Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[chambertin]

Domenico Clerico Pajana 2006 (köpt på SBs rea för 499kr)
Tog en tidig statuscheck på Pajana som SB tvingade mig köpa ett 6-pack av när de reade tidigare i år. Fantastisk mångfacetterad doft som ändras vid varje sniff. Förväntade mig lite mer av en kraftig ekad muskel-barolo men så var inte fallet. Vi har elegansen, körsbären, lakritsen och rönnbären. För mig näst intill perfekt. Mycket av tanniner och syra balanserad av en komplex fruktighet. Lite eksmak men den är väldigt behaglig. Alla ingredienser på plats. Bara att låta ligga.

Clericos viner har förändrats från 2005 då de började med mindre andel nya fat och dessutom gått till en lättare rostning. Ganska dramatiskt skillnad faktiskt. De byter ut de hårdare rostade faten löpande. Ska bli intressant att testa 2007-2008 för att se var det här leder. I mitt tycke är 2006 redan i bra balans.

Kul att höra lite om Clerico. Köpt några Ciabot Mentin Ginestra -06 och var en aning orolig för överekning men blir lite lugnad av dina noteringar. 2008:an fanns nu också på SB såg jag.

 

[kayaker]

1996 Duval-Leroy Femme doft av smör och nyans av krut/flinta. Röda äpplen (nästan mogna Ingrid Marie) är den mest framträdande smaken, tillsammans med fläder. Ju varmare champagnen blir i glaset desto mer domineras smaken av röda äpplen. Förbannat gott och Femme 96 växer för varje gång som jag dricker den!

Låter bra för mina flaskor. Synd att de bara är tre.

 

[Per Stade]

Köpte 12 ostron (franska odlade crassostrea gigas) varav 11 gick att äta på Ica Kvantum i Västerås på vägen hem från Fjollträsk. De här var klart fetare och godare än de, som Lisa Elmqvist serverade.
Tilläggas kan att jag alltid tuggar i mig ostronet utan något som helst citron eller vinägrette eller något annat löjligt tillbehör. Jag föredrar rena och enkla smaker.
Eftersom jag hade druckit Pol Roger 2004 till ostronen i fredags så tänkte jag testa en annan årgång i kväll. Hittade en flaska 2002 i vinylen och inte förrän jag hällde upp den insåg jag att det var en rosé. Inte direkt jämförbar med andra ord.
Det är ju oundvikligt att man säger doft av röda bär när det gäller roséchampagne men vilket rött bär? Första associationen går till smultron, men det stämmer inte vid en andra sniff i glaset. Kan inte placera doften men någon tropisk frukt är det det andra intrycket. Mycket syra i smaken, det här vinet behöver ligga till sig några år till. Förvånansvärt mycket beska, mer rönnbär än smultron i smaken. Men trevligt att dricka till ostronen.
Glupsk och törstig som jag är så försvinner allt ner i gapet med en skrämmande hastighet och just nu när jag sitter och skriver så har jag bara en liten skvätt kvar i glaset. Men vilken rökig doft! Kanske hade det varit bättre om jag väntat lite innan jag drack. Förbaskade otålighet!

 

[Anders Landström]

Poppade ett par flaskor bubbel på Grappe igår. Savart lDdC -07 imponerade rejält. Hög syra med härlig frukt som gör att man har svårt att tro på 2g/l i dosage, måste varit fin-fina druvor. Jag tycker personligen att den behöver ligga ett par år till men den är väldigt bra nu också.

Bruno Paillard -96 fick följa upp som levererade kanon och den är perfekt dricksmogen nu så min sista flaska lär väl ryka snart också gissar jag...

Savart , mm, trevligt. Det är en odlare som jag tackar @Martin Berggren för att han tog in! Och ni vet hur otacksam jag normalt sätt är

BP 1996, var många år sedan jag drack dem. Ingen stor fantast av BP men just det året lyckades de verkligen bra

 

[Anders Landström]

En vinkväll som inte var planerad blev något längre och mer omfattande än tänkte från början. Fick möjlighet att prova en del intressant och saker som jag inte provat förut. Passerade restaurang Djuret och tog en 2008 Mascarello Monprivato med tillhörande Halsen, fransyskan och sidan av älgen, som rökt Mousseline-korv. Mascarellon hamnade ju på plats 6 på årets Winespectator topp 100-lista och då jag har ett gäng i källaren var jag nyfiken på att prova den. Ett mycket elegant vin, mer elegant än 2004an som var kraftigare. Doftrikt som kräver tid och naturligtvis blev bättre under måltiden. Kryddigt med en hel del röda bär. En bourgognekänsla bygger upp vinet och det är en silkig bra balanserad smak, naturligtvis med tanniner som hela tiden finns där. Skön eftersmak. Gott och något som kommer bli ett vin att ångra att man inte hade fler av i källaren.

