Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

LeChat

Medlem
F5DE1105-4BC7-4997-A66D-0248B66E955F.jpeg

2018 Andremily Grenache
(80% Grenache, 14% Mourvedre, 6% Syrah)


Initialt är det mest Lakrisal och strålande frukt med alla möjliga bär. Sältan är påtaglig och fantastisk som så ofta i Andremilys viner, och är en anledning varför jag dras till dessa monster. Och en får inte vara pryd, det här är ett vulgovin som tar för sig. Men inte mig emot, ren njutning!

Detta grenache-dominerande vin är något annat än det som produceras i södra Rhone. Tror dock att det är en stor fördel att gilla CndP för att även kunna uppskatta detta vin.

Av någon anledning kommer 2004 Domaine la Barroche Cuvée Pure upp i minnet. Den dracks också i ett ganska ungt skede, kan finnas likheter. Men, det var länge sedan så minns kanske fel.

Detta är definitivt inte ett vin för alla men jag tycker att det är häftigt med så här maxade viner emellanåt. Kan absolut förstå att en kan reagera på alkoholen och kanske tycka att den är för påträngande, men för egen del så tror jag att den är nödvändig just för att kunna ge denna maxade, hedonistiska upplevelse.
Kärlek på flaska. Mer eros än agape.:cool:
 

Per Stade

Lege artis
Som alla andra har jag gått på hypen kring Raveneau. Nu när jag igår lyckades beställa en Chablis 2020 så tyckte jag att det var läge att öppna en 2017, som jag hade hemma. Stora förväntningar, som kanske inte uppfylldes helt.
Visst, det är ett väldigt bra vin men jag delar nog den här uppfattningen:

Raveneau Chablis 2018
Mitt vin och min första Raveneau. Hade inga större förväntningar pga village från en sämre årgång och distrikt som sällan imponerar på mig. Tur var det, för det fanns inte mycket här som gjorde något avtryck.

Det var inget direkt fel på vinet, men inget minnesvärt heller. Lite tropiska inslag, en beska som påminner om vindruvskärnor, varsamt fatad och medelhög syra.
Det mest störande är väl den där beskan i eftersmaken.
78002C15-327E-4DC8-8AF4-0FA4D63F44C2.jpeg
 
Last edited:

HerrMelin

Medlem
Som alla andra har jag gått på hypen kring Raveneau. Nu när jag igår lyckades beställa en Chablis 2020 så tyckte jag att det var läge att öppna en 2017, som jag hade hemma. Stora förväntningar, som kanske inte uppfylldes helt.
Visst, det är ett väldigt bra vin men jag delar nog den här uppfattningen:

Det mest störande är väl den där beskan i eftersmaken.

Visa bifogad bild 28536
Jag hjälper dig gärna att bli av med resterande flaskor :D
 
316E4DA6-AD1A-448A-B479-368E996062DC.jpeg
En liten miniprovning med Sassicaia 1994, La Poja 1999 och Ornellaias tredjevin, Le Volte 2020, som kontrast.

Sassicaian (85 % CS, 15 % CF) var alldeles silkeslen med fin frukt och lätta, lätta tanniner. Elegant. Inga russintoner ännu, men jag gissar att den hade sin absoluta topp för tio år sedan. Färgen drog lätt åt tegel.

La Pojan (100 % corvina) från västra Valpolicella var det däremot full kraft i, med alkohol, tanniner, frukt, kropp, bra bett och alldeles mörkröd färg. Alla reglage ordentligt uppvridna. Hade blint gissat att den snarare var fyra år gammal än tjugofyra.

Le Volte (50 % merlot, sangiovese och CS) är ett trevligt och prisvärt vin, helt och rent med frukt, fina tanniner och medium-syra. Ja, ”helt och rent” beskriver det nog ganska bra.

