Sugen på Bordeaux så Bordeaux fick det bli. I en dammig del av källaren hittar jag en Chateau Cos d'Estournel 1989 som blivit liggande, kanske kan vara något. Hursomhelst, vinet öppnar upp med tobak, kaffe, ceder, läder, baconfett och multna löv, klassisk Västrastrandenbordeaux helt enkelt. Det kan knappast bli mer Bordeaux än så här på doften. Smaken är medelfyllig, ganska stram och kanske med ett något torrt slut (som säkert några kan störa sig på). Det har dock nått fasen när allt är så där härligt sammetslent, frukten är inte dominerande men finns där, en blandning av svarta vinbär och blå plommon. Jag förstår om andra vill ha mer kraft i vinerna för det här är inget kraftfullt vin, men för mig känns det helt perfekt just nu. Gott var det, och det var min sista flaska från den glada 80-talet. Illa att behöva vänta så förtvivlat länge på att få Bordeauxerna dit jag vill.
finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner
- Thread starter Anders Landström
- Startdatum
-
- Etiketter
- provningsnoteringar vin vinprovning
Sista meningen kan jag skriva under på. Jag köper fortfarande lite Bordeaux, tom en primeur nyligen (årgång 2015) för första gången på länge. Jag kommer dock bli mer och mer restrektiv ju äldre jag blir.
Jag vill gärna ha en hygglig chans att vara vid liv när de är redo att drickas...
Jag köpte också primörer 2015, första sedan 2008. Det känns lite som sista primörårgången för min del, jag får försöka köpa lite äldre årgångar istället och glädjas åt det jag har hemma. Man skulle helt enkelt köpt 500 flaskor Bordeaux innan man fyllt 30. Sedan kanske man skall hålla sig borta från de riktiga långliggarna. Var på en Chateau Montrosevertikal för ett drygt år sen och även om det är fantastiska viner känns det nästan lite deprimerande att behöva vänta så länge på vinerna, alla viner efter 1982 var i princip alldeles för unga. En Haut Bailly 1964 i julas var också helt fantastisk, men då skall jag behöva vänta på 2015 tills 2066 och det är nog tveksamt om jag lever så länge.
m_trobeck
Ständigt sökande. Rotlös.
Är man i London kan det vara en chansning att ramla in på https://hedonism.co.uk/ där jag, för ett par år sen, testade sqn från en sån där makalös maskin med uppradade viner. Det var ju inte billigt nånstans men ett provglas slank ju ner. Allt för att stilla nyfikenheten.Wikipedia
Mestadels Syrah-baserade viner. Ett vin är aldrig det andra likt och de säljs till hutlösa priser efter att man skrivit upp sig på en maillista och väntat i fem till tio år. Tolkade jag wikipedia rätt då?
Jag håller med @Sebban, vore kul att veta var man får tag på det i Sverige. Stod det franska vinlistan en gång per år?
Finns att läsa här:http://www.finewines.se/threads/ida...gar-och-diskussioner.2030/page-137#post-64894
Edit: detta hände 30 min efter jag köpt en LV-handväska till min (då blivande) fru i brölloppsgåva. Jag hade helt enkelt feeling och spenderarbyxorna på!
Sant och en fördel med Bordeaux är att det är förhållandevis enkelt att hitta äldre årgångar till vettiga priser
Bror
Så lite plats, pengar och tid.. så mycket vin
Det var en Syrah från 2010. Five Shooter är namnet. Jag är såld. TyvärrSqn säger inte mig nått? Namn? Vilket land? Druva? Årgång? Du får räkna med att det finns rookies här inne också
Daniel A
Administratör
Kan bara ge starkt medhåll på det senare, och får be att återkomma på det förra! Kanske sköljer ner det här med en d'Yquem (också gott)...
Keen
slan
Jag har druckit fler SQN än DRC. Fan att det ska vara så dyrt och så svårt att få tag på äldre årgångar av båda (eller allt går ju om man har pengarna).
Bror
Så lite plats, pengar och tid.. så mycket vin
Jag mé. 1-0 till SQN. Har fått skillnaden beskriven för mig. Vågar du dig på en jmfr?
