I lördags drog undertecknad,
@MartinE och
@Skaggs hem till
@Trydebull för en födelsedags-överrasknings-BYOB. En flaska champagne, en flaska rött per person.
Flight 1 - champagne
Visa bifogad bild 20171
#1 2008 Vouette & Sorbée, Extrait
Inlagd citron, nötter, citron, salt eller salta mandlar, lite odlarbanan, något jordigt och blommigt i samspel. Mycket expressiv och komplex doft. I munnen är det mycket kraftig syra, balanserat av kraftig smak. Stramt och torrt. Mycket citrus, gula och gröna äpplen och en del av det jordigt blommiga från doften återkommer i smaken. Utvecklad doft men något oförlöst i smaken. Fantastisk skumpa och spelar fint på min fiol. Galen potential.
93++p.
Hade inga vettiga gissningar annat än solid odlare.
#2 2005 Jacquesson, Corne Bautray
Smör, gula äpplen, krita/kalk, colasås och/eller gräddkola, något lätt jordigt (andra sade rödbeta), lätta röda bär (mest hallon). Expressiv och insmickrande doft - väldigt ren. Smakar gräddkola, gröna och gula äpplen, svag ton av kex. Allt ligger där det ska. Hög syra. Definitivt åt det strama, eleganta hållet.
92p.
Mitt vin.
#3 1989 Charles Heidsieck, Millésime Le Collection Crayéres
Något skum initialt. Gummi (
@MartinE bjuder på den fantastiska noten “insidan av en uppblåst ballong”. Dagen/kvällen var ung; det här lovade gott!), krut, tvål/parfym, nougat, fantastisk doft av gräddad citronpaj. Utvecklad och komplex doft. Smaken är väldigt kraftig, och med luft växer de utvecklade tonerna fram: en hel del choklad, nougat, lättalätta nötter. En del citrus (citronpajen går igen). Extremt välbalanserat. RIKTIGT BRA GREJER.
94p.
Gissade på hus, prestige och 1998. Det var rätt, gällande degorgeringen! Galet att det här är en 1989a som fått 22 år på korken. Fantastiskt!
#4 1983 Perrier Jouet, Belle Epoque
Brunt. Galet förförisk doft av kexchoklad (en av mina favoritnoter, enbart funnen på riktigt mogen champagne mig veterligen), burkchampinjon i mängder, hasselnötter, choklad, bokna äpplen, jord och ett litet släng av kartong (som inte är helt positivt). I munnen är det tyvärr bara spår av bubblor (och nu är jag generös), så flaskan är inte helt korrekt. Men den håller ihop fint för det, där mycket av dofterna går igen i smakerna, med hasselnötter och champinjoner i spetsen. Bra syra.
91p.
Ingen vettig gissning.
Flight 2 - rött
Visa bifogad bild 20170
#5 2015 Frank Cornelissen, Magma
Väldigt speciellt från start. Sura körsbär, svartpeppar, aska/utbränd vedeld, anis, och så bjuder jag på den fantastiska noten: det goda i cigarettfimpen. I munnen blir det mer kryddigt (svartpeppar och annat), lite körsbär, sura röda bär och blodgrape. Det är ganska syradrivet, tanninerna kommer i avslutet. Balanserat, lent och snyggt. Mycket udda och unikt.
93+p.
Gissade på Scilien, och sen Frank Cornelissen.
#6 2013 Espectacle
Jord, ljusa röda bär, mörka bär, läder, ett släng bensin?! (är det en riesling?!), oljefat (från truckverkstaden), jordig rödbeta, en liten rå köttbit, blåbär och körsbär. I munnen är det riktigt balanserat, syra och tanniner lirar perfekt med en bärig, lädrig och en smått rökig smak. Med tid smakar vinet väldigt mycket blåbär (“mer blåbär än Vasaloppet!”). Mycket bra fas - perfekt i kurvan mellan begynnande utveckling och bibehållen frukt.
93p.
Mitt vin.
#7 2013 Alto Moncayo, Aquilon
Wow, extremt expressiv doft. Vi pratar knytnäve upp ur glaset, alternativt full frontal nudity. Uppsjö av mörka bär, vanilj, lätt kryddigt. Det doftar “tungt”. I munnen är det “powwah!” - mycket kompakt och kraftigt med mycket av allt. Det är mycket mörk frukt, vanilj och lätt kryddigt. Håller ihop mycket väl, även om det är syran som är mest framträdande. Tanninerna tämligen lena.
94p.
Också mitt vin. Jag var den dryge som tog med två röda, som någon form av pedagogisk poäng. Samma årgång, samma druva (garnacha), samma land, samma mycke. Båda producenterna har som ambition att visa vad garnacha kan gå för, och det är intressant hur olika uttryck det blir. Efter sju år är båda dessa i väldigt bra drickfas.
#8 2015 Lillian, Syrah
Om förra vinet var ett knytnävslag så är det här en långsam strypning. Ser ut som bläck, och det avger en megakompakt doft av mörka tunga bär och frukter, mjölkchoklad och en lätt kryddighet. I ord ter det sig väldigt likt förra vinet, men så är det inte riktigt i verkligheten; min bristande förmåga att förmedla doft- och smakupplevelser i text kan inte göra skillnaden mellan dessa viner rättvisa. I munnen är det fortsatt megakompakt, med mörka bär, blandade kryddor och ett litet uns vanilj. Alla reglage är uppskruvade, men det ger ett runt och balanserat intryck. Väldigt bra nu, men har också tydligt framtiden, tja, framför sig.
94+p.
Gissade på USA och syrah.
#9 2016 Sassicaia
Prickig korv, allt på charkbrickan (inkl. själva brickan), brustablett (inte min not, men träffande), “snabbt gummi” (blåser bort), asfalt, väldigt väldigt lätt stalliga toner, lakrits. Över allt det här ligger ett täcke av röda bär, mer syrliga än mörka. Här finns även den för mig distinkta “italienska parfymen” som jag inte riktigt kan beskriva mer utförligt än så. I munnen är det mer av samma, men charkbrickan är frånvarande. De röda bären har tydligare blivit körsbär, söta som sura, och lite lingon. Känner en viss begynnande mognad (ha!), delvis tack vare att det är så komplext. Tanninerna biter ifrån ordentligt, syran är hög. Det finns absolut balans, men det är ändå lite väl ungt. Makalös potential.
94++p.
Här blev det fjäder i hatten, kände väl igen det och gissade på Sassicaia! Min vana trogen när det kommer till bdx-blends så var jag helt ute och cyklade gällande ålder (till mitt försvar var jag inte ensam om att tro att den hade några år på nacken). Jag gissade att den hade cirka 15 år på rygg.
Har haft 20 års fel på faktiska Bordeauxer, så supertoscanarna är väl lite lättare då när jag bara är ute och cyklar med 10 år...
Jävlar vilka viner! Någonstans i allt detta serverades också en smaskig lunch, riktigt schysst tupp till middag, och en fantastiskt tre-delad efterrätt.
(Det dracks även lite bubblig solaris (2015 Pegasus), som var trevligt och förvånansvärt bra, månadens vin. Och efter maten blev det ratafia från Egly-Ouriet som var riktigt trevlig och en halvsöt solaris (Flädie Late Harvest?). Tyvärr lämnar mina noter för mycket att önska för att jag ska kunna skriva något vettigt om dem).