Min vinnare var absolut Sassicaian, även om den var i silkigaste laget. Hade La Pojan varit nedskruvad 20 % hade den nog tagit hem det.
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Gjorde undantag från min vita februari på Alte Liebe.
Man måste ju ställa upp på sin hustru och det kändes faktiskt inte alls som någon uppoffring.
Efter långa diskussioner tänkte vi att vi skulle börja med att riva av årets Borgogne.

Sagt och gjort: plopp!
PXL_20230225_090422690.PORTRAIT.jpg

2014 Louis Latour Gevrey-Chambertin, 75p
Knappt drickbar isht :död:
Översyrlig, obalancerad, totalt ointressant men samtidigt svårdrucket.
Saknar kvaliteter, ett gravt misstag att buteljera det.

Den fick utgångsförbud och blev således kvar hemma.

PXL_20230224_112451760.PORTRAIT.jpg

2007 Dom de Vieux Télégraphe, 97 p
1993 Penfold's CS/Shiraz Bin 389, 97 p

Båda luftade mest hela dagen, båda 97p, båda magiska!
Sommelieren tog druvorna men bombade allt övrigt.

CdP
Röd med tydlig tegling.
Magiska Grenache-hallon på nosen och ett generellt ungdomligt uttryck.
Elegant och stramt hållen med bedövande tanniner och ett smalt uttryck av solvärme. Ingen alls typisk CdP.
Fantastisk med kalv och biff.
Njutbar redan idag men har duktigt mer att ge efter det att tanninerna tonats ned lite mer.

Oz
Kork fortfarande tät, men 98% genomblöt. Kom ut i en del men inte i stånd att återförsluta flaskan.
Mörkröd utan antydan till tegel.
Utmärkt flaska, fortfarande ungdomlig.
Varken sommelier eller jag kunde hitta Shiraz i flaskans hav av CS. Vackert och rikt, intensivt och elegant, med de underbara röda jordaromerna från Australiens klassiska viner.
Lakrits (Bassetts Allsorts), tobak, cassis, fin fathantering och allt vansinnigt vackert förpackat.
Magiskt bra vin i början av ett långt drickfönster.

original_a9d079db-db8b-49da-96f0-9f3d06425b19_PXL_20230224_113309308.PORTRAIT.jpg

2014 Franck Massard Huellas, Priorat, 81p
Grenachebaserat blandvin som jag först blindgissade på PN från Bgn och som andrahandsval hade Gamay från Bojo.
Lätt ungdomligt röd färg med ickespecifik bärig aromatik som tveklöst förde mina tankar till något enklare från Bgn.
I munnen är det ett vin med små smaker, hög syra och utan andra kvaliteter än att att man slipper hurves av att svälja det. Inte riktigt ett vin.
Syrorna hade kartiga kvaliteter, vilket föranledde oss att med facit i handen tänka oss väldigt tidigt skörd och kort maceration.
Föranleder frågan: "Vaffo, vaffo gör de på dette viset?"


PXL_20230224_071323662.PORTRAIT.jpg

Som söta viner hade jag med ett trasigt vin från Rivesaltes och ett portvin.

1959 Vieux Rivesaltes, F
Ett mycket uppskattat vin på CT, men denna flaska är fullkomligt odrickbar, med totalt dominant smak av kemtvätt och strykning med stärkning av manchetter och kragar...
Sommelieren hade inte heller någon erfarenhet av någon liknande trasighet i vin.

NV Royal Oporto (Real Companhia Velha) Porto Oiro da Cepa Reserva Particular de A. F. M. 93p
Ljus i färgen vilket föranledde alla att gissa på ett mognat vitt vin. Ploppat idag, vilket naturligtvis innebär att vinet inte kommer komma till sin rätta ännu på ett par veckor.
Har mailat producenten om hjälp att få veta mer om detta vin. Gott som PHAM! Torkade frukter, tobak, hö, julkryddor med bra syror och nätta piruetter av små tanniner. Medelsöt och underbar följsamhet i gommen. Lång och precis vad man önskar då man ploppar en sån här flaska!
 