Keen
slan
Det kan vara jag som gjorde den jämförelsen då vi pratat genom annan kanal
Keen
slan
Här en rätt trevlig sida med bilder och fakta om alla viner SQN släppt. http://www.finewinegeek.com/sqn/
Ska se om jag kan identifiera de jag druckit.
Ska se om jag kan identifiera de jag druckit.
Jag har druckit en hel del SQN av äldre årgångar, av Pinoterna skulle jag nog tycka att Maggie Harrisons skapelser (Antica Terra) är rätt lika för en billigare penning, de är tjocka för att vara Oregon. Sedan finns ju den nya Andremily som också har SQN-släktskap och som går att få tag på. Jag tycker själv att SQN är lite för mycket av det goda, med tanke på att de betingar över LaLaLa-priser så skulle jag hellre lägga pengarna på fler såna. Världen är ju lite uppockner nuförtiden när de dyraste Syraherna/Shirazerna kommer från USA/Australien.
gece
Man vänjer sig.
Till lördagsbiffen poppades 2013 Raul Pérez Bierzo Ultreia Valtuille, Mencía. Sval, syrlig röd frukt i drivor. Så vansinnigt mycket frukt. Övervägande primär och ganska pang-på men det finns lite torkade toner som antyder om en annalkande mognad. Det finns lite mer än bara frukt, diverse kryddor främst, men herrejösses vad med frukt det är här. Strukturen är rätt mild med fina tanniner och jag hade inte haft något emot lite mer av den varan, men det här är så läckert så jag ska inte klaga. Säg 92p. Undrar vart det bär över de kommande åren.
lukastollig
Pudelfantast
Häromkvällen, note från CT.
Bloody marvelous! Simply high class bourgogne, and this at entry level. Smoky, cruched granite minerals, just right amount of buttery vanilla oak, immense focus, lovely citrus acidity and great lenght. There is nothing not to like in this wine! Bravo Andrew & Emma Nielsen at Le Grappin. Beautiful label too. 92 pts.
LeChat
Medlem
Calera Pinot Noir 2013
Det var ett tag sedan jag drack denna så för ett par veckor sedan beställde jag ett par flaskor. Minnesintrycket stämmer rätt bra med intrycken jag upplever idag. Har svårt att se att någon skulle tycka illa om detta vin. Det är gott, lätt att tycka om, nästan inget motstånd alls. Och det är kanske möjligtvis det som skulle kunna vara ett problem. Men det är inte bara sött och gott, här finns också bra med mineral som väger upp det hela. Kanske inte finewine, men som ett mediumwine till diverse husmanskost funkar det bra
petterkalle
I rescued some wine. It was trapped in a bottle.
Daniel A
Administratör
Färre men större var det, ja. 2017 börjar rätt starkt på prestigefronten!
2013 Domaine de la Romanée-Conti, Echezeaux
Vinbaren i Uppsala. Jag trodde att jag gick ekonomiskt säker i den här staden, men inte nu längre...
Initial reaktion: HELVETE!
Doften är superkompakt, och vinets framtida storhet visar upp sig med en halvdold komplexitet. Det är slank mörk frukt / mörka bär, vagt kryddigt (typ, lagerblad? Utöver generisk kryddighet), läder, definitivt jordigt. Lager på oöppnat lager! Öppnar långsamt upp sig till mer röda syrligare bär, men utan att tappa den tunga “komptaktheten”.
På tungan är det svårpenetrerat rent smakassociationsmässigt (bärigt, lagerblad, jordigt kryddigt), vansinnigt barnarov på många sätt. Men satan i gatan vilket djup det finns där, vilken intensivitet! Tanninerna är precis lagom tillbakadragna, samtidigt som syran är riktigt hög (precis som jag vill ha det…). Hedonistiskt fantastiskt och elegant på samma gång. Vilken njutning! Dracks fullständigt oblint, och jag har väldigt få referensramar för det här, men helt sjukt gott kan jag inte komma ifrån att det är. 94p.