Inspirerad gick vi vidare till Eriks Vinbar och började med 2007 Domaine Perrot-Minot 1er Cru Les Fonteny. Försynt vin som inte är så tillgänglig som många andra 2007or. Frukt,kryddor och mineraler som man får jobba lite för att hitta. Medelfylligt vin med hyfsad balans. Lite kort i avslutet. Troligen lagras för att få det att öppna sig lite. Bra om inte stort. 2011 Bruno Giacosa Barbera d'Alba, Trevlig Barbera, mörkt röd i färgen och mörka aromer i doften, svarta vinbär, mogna körsbär. Lite övermogen frukt i smaken, plommon och mer körsbär Tar plats och är kanske lite för grovhugget Vin som kräver mat men med rätt rätt så lär vinet komma mer till sin rätt

Naturligtvis är en kväll inte fulländad utan lite champagne, och vad bättre än att avsluta med en 1995 Krug. För ett antal år sedan köpte jag en låda av 95-magnums. Dock blev det fel och jag fick 1996or levererade istället. Vid tillfället blev jag glad då priset var detsamma, idag är jag inte lika säker på att det var ett bra byte. Det här är en stor champagne, ska inte gå ner mig i detaljer men doften innehåller alla de ingredienser som finns i en Champagne, initial mognadstoner blandat med mineralitet, honung, kryddor, kanderade äpplen etc (ni fattar ). Vinet är fortfarande ungt, som i doften initiala mognadstoner, smörig mousse, frukt som balanseras av en syra som följer igenom hela tiden. Lång, lång eftersmak, Tyvärr inga av dess i källaren men det får jag lösa

 

[magnum]

En vinkväll som inte var planerad blev något längre och mer omfattande än tänkte från början. Fick möjlighet att prova en del intressant och saker som jag inte provat förut. Passerade restaurang Djuret och tog en 2008 Mascarello Monprivato med tillhörande Halsen, fransyskan och sidan av älgen, som rökt Mousseline-korv. Mascarellon hamnade ju på plats 6 på årets Winespectator topp 100-lista och då jag har ett gäng i källaren var jag nyfiken på att prova den. Ett mycket elegant vin, mer elegant än 2004an som var kraftigare. Doftrikt som kräver tid och naturligtvis blev bättre under måltiden. Kryddigt med en hel del röda bär. En bourgognekänsla bygger upp vinet och det är en silkig bra balanserad smak, naturligtvis med tanniner som hela tiden finns där. Skön eftersmak. Gott och något som kommer bli ett vin att ångra att man inte hade fler av i källaren.

Inspirerad gick vi vidare till Eriks Vinbar och började med 2007 Domaine Perrot-Minot 1er Cru Les Fonteny. Försynt vin som inte är så tillgänglig som många andra 2007or. Frukt,kryddor och mineraler som man får jobba lite för att hitta. Medelfylligt vin med hyfsad balans. Lite kort i avslutet. Troligen lagras för att få det att öppna sig lite. Bra om inte stort. 2011 Bruno Giacosa Barbera d'Alba, Trevlig Barbera, mörkt röd i färgen och mörka aromer i doften, svarta vinbär, mogna körsbär. Lite övermogen frukt i smaken, plommon och mer körsbär Tar plats och är kanske lite för grovhugget Vin som kräver mat men med rätt rätt så lär vinet komma mer till sin rätt

Naturligtvis är en kväll inte fulländad utan lite champagne, och vad bättre än att avsluta med en 1995 Krug. För ett antal år sedan köpte jag en låda av 95-magnums. Dock blev det fel och jag fick 1996or levererade istället. Vid tillfället blev jag glad då priset var detsamma, idag är jag inte lika säker på att det var ett bra byte. Det här är en stor champagne, ska inte gå ner mig i detaljer men doften innehåller alla de ingredienser som finns i en Champagne, initial mognadstoner blandat med mineralitet, honung, kryddor, kanderade äpplen etc (ni fattar ). Vinet är fortfarande ungt, som i doften initiala mognadstoner, smörig mousse, frukt som balanseras av en syra som följer igenom hela tiden. Lång, lång eftersmak, Tyvärr inga av dess i källaren men det får jag lösa