Last edited:

Sebran

Medlem
73DC6E8E-95B4-4880-BB72-CC61ABB1A8BF.jpeg


En trevlig vinlunch igår som sent kommer att glömmas. Detta var min först Bdx first growth och min andra bekantskap med Ornellaia efter att ha provat 2017 förra året. Vinerna dracks blint sida vid sida.

Latour 2014
En djup och inbjudande doft som jag spontant kopplade till Cab Sauv med alla dess klassiska primära attribut.
I munnen fanns en intensitet som jag sällan tidigare upplevt, samtidigt som vinet paradoxalt nog aldrig kändes tungt eller klumpigt. Här fanns en otrolig elegans och balans samt en självklarhet i smakprofilen och en pondus som få andra. Bland de mörka bären fanns även blyerts och bläck, men ingen enorm komplexitet i övrigt. Tillgängligt redan idag efter 5-6h luft, men har säkert mer att ge om 10-20 år.

Ornellaia 2019
Intressant örtig doft jämfört med Latour, inte riktigt lika lätt att placera för mig.
I munnen känns attacken nästan mild jämfört med Latour. Den har inte samma intensitet, men är något mjukare och fylligare. Saknar även Latours längd och elegans, men kompenserar detta mer än väl med sin något mer charmiga smakprofil och enorma komplexitet som faktiskt överträffar den franska förebilden i dagsläget. Lite mer eldig på slutet.

Ornellaian imponerade faktiskt på mig i detta sällskap och upplevdes betydligt bättre än årgång 2017. Jag kan inte påstå att jag förstår skillnaden i prislapp, men med dessa svindlande belopp har man ändå redan passerat rimligheternas gränser för länge sen.
 

Thirsty

Smygnykterist
Produttori del Barbaresco
Vilken av Produttori del Barbarescos 9 vingårdsläge är bäst var frågan då halvblind horisontalprovning genomfördes. Först ut var årgång 2011 som var en mindre stark årgång och senare i veckan ställdes motsvarande flight men med den starkare årgången 2013.

Line-up 2011:

EB023397-FC10-47E2-B126-F190E379C5DF.jpeg


Line-up 2013:
69CB3381-C738-4E33-97A0-1D8BC99D914A.jpeg


Diverse side notes:
- Producentstilen är genomgående.
- Påtaglig skillnad mellan vissa vingårdar, lättare stil vs tyngre stil. Vad som föredras är givetvis en smaksak.
- Årgång 2011 är klart drickfärdig, vissa är nog på piken nu.
- Årgång 2013 grym, genomgående ett klart lyft jämfört med 2011. Många klarar många års lagring till, vissa bör lagras längre.
- Spretigt resultat vid omröstningen!


Omröstning PdB 2013 och 2011.png

Något blev fel i anteckningarna, saknar en sämsta röst för 2011! :eek:

Diverse kommentarer om vingårdslägena:
- Rio Sordo, en vattendelare och sågad vid 2013 provningen. Själv gillade jag den i båda årgångarna.

- Rabaja, kom långt ner utifrån omröstningarna. Gillade i vart fall den i 2013 men inte 2011. Fick aldrig någon förstaröst. Överskattad?
- Pora, nja den kan hoppas över.
- Asili, bra vin. Gillade båda årgångarna.
- Muncagoto, utifrån omröstningen där den var klart sämst i båda årgångarna och egna noteringar bör Muncagoto undvikas.
- Paje, bra i båda omgångarna utifrån omröstningen. Röstade den som bäst i 2013 flighten och näst bäst i 2011 flighten.
- Montestefano, flest poäng totalt. Noterbart är dock att den även fått sämsta röster i båda fligheterna. Röstade på den som bäst i 2011 flighten.
- Montefico, tyvär var inte 2011 i form och togs därmed inte med i omröstningen.
- Ovello, anonym i båda omröstningarna men småtrevlig.