1995 Château d'Yquem
Vad är rimligt att dricka efter sin första DRC? Toppsött, precis!
Skriker torkad aprikos, på ett sätt som jag inte upplevt i bra Sautnernes tidigare. Överjävliga botrytistoner (MUMS!), men överlag något sluten ändå. Kompakt, intensiv, pangsyra, och allmänt bra potential för framtiden. Efter en dryg kvart hände något häftigt: den misstänksamt frånvarande saffranskaraktären dyker upp, och gör det med storm! Helt plötsligt är det en kraftig saffran/creme fraicheefterrätt i glaset. Smaken är mer utvecklad än doften, och det är riktigt, riktigt bra. Lååång eftersmak. Det får bli en till 94poängare.
2012 Mauro Molino, Bricco Luciani
Barolo är ju inte direkt mina hemtrakter. Började faktiskt kvällen med den här, men av diverse anledningar hamnade den lite i skymundan.... Ett sanslöst bra vin. Mina noter blev sparsmakade: lakrits, färsk solmogen tomat, och en helt övertydlig ton av tomatkvistar. Tyckte det var sjukt gott och tillgängligt, och efter Accomasso det bästa jag druckit från Italien. Blint i den mån att namnet först inte sade mig någonting över huvud taget. 92p.
--resa till Umeå händer här, vinerna ovan dracks i väntan på nattåget--
Jag funderade på att käka en kebab och lägga mig tidigt. Istället “råkade” jag gå in på Köksbaren, och blev utsatt för en bra vinlista.
1986 Château d’Yquem
Hur ofta finns möjligheten att smaka två d’Yquemer inom loppet av 24 timmar? Jag drack den här för ett par månader sedan, och var då väldigt sugen på att ta in ytterligare ett glas (skönt att det fanns fler flaskor!). Ett av de bästa vinerna jag drack under förra året. Får se hur det står sig innevarande år!
Liksom förra gången är det massiv saffran direkt (extra intressant som kontrast mot 95an)! Följt av en nöt, aprikos, apelsinmarmelad, chokladbiskvietoner. Jag hittar också två saker som jag inte riktigt vet hur jag ska tolka; det första är krut (har ju känt det i torra vita) samt gamla tömda oljefat (pass på den, industriarbetet satte djupa spår). Mycket botrytis och en del honung. Dotftar äldre och mer utvecklat än 95an, men smakar yngre. Skyhög syra, med minuters saffran i eftersmaken. Stört bra, återigen. 94p.
2008 Cédric Bouchard, Côte de Bechalin - Champagne
Deg. april 2015. 100 % pinot noir.
Det här med att veta sina gränser och sluta i tid… vem bryr sig?
Vilken fest! Svagt röd i färgen. Rödbärig doft, smultron, tranbär, rosvatten (namnet som spökar? Något blomrabattparfymerad till en början i alla fall), blöt sten. Jäkligt trevligt och skiftar lite mycket för att jag skulle hänga med… Smaken är mer av samma (minus parfym), med ett släng ingefära som jag fann extremt förförisk. En viss blodgrapeton finns i det hela också. Bra koncentration, definitiv elegans, och en eftersmak som levererar. Efter en timme öppnade den verkligen upp sig (eller som min notering egentligen var skriven: “1h kabooom!”). Åt själv, köpte in hela flaskan, lämnade halva = glad personal. Säkert bättre efter jag hade gått. 92p.
Högst medelpoäng inom 24 timmar? Check.
2013 Domaine de la Romanée-Conti, Echezeaux
Vinbaren i Uppsala. Jag trodde att jag gick ekonomiskt säker i den här staden, men inte nu längre...
Initial reaktion: HELVETE!
Doften är superkompakt, och vinets framtida storhet visar upp sig med en halvdold komplexitet. Det är slank mörk frukt / mörka bär, vagt kryddigt (typ, lagerblad? Utöver generisk kryddighet), läder, definitivt jordigt. Lager på oöppnat lager! Öppnar långsamt upp sig till mer röda syrligare bär, men utan att tappa den tunga “komptaktheten”.