Håller helt med dig om att Krug 1995 är fantastiskt bra och som allra bäst på magnum! men bättre än 96an? Bra tema för en provning

 

[Anders Landström]

Håller helt med dig om att Krug 1995 är fantastiskt bra och som allra bäst på magnum! men bättre än 96an? Bra tema för en provning

Just nu håller jag 95an som bättre. Finns ju vissa experter som skrivit att 1996 är som 1928 då de var i samma fas (folk lever längre än man tror nuförtiden ) men jag vet inte om jag har 40 år att vänta. Men bra tema för en provning, håller med

 

[Elvis]

Hmm, har inte provat 2004 än, men när det gäller Pol Roger 2002 och 1996 är jag mycket tveksam till att dem kommer att erbjuda en stor vinupplevelse vid fyllda 25!

Tror du inte det? Jag har druckit många bra standarvintage som varit 30-40 år gamla från enklare hus än Pol Roger men kvaliteten kanske var högre generellt på den tiden? Visst borde väl en Pol Roger 1996 vara bra även om 8 år?

 

[Elvis]

Naturligtvis är en kväll inte fulländad utan lite champagne, och vad bättre än att avsluta med en 1995 Krug. För ett antal år sedan köpte jag en låda av 95-magnums. Dock blev det fel och jag fick 1996or levererade istället. Vid tillfället blev jag glad då priset var detsamma, idag är jag inte lika säker på att det var ett bra byte.

Intressant! I min källare har jag bara magnumbuteljer av 1995 och flaskor av 1996.

 

[magnum]

Tror du inte det? Jag har druckit många bra standarvintage som varit 30-40 år gamla från enklare hus än Pol Roger men kvaliteten kanske var högre generellt på den tiden? Visst borde väl en Pol Roger 1996 vara bra även om 8 år?

Rent generellt håller jag med dig men just Pol Roger 1996 och 2002 tror jag inte håller så länge, men jag kommer att spara några. Pol Roger 1995 kommer dock att vara kul att dricka när den är 25!

 

[Anders Landström]

Intressant! I min källare har jag bara magnumbuteljer av 1995 och flaskor av 1996.

1995an på magnum kommer leva länge, Grattis får jag säga

 

[Kostjan]

Bruno Paillard -96 fick följa upp som levererade kanon och den är perfekt dricksmogen nu så min sista flaska lär väl ryka snart också gissar jag...

Drog också en i helgen ,grym topp på dom just nu.
Drick om ni har !

 

[Larseman]

Vi var bortbjudna på middag i lördags. Inga stora förväntningar, framförallt inte vad gäller vin, eftersom vi tyvärr inte har några nära vänner med samma brinnande intresse för vin som vi själva. Sanningen är att de vänner vi har sedan gammalt i förorten där vi bor, inte har något vinintresse alls , blir mest boxar och gamla trotjänare på temat "man vet vad man har men inte vad man får (om man mot förmodan skulle våga prova något annat)"
Nå, glädjande nog så hade vännerna faktiskt försökt och med hjälp av personal på SB (ni vet, bästa vinbutiken i världen) plockat Guigals allra enklaste Cotes-du-Rhone till den Beuf-Borgignon som vi bjöds på. 65% Syrah, 30% Grenache och lite Mourvedre och "annat" enligt hemsidan. Ett enkelt men rättframt vin som visar att Guigal håller bra nivå i hela spannet. Prisvärt kanske man kan säga om man vill provocera Anders lite . Typiska Syrah-toner av peppar, lagerblad, viol med lite BBQ-sås i bakgrunden. Bra frukt och syra, hyfsad längd och alldeles lagom med tanniner. Har annars provat både deras Crozes-Hermitage och Cote-Rotie Brune et Blonde där jag var ganska lyrisk över den sistnämnda.
Jag hade aldrig skrivit om det här "enkla" vinet om det inte hade varit för min stora glädje kring att någon faktiskt hade försökt. Men det är onekligen ett problem när man inte får chansen att dela ett stort intresse med flera, nu blir det mest så att man undviker att prata vin på jobbet eller på middagar och fester i dom bekanskapskretsar man har
PS: Till förrätten bjöds en österrikisk Riesling Huber som också var helt OK, lite blyg i doften men i övrigt klart habilt.

