upp ögonen kommer det snart kosta en tusenlapp. Dessutom är det ett otroligt "rätt" vin, så långt från Råberts skola som man kan komma, 12% och inte ett spår av malo-yoghurt eller ekspån.
Svårt att sätta poäng på, i likhet med alla pionjärer som saknar referensgrupp. Ett vin i egen klass. Kan nog vinna en del på lagring och ska jag sätta ett poäng nu så börjar det någonstans runt 92. Inte ofta jag ger 92 poäng till ett rödvin som kostar 289 kr. Detta är framtiden!
Jag beställde Spioenkops viner när de lanserades i BS i augusti 2013 efter att ha läst ett reportage i någon tidskrift om vinmakarens filosofi som kändes helt rätt. Och redan vid första mötet tyckte jag att deras Pinotage 1900 var mycket intressant och anade en prishöjning framöver.
I mars släpptes nu Spioenkops senaste samling viner och mycket riktigt, Pinotage 1900 hade höjts med 30%. I släppet inkluderades också den dyrare cuvéen som bara görs under särskilt gynnsamma årgångar och i begränsad upplaga, färre än 200 lådor. Den visade sig vara en riktig uppenbarelse…
2013 Spioenkop Pinotage
Överraskande ljus färg, likt en Pinot Noir. Även doften smäller direkt till med Pinot-associationer, med fin röd frukt i den ljusare skalan, lite oxblod, och en lätt krutrök som jag bergsäkert hade proklamerat “Gevrey-Chambertin!” om jag fått vinet blint. Obs: krutrök, svavel och salpeter… inte brandrök eller nysladdade Michelin. Medelfylligt, silkeslent, med intensivt “matig” frukt, inte så söt, utan mer åt lingon eller guava-hållet, precis det som jag tycker är de bästa sidorna hos Pinotage. Fin hög syra som håller ihop allt, långt elegant slut. Otroligt bra balanserat, bara 12% alkohol (jo, tolv procent), intensivt men samtidigt finstämt, helt klart likt en bättre Bourgogne eller Barolo i stilen.
Detta är utan tvekan Sydafrikas bästa Pinotage och ett av de bästa vinerna därifrån som jag har provat. Om världen får upp ögonen kommer det snart kosta en tusenlapp. Dessutom är det ett otroligt "rätt" vin, så långt från Råberts skola som man kan komma, 12% och inte ett spår av malo-yoghurt eller ekspån.
Svårt att sätta poäng på, i likhet med alla pionjärer som saknar referensgrupp. Ett vin i egen klass. Kan nog vinna en del på lagring och ska jag sätta ett poäng nu så börjar det någonstans runt 92. Inte ofta jag ger 92 poäng till ett rödvin som kostar 289 kr. Detta är framtiden!
Mats
Gone todash....
Fick mig att direkt dra iväg en beställning!
kayaker
Cyklist
Tydligen från en grannvingård till en vingård som ger en hel del druvor till Boekenhoutskloof Chocolate Block.
Såvitt jag kan förstå så var 2011 första årgången.
Tydligen rätt massiv och det mest lagringskrävande av vinerna från Mullineux.
Bearman
a´lea iacta est iterum
2009 Waterford Estate Cabernet Sauvignon
En klassisk fyllig Cab som visar karakteristiska mörka röda bär, läder, tobak, lite mineral och strama tanniner.
Lite torr men ett vin som de flesta kan gilla fastän det är ett SA (befriad av rökighet). Välgjort med stor doft, lätt parikaton, kryddig och örtig, bra syra och rotade fat.
Bra balans och som vanligt när det gäller Cab, så är de lite vinbärston och körsbär. Var jättegott till grillat. Kommer att bli mycket bättre om några år....
Betyg: Mycket bra för 200 pix. Idag: 90p
En klassisk fyllig Cab som visar karakteristiska mörka röda bär, läder, tobak, lite mineral och strama tanniner.
Lite torr men ett vin som de flesta kan gilla fastän det är ett SA (befriad av rökighet). Välgjort med stor doft, lätt parikaton, kryddig och örtig, bra syra och rotade fat.
Bra balans och som vanligt när det gäller Cab, så är de lite vinbärston och körsbär. Var jättegott till grillat. Kommer att bli mycket bättre om några år....
Betyg: Mycket bra för 200 pix. Idag: 90p
Last edited:
2007 Rust En Vrede 1694 (Cab + Shiraz)
Doft: Mörka söta bär, plommon, tobak och en nyans av rök
Smak: Körsbär, plommon, chocklad, svartpeppar, rök- och kaffetoner
Dekanterade vinet och lät det först stå i 2 timmar innan jag smakade på det. Vid detta tillfälle var syran väldigt framträdande och allt för syrliga körsbär dominerade smaken. Tog och hällde tillbaka vinet på flaskan igen och sedan tillbaka i karaffen för att utsätta det för en del extra luft och sedan lät jag det stå 3 timmar. Nu ett helt annat vin där syran var mycket bättre integrerad. Vinet domineras av körsbär och plommon och med mer värme i glaset så kom också chocklad och svaga kaffetoner fram. Fanns en mindre rökighet som absolut inte störde på något sätt. Som helhet ett mycket mycket bra vin som har potential att bli mycket bättre med några års lagring.
Doft: Mörka söta bär, plommon, tobak och en nyans av rök
Smak: Körsbär, plommon, chocklad, svartpeppar, rök- och kaffetoner
Dekanterade vinet och lät det först stå i 2 timmar innan jag smakade på det. Vid detta tillfälle var syran väldigt framträdande och allt för syrliga körsbär dominerade smaken. Tog och hällde tillbaka vinet på flaskan igen och sedan tillbaka i karaffen för att utsätta det för en del extra luft och sedan lät jag det stå 3 timmar. Nu ett helt annat vin där syran var mycket bättre integrerad. Vinet domineras av körsbär och plommon och med mer värme i glaset så kom också chocklad och svaga kaffetoner fram. Fanns en mindre rökighet som absolut inte störde på något sätt. Som helhet ett mycket mycket bra vin som har potential att bli mycket bättre med några års lagring.