På tungan är det svårpenetrerat rent smakassociationsmässigt (bärigt, lagerblad, jordigt kryddigt), vansinnigt barnarov på många sätt. Men satan i gatan vilket djup det finns där, vilken intensivitet! Tanninerna är precis lagom tillbakadragna, samtidigt som syran är riktigt hög (precis som jag vill ha det…). Hedonistiskt fantastiskt och elegant på samma gång. Vilken njutning! Dracks fullständigt oblint, och jag har väldigt få referensramar för det här, men helt sjukt gott kan jag inte komma ifrån att det är. 94p.
1995 Château d'Yquem
Vad är rimligt att dricka efter sin första DRC? Toppsött, precis!
Skriker torkad aprikos, på ett sätt som jag inte upplevt i bra Sautnernes tidigare. Överjävliga botrytistoner (MUMS!), men överlag något sluten ändå. Kompakt, intensiv, pangsyra, och allmänt bra potential för framtiden. Efter en dryg kvart hände något häftigt: den misstänksamt frånvarande saffranskaraktären dyker upp, och gör det med storm! Helt plötsligt är det en kraftig saffran/creme fraicheefterrätt i glaset. Smaken är mer utvecklad än doften, och det är riktigt, riktigt bra. Lååång eftersmak. Det får bli en till 94poängare.
2012 Mauro Molino, Bricco Luciani
Barolo är ju inte direkt mina hemtrakter. Började faktiskt kvällen med den här, men av diverse anledningar hamnade den lite i skymundan.... Ett sanslöst bra vin. Mina noter blev sparsmakade: lakrits, färsk solmogen tomat, och en helt övertydlig ton av tomatkvistar. Tyckte det var sjukt gott och tillgängligt, och efter Accomasso det bästa jag druckit från Italien. Blint i den mån att namnet först inte sade mig någonting över huvud taget. 92p.
--resa till Umeå händer här, vinerna ovan dracks i väntan på nattåget--
Jag funderade på att käka en kebab och lägga mig tidigt. Istället “råkade” jag gå in på Köksbaren, och blev utsatt för en bra vinlista.
1986 Château d’Yquem
Hur ofta finns möjligheten att smaka två d’Yquemer inom loppet av 24 timmar? Jag drack den här för ett par månader sedan, och var då väldigt sugen på att ta in ytterligare ett glas (skönt att det fanns fler flaskor!). Ett av de bästa vinerna jag drack under förra året. Får se hur det står sig innevarande år!
Liksom förra gången är det massiv saffran direkt (extra intressant som kontrast mot 95an)! Följt av en nöt, aprikos, apelsinmarmelad, chokladbiskvietoner. Jag hittar också två saker som jag inte riktigt vet hur jag ska tolka; det första är krut (har ju känt det i torra vita) samt gamla tömda oljefat (pass på den, industriarbetet satte djupa spår). Mycket botrytis och en del honung. Dotftar äldre och mer utvecklat än 95an, men smakar yngre. Skyhög syra, med minuters saffran i eftersmaken. Stört bra, återigen. 94p.
2008 Cédric Bouchard, Côte de Bechalin - Champagne
Deg. april 2015. 100 % pinot noir.
Det här med att veta sina gränser och sluta i tid… vem bryr sig?
Vilken fest! Svagt röd i färgen. Rödbärig doft, smultron, tranbär, rosvatten (namnet som spökar? Något blomrabattparfymerad till en början i alla fall), blöt sten. Jäkligt trevligt och skiftar lite mycket för att jag skulle hänga med… Smaken är mer av samma (minus parfym), med ett släng ingefära som jag fann extremt förförisk. En viss blodgrapeton finns i det hela också. Bra koncentration, definitiv elegans, och en eftersmak som levererar. Efter en timme öppnade den verkligen upp sig (eller som min notering egentligen var skriven: “1h kabooom!”). Åt själv, köpte in hela flaskan, lämnade halva = glad personal. Säkert bättre efter jag hade gått. 92p.
Högst medelpoäng inom 24 timmar? Check.