Nyår, god mat, gott sällskap och gott vin. Precis som det ska vara. Blev lite förändrade dryckesplaner baserat på vad som fanns tillgängligt i källaren
2002 Diebolt-Vallois Fleur De Passion. Serverades till lite enklare tilltugg samt till kanapéer med bland annat löjrom, sikrom och ren. Söt doft, inte så mineralisk som den borde vara. Naturligtvis citrus och tropiska frukter. Smaken är krämig, lite väl söt, inte olik Comtes De Champagne. Vinet har börjat komma på plats men det krävs några år till innan man öppnar nästa. Fågel eller fisk, jag vet inte.
1989 Veuve Clicquot Ponsardin Rosé Cave Privée. Carpaccio på tonfisk . Sista flaskan i källaren och det är med lite sorg i hjärtat som jag ser den försvinna. Mycket trevlig doft med rostade mognadstoner. Friskt vin som inte känns åldermässigt som en 89a men har alla de kvaliteter många 89or har. Som tidigare, det är inget stort vin men ett mycket gott vin.
1996 Henriot Cuvée des Enchanteleurs Hummer med tryffelmajonnäs. Fortsätter att imponera. Det här är helt klart en av de bättre 1996orna och ett vin som till skillnad mot enklare viner klarar att balansera upp syran från årgången. Bra brödig doft, komplex smak som mynnar ut i en lång eftersmak. Mycket bra och en flaska som var åt det friskare hållet.
2002 Philipponnat Clos des Goisses Serverad till ugnsbakad marulk, beurre blanc med tryffel. Dekanterad. Kraftig vin som fungerar väldigt bra till mat. En årgång av CdG som kommer bli en av de klassiska. Pinotdominerad doft. Kräver värme och luft för att öppna upp. Ett stort vin som ska lagras i ett antal år till för att komma till sin fulla rätt.
Ugnsbakad marulk. Får jobba lite på uppläggning och önskat lite mer färg på marulken. Det var dock väldigt gott och är lite stolt över en perfekt beurre blanc.
Paul Dethune Blanc de Noirs. Till ostbricka med bland annat Langres. Chabichou du Poitou och Brie de Meaux. Degad mars 2011 Har utvecklats en hel del sedan sist jag drack denna degorgering. Fint bröd och bärdominerad doft med bra koncentration i smaken. Krämig mousse och bra eftersmak. Har ett skönt bett i avslutet som hänger kvar i munnen. Fungerade väldigt bra till osten
2009 Ruppertsberger Linsenbusch Riesling Eiswein och
Brännlands Iscider. Pavlova med lemon curl och bär. Köpte
Ruppertsberger då det var den enda tillgängliga Eiswein som fanns på SB och jag kan bara rekommendera er att undvika det vinet. Vinet har en grumlig, lite otrevlig färg. Kan inte helt bekriva den men lätt gråaktig, lite sjuklig ton. Vinet är ganska menlöst och har tunn framtoning med svag syra. Ett vin som inte gör någon glad.
Brännlands däremot är mörkt gyllengult, friskt med skön sötma som fungerar väldigt bra till efterrätten. Precis så bra som det var för någon månad sedan. Gillar verkligen den här drycken
Till tolvslaget blev det en S
elosse Initale, degad mars 2010. Exotiskt är väl det bästa sättet att beskriva doften på det här vinet . Begynnande mognad som adderar smörighet till doften. Bra, koncentrerat vin med syra som känns upp i gommen. Så här i efterhand skulle jag tagit det här vinet som förstavin, dels då syran är mer dominerande, dels då FdP var kvällens svagaste champagne.
Får passa på att önska forumet ett Gott Nytt År och ser fram emot ett spännande 2014