Self note till framtida köp:
- Favvo: Paje
- Köp även: Asili, Montestefano.
- Eventuellt köp: Rio Sordo, Ovella och Rabaja.
- Undvik: Pora och Montefico
- Köp aldrig: Muncagota
 
Last edited:

LeChat

Medlem
7BB4ADE2-9B1E-4FF4-A5F1-C69943920DC2.jpeg

2015 Ciacci Piccolomini d'Aragona Brunello di Montalcino Pianrosso

Bra brunelloår visar sig tydligt i denna Pianrosso. Färg, doft och smak ger alla ett elegant intryck. Ung kvalitet med strålande frukt och ypperlig balans. Mognadskomplexitet får en vänta ytterligare några år på, men komplexa aromer, det finns här! Jäkligt gott vin redan!

Ikväll blir det fettuccine med oxfilé och gorgonzola.
 

Jos

Medlem
8679BAD1-4E66-4703-907C-464A1F2B82FD.jpeg
CEB1E593-FDA4-498C-982A-53EEB3C3B704.jpeg
3F44DE3F-B199-41F4-B995-BF9DF63A9933.jpeg
094E9537-93BF-45DC-AA91-ED76EEDFDF78.jpeg
A49B6840-9E9E-4808-AA56-1D84173CB2E2.jpeg
45285315-8231-4435-8D11-FB630560BB0C.jpeg
36D2CB79-0E90-4152-8057-110781DCFDDA.jpeg
Finmiddag med värstingviner! Otrolig tur då allt var grymt bra och inget vin underpresterade. Förutom Yquem som lite trött kanske men ändå superhärlig.

Skyhög nivå så svårt att rangordna. Om tvingad att utse bäst så säger jag Haut Brion, Guigal, Chambertin -02, Jadot, Boillot och Taylor… Blir ju ändå att man räknar upp nästan alla :D

Och Les Clos var fantastiskt bra och på intet sätt för sent, tvärtom.
 

matage

Medlem
Vi kör vidare på lunchspåret så i lördags lagades det (hyfsat oplanerat) lite mat och dracks lite vin.

Charles Heidsieck Brut
Magnum inköpt för sisådär 3 år sen från FVL som levererade i sedvanligt god form men kändes väldgt ung.
Förvisso god till amuserna men bättre ensamt till lite salta snacks som "social drink-skumpa".
Glas: Riedel Veritas Champagne Wine

Ch Belair 2007
I en väldigt fin fas nu. Mörkt tegelfärgad i glaset, brett, rost, körsbär/plommon och florala kryddor på näsan.
Röd/blåfruktig, mogen med läder, tobak, kryddor (kanel? nejlika?), blyertspenna, lite brett och polerade tanniner som drar åt sandelträ och mocka.
Mycket gott!
Dekanterad i dryga 3h - Glas: Riedel Veritas Merlot

Guigal Brune et Blonde 2012
Fortfarande ung och oförlöst med uppsida för den som kan vänta.
Blåbär, fikon, oliver och kött/peppar men öppnar upp över ytterligare 2h i glaset till mer röda bär, kaffe, undervegetation och tydligare fat (på ett bra sätt) med aningen rökpuffar.
Elegantare och lättare än väntat.
Dekanterad i dryga 3h - Glas: Riedel Veloce Syrah

De röda dracks till Wellington och idag vann Belair även om Guigal jobbade sig uppåt över tid.

Chateau Lepine 1999
Saffran!
Sista flaskan (hela) där halva är kvar överhälld i mindre flaska och står nu i kylen.
Härlig sötma, hög syra men framför allt rena skinande saffranstoner - mer än jag nånsin känt i ett vin.
Inköpt från Lauritz (tror jag) för säkerligen 8-10 år sen för en spottstyver.
Funkade minst sagt lysande till äppeldesserterten med kardemummakaksglass och rökt sirap.
Glas: Zalto White

81638902-ED9E-495A-BED7-D61C7A7529F2.jpeg
 
Last edited:

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Fick svar från producenten!