 

[Jimmy Forsman]

Vi var bortbjudna på middag i lördags. Inga stora förväntningar, framförallt inte vad gäller vin, eftersom vi tyvärr inte har några nära vänner med samma brinnande intresse för vin som vi själva. Sanningen är att de vänner vi har sedan gammalt i förorten där vi bor, inte har något vinintresse alls , blir mest boxar och gamla trotjänare på temat "man vet vad man har men inte vad man får (om man mot förmodan skulle våga prova något annat)"
Nå, glädjande nog så hade vännerna faktiskt försökt och med hjälp av personal på SB (ni vet, bästa vinbutiken i världen) plockat Guigals allra enklaste Cotes-du-Rhone till den Beuf-Borgignon som vi bjöds på. 65% Syrah, 30% Grenache och lite Mourvedre och "annat" enligt hemsidan. Ett enkelt men rättframt vin som visar att Guigal håller bra nivå i hela spannet. Prisvärt kanske man kan säga om man vill provocera Anders lite . Typiska Syrah-toner av peppar, lagerblad, viol med lite BBQ-sås i bakgrunden. Bra frukt och syra, hyfsad längd och alldeles lagom med tanniner. Har annars provat både deras Crozes-Hermitage och Cote-Rotie Brune et Blonde där jag var ganska lyrisk över den sistnämnda.
Jag hade aldrig skrivit om det här "enkla" vinet om det inte hade varit för min stora glädje kring att någon faktiskt hade försökt. Men det är onekligen ett problem när man inte får chansen att dela ett stort intresse med flera, nu blir det mest så att man undviker att prata vin på jobbet eller på middagar och fester i dom bekanskapskretsar man har
PS: Till förrätten bjöds en österrikisk Riesling Huber som också var helt OK, lite blyg i doften men i övrigt klart habilt.

Det är nog mer mig du provocerar med att använda "prisvärt", Anders är forumets svar på mellanmjölk: harmlös och friktionsfritt rör han sig genom det sociala rummet. Själv är jag dock för gammal och trött att låta mig provoceras av "prisvärt" längre.

Speciellt med tanke på att helgen bjöd på så varierade produkter som Tsing-Tao och Hooch. Den förstnämnda på Formosa och den sistnämnda på tweed.

Inget vin. Tragiskt nog.

 

[Larseman]

Så länge som man använder begreppet "prisvärt" som ett subjektivt begrepp och inte som en absolut sanning så tycker jag att det är OK, men det är också helt klart att "prisvärt" som begrepp minskar i betydelse så snart man skaffar sig nya (och dyrare) vinvanor. I den kontexten är allt värt sitt pris, möjligen mer eller mindre.

 

[Sjödin]

Häromveckan hade Vantaa flygplats i Helsingfors utförsäljning på en del viner, bla. Jacquart Brut Mosaique som såldes för ca. 200 pix.
Då jag inte kunde minnas att jag nånsin druckit den högg jag till på två flaskor och poppade den ena nu i helgen. Nja, jag inser nu varför de reades ut tror jag. Doften är till en början näst intill obefintlig. Om jag verkligen anstränger mig kan jag ana lite sura frukter o bär, men det sitter hårt inne. Smaken frisk, torr men med en kartig och besk bismak som stör nåt jävulskt. Eftersmaken blir bara oangenäm med en syntetisk beska, eller kanske bitterhet, som nästan gör att jag vill skölja munnen med vatten efteråt. Halva flaskan lämnas till dagen efter med förhoppning om mirakel, men så sker inte.
Nä, inget att skriva hem om... En flaska kvar, som antingen kommer "glömmas bort" i ett antal år alternativt tas till för någon drinkblandning en ljummen sommarnatt.

