LarsW
Medlem
*Varning för lång post med massa sentimentalitet och fanatism...*
Oj...
Idag.
Idag hade jag en av mina topp-tre vinupplevelser.
Ever!
Kort bakgrund: För drygt 15 år sedan när jag inte hade samma ekonomiska förutsättningar och hade ett nyuppvaknat champagne intresse så släpptes Krug årgång 1988... jag fattade att detta var en årgång och producent man ville ha. Så jag gjorde två deals med två personer som gick ut på att vi köpte varsin flaska Krug 1988 med avtalet att vi skulle dricka dem tillsammans. På så sätt fick jag 4 Krug till priset av 2... En av dessa personer bjöd på sin flaska för 7-8 år sen... fantastiskt då! Nu fyllde han 40 för några veckor sedan och kom för att besöka mig i Göteborg. Så alltså det perfekta tillfället att öppna nästa flaska!
Men först.
Vi behövde något att värma upp med för Krugen och jag öppnade en Leclapart L'Artiste 2005. Nivån i flaskan var misstänkt låg så var lite orolig... men doften var OK, diskret med lite citrus och bröd, lätta krutaromer... men! Smaken var kort, tunn, ingen frukt. Kändes helt enkelt... tom. Tråkig. Fadd. Kan inte vara meningen och Leclapart ska ju var hyffsat bra för långlagring. Måste vara en defekt flaska på något sätt. Har en till jag ska prova så får vi se.
Så vad gör man? Jo... pluggar Leclaparten, kollar vad man har hyfsat kallt och slänger en Taitinger Prelude (inköpt 2010) i ishinken.
Här har vi en skumpa som ger mer, mycket mer!
Doften är lätt diskret med citrus, citrongräs. Man hittar bröd och åldringstoner. Doften växer med lite ökad temperatur.
Smaken ger mer citrus och bröd. Lite kryddpeppar och lagerblad med smörstekt Karl-Johan svamp. God på alla sätt men inte så att den satte sig på minnet i evighet. Medellång eftersmak.
Dracks till förrätterne. En Charkuterirosset med ruccula och färsk champignon samt en Majssoppa med krabba, forellrom och fänkålskott.
Poäng.. 88.
Sen...
Krug.
1988.
Förväntningarna var skyhöga. Kunde inte bli högre.
Detta är. Jeezzuuz.
Doften lovar så mycket. Hittar trevliga ålderstoner (Duh!). sval frukt. Karamelliserad lime. Nyårsraketer. Smörkolafudge. Honung och smörstekt trattkantarell från sommarstugan i Hälsingland.
Smaken... OMG! Smaken! Allt är i harmoni. En Syra (med stort "S") som leder vägen och hintar om att detta är ett närmast odödligt vin, tycker mig känna igen syran från andra stora skumpor från 88 jag druckit, fantastisk årgång! Granskott (från sommarstugan igen), torkade limeskal och färska limezest. Smörig hasselnöt. Coppa. Kanten på nybakat surdegsbröd av min vän Yao (som bakar j******t goda surdegsbröd). Kinin. Och Earl-Grey.... glass!
Moussen är bland det vackraste jag sett. Mikroskopiska bubblor och mängder av dem. Breder ut sig som sammet i munnen.
Vad dricker jag? Detta är stort! Detta är bästa champagnen jag druckit på 10 år.
Detta är mer än buteljerad perfektion. Detta är buteljerad religion och jag är en av dess mest fanatiska tillbedjare!
Spikrak kork
Dracks först till torskrygg med mandelpotatismos, pumpa-puré, ingefära/pepparrot-smörsås med potatisskal-chips for crunch.
Sen under en lång tid för sig själv och under njutningsfyllda grymtningar...
Hur poängsätter man en upplevelse som detta. Svårt.
Men kan inte bli annat är extremt högt.
99p... enda avdraget blir att det inte är en magnum och därför tar slut för fort.