PXL_20230224_071210933.PORTRAIT.jpg


Many Thanks for your interest in knowing more about our Port Wines
This Oiro da Cepa Port was a special campaign done in the late 80’s where people could buy a barrel of Port and let it age for several years in our cellars.
This Port Wine produced by Real Companhia Velha was then bottled in the 90’s .
It was a sweet blended Old Tawny with an average age of 10 Years when bottled .

We are very glad you enjoyed it so much and we wish you very pleasant moments when drinking it.
 

rnnbck

Medlem
1677511448908.png


Missade helt när La Malinche var månadens pava för något år sedan men hade i all fall sinnesnärvaro att hugga en flaska på TS. I helgen drogs korken.

Färgen är rätt extrem, tänk Poulsard, lätt blaskig jodgubbssaft ungefär. På näsan får man massor av söta röda bär, smultron och jordgubb. Smaken drar också åt smultron-jordgubbshållet MEN en härlig stringens med lätt skalbeska, liten rökighet och fina tanniner. Det här var verkligen en ordentligt positiv överraskning. Hatten av (eller toppluvan så här års) till @Adam Frisch för otroligt fin vimakning. Jag hoppas att det landar i TS i år också så man slipper klick-lotteriet.
Passerar med råge 90 strecket i min bok. 92p
 

Ozric

Medlem
aIKicKD.jpg


Nytt släpp på Systembolaget, och en potentiellt prisvärd vardags-Bordeaux måste man ju kolla in.

Doft: Läder, fuktig källare, inte så mycket annat.

Smak: Ganska mjuk entré, som möts upp av en bra men lite ointegrerad syra. Ingen frukt alls och en konstig eftersmak som påminner om salami.


Hmmm... :confused:

Som tur är så köpte jag två flaskor, så vi ger den en chans till.

Flaska 2:

Doft: Grusväg, körsbär, blåbär, lite våt jord, bröd.

Smak: Bra balans med fina lätta tanniner, trevlig syra, röd frukt. En ganska kort och neutral eftersmak, men iaf ingen stjälkighet.

Nu så känner man igen Bordeaux-karaktären av regnfuktig grusväg och dammiga körsbär. Bra fyllighet i munnen också. Inget avancerat vin men bra för vad det är

88p


Det får bli ett besök till på bolaget i veckan för att byta ut första flaskan.
 

IsKr

Medlem
Dag tre med alto moncayo veraton 2018 och jag tycker den dricker bäst nu. Dracks till ryggbiff med bea i söndags och var absolut god till maten, dock inte lite bra på egen hand.
Nu har allt som fallit bättre på plats. Det doftar av körsbär, hallon, jordgubbar, ek, läder och nånting som ligger dämpad i bakgrunden men som jag inte riktigt vet vad det ska vara.
I munnen så hittas många av dofterna i smaken, syran tillför en bra balans och tanninerna är mjuka men ändå finns det grepp.
Färgen är rubinröd och det dracks ur riedel veritas new world Shiraz
 

Vingubben

Medlem
Dag tre med alto moncayo veraton 2018 och jag tycker den dricker bäst nu. Dracks till ryggbiff med bea i söndags och var absolut god till maten, dock inte lite bra på egen hand.
Nu har allt som fallit bättre på plats. Det doftar av körsbär, hallon, jordgubbar, ek, läder och nånting som ligger dämpad i bakgrunden men som jag inte riktigt vet vad det ska vara.
I munnen så hittas många av dofterna i smaken, syran tillför en bra balans och tanninerna är mjuka men ändå finns det grepp.
Färgen är rubinröd och det dracks ur riedel veritas new world Shiraz
Tre dagar med Moncayo? Dubbelmagnum?
 
Toppen