 

[chambertin]

En vinkväll som inte var planerad blev något längre och mer omfattande än tänkte från början. Fick möjlighet att prova en del intressant och saker som jag inte provat förut. Passerade restaurang Djuret och tog en 2008 Mascarello Monprivato med tillhörande Halsen, fransyskan och sidan av älgen, som rökt Mousseline-korv. Mascarellon hamnade ju på plats 6 på årets Winespectator topp 100-lista och då jag har ett gäng i källaren var jag nyfiken på att prova den. Ett mycket elegant vin, mer elegant än 2004an som var kraftigare. Doftrikt som kräver tid och naturligtvis blev bättre under måltiden. Kryddigt med en hel del röda bär. En bourgognekänsla bygger upp vinet och det är en silkig bra balanserad smak, naturligtvis med tanniner som hela tiden finns där. Skön eftersmak. Gott och något som kommer bli ett vin att ångra att man inte hade fler av i källaren.

Låter som ett vin som skulle kunna falla mig i smaken också. Tack för noteringen !

 

[magnum]

Helgen har bjudit på en del trevliga flaskor!
Clouet Rose (7-8 år sen inköp). En strålande flaska fullt mogen, komplex, jord, kryddor, röda och svarta bär. Läcker!
Louis Roederer 2008 Rose. Wow, detta är ljuvligt att dricka, öppen och inbjudande, fulladdad av röda bär och med syra av exotiska frukter. Kul att dricka nu kommer utvecklas ytterligare. Detta bör/ måste man ha i källaren!
Guy Charlemagne 2008, inte lika fruktdriven och charmig som tidigare flaskor, något kort eftersmak. Prova igen!
Diebolt Vallois Fleur de Passion 2006, Massvis av liv och energi, fortfarande ung men bjuder redan på stor komplexitet. Ren gul frukt med krispigt avslut. Kommer att utvecklas ytterligare. Detta blir man riktigt glad av att dricka.
Perrier Jouet Belle Epoque 2002 magnum. Allt på rätt plats med perfekt balans (magnum!). Behöver några år till för att utveckla mer komplexitet men stor njutning att dricka redan nu. För någon vecka sen provade vi en 1999a, ett vin som inte har imponerat tidigare men denna flaska hade en tydlig mognad och var riktigt bra. Har haft svårt för de Belle Epoque som producerats efter deras ypperliga 96a, får kanske tänka om?!
Bonnaire Prestige 1996 magnum. Initialt helt sluten dröjde 10 minuter innan någon som helst doft framträdde. Efter 20 minuter helt underbar, gula frukter, mycket aprikoser, söt citron, lite honung härlig rund syra i avslutet. Grand plaisir!
Monbousquet 1995 & 1998, 95an fullt mogen, 98an har fortfarande tydliga tanniner och bör kunna utvecklas väl i ytterligare 2-4 år. 95an mera slimmad, elegant, 98an mer yppig och större i kropp och mer av allt. Modern St. Emillion som fungerar väl till rika maträtter.

 

[kayaker]

Häromveckan hade Vantaa flygplats i Helsingfors utförsäljning på en del viner, bla. Jacquart Brut Mosaique som såldes för ca. 200 pix.
...
Nä, inget att skriva hem om... En flaska kvar, som antingen kommer "glömmas bort" i ett antal år alternativt tas till för någon drinkblandning en ljummen sommarnatt.

Fel Jacquart. Har aldrig fått något positivt intryck av någon kooperativ-Jacquart.

 

[Larseman]

Alsace-provning med Munskänkarna i Tyresö under ledning av Per Warfvinge.
2011 Jean-Marc Bernhard Muscat d'Alsace
2012 Jean-Marc Bernhard Riesling Vielles Vignes
2012 Jean-Marc Bernhard Riesling Grand Cru Schlossberg
2012 Jean-Marc Bernhard Pinot Gris Grand Cru Furstentum
2012 Jean-Marc Bernhard Pinot Gris Terrasses Hinterburg
2012 Jean-Marc Bernhard Gewurtztraminer Vielles Vignes
2007 Louis Sipp Gewurtztraminer Grand Cru Osterberg
Intressant föredrag men inte fullt lika intressanta viner faktiskt. När det gäller Riesling så tror jag nog att jag går igång mer på Rheingau än Alsace. Blev däremot överraskad av att jag gillade Louis Sipp, jag som hade avfärdat Gewurztraminer fullständigt. Här finns en ganska hög sötma (30g) som balanserar kryddigheten väldigt bra, kanske är så dom ska tas. Skulle nog kunna funka utmärkt till Gorgonzola.