Efter allt detta drack vi lite cognac. Det var gott.
Oj...
Idag.
Idag hade jag en av mina topp-tre vinupplevelser.
Ever!
Kort bakgrund: För drygt 15 år sedan när jag inte hade samma ekonomiska förutsättningar och hade ett nyuppvaknat champagne intresse så släpptes Krug årgång 1988... jag fattade att detta var en årgång och producent man ville ha. Så jag gjorde två deals med två personer som gick ut på att vi köpte varsin flaska Krug 1988 med avtalet att vi skulle dricka dem tillsammans. På så sätt fick jag 4 Krug till priset av 2... En av dessa personer bjöd på sin flaska för 7-8 år sen... fantastiskt då! Nu fyllde han 40 för några veckor sedan och kom för att besöka mig i Göteborg. Så alltså det perfekta tillfället att öppna nästa flaska!
Men först.
Vi behövde något att värma upp med för Krugen och jag öppnade en Leclapart L'Artiste 2005. Nivån i flaskan var misstänkt låg så var lite orolig... men doften var OK, diskret med lite citrus och bröd, lätta krutaromer... men! Smaken var kort, tunn, ingen frukt. Kändes helt enkelt... tom. Tråkig. Fadd. Kan inte vara meningen och Leclapart ska ju var hyffsat bra för långlagring. Måste vara en defekt flaska på något sätt. Har en till jag ska prova så får vi se.
Så vad gör man? Jo... pluggar Leclaparten, kollar vad man har hyfsat kallt och slänger en Taitinger Prelude (inköpt 2010) i ishinken.
Här har vi en skumpa som ger mer, mycket mer!
Doften är lätt diskret med citrus, citrongräs. Man hittar bröd och åldringstoner. Doften växer med lite ökad temperatur.
Smaken ger mer citrus och bröd. Lite kryddpeppar och lagerblad med smörstekt Karl-Johan svamp. God på alla sätt men inte så att den satte sig på minnet i evighet. Medellång eftersmak.
Dracks till förrätterne. En Charkuterirosset med ruccula och färsk champignon samt en Majssoppa med krabba, forellrom och fänkålskott.
Poäng.. 88.
Sen...
Krug.
1988.
Förväntningarna var skyhöga. Kunde inte bli högre.
Detta är. Jeezzuuz.
Doften lovar så mycket. Hittar trevliga ålderstoner (Duh!). sval frukt. Karamelliserad lime. Nyårsraketer. Smörkolafudge. Honung och smörstekt trattkantarell från sommarstugan i Hälsingland.
Smaken... OMG! Smaken! Allt är i harmoni. En Syra (med stort "S") som leder vägen och hintar om att detta är ett närmast odödligt vin, tycker mig känna igen syran från andra stora skumpor från 88 jag druckit, fantastisk årgång! Granskott (från sommarstugan igen), torkade limeskal och färska limezest. Smörig hasselnöt. Coppa. Kanten på nybakat surdegsbröd av min vän Yao (som bakar j******t goda surdegsbröd). Kinin. Och Earl-Grey.... glass!
Moussen är bland det vackraste jag sett. Mikroskopiska bubblor och mängder av dem. Breder ut sig som sammet i munnen.
Vad dricker jag? Detta är stort! Detta är bästa champagnen jag druckit på 10 år.
Detta är mer än buteljerad perfektion. Detta är buteljerad religion och jag är en av dess mest fanatiska tillbedjare!
Spikrak kork
Dracks först till torskrygg med mandelpotatismos, pumpa-puré, ingefära/pepparrot-smörsås med potatisskal-chips for crunch.
Sen under en lång tid för sig själv och under njutningsfyllda grymtningar...
Hur poängsätter man en upplevelse som detta. Svårt.
Men kan inte bli annat är extremt högt.
99p... enda avdraget blir att det inte är en magnum och därför tar slut för fort.
Efter allt detta drack vi lite cognac. Det var gott.
